Categories
Sport

Trots tungt OS – Lindström tror på Sverige i stafetten

Svenska ledare gjorde vågen utmed spåret, Fredrik Lindström korsade mållinjen nära minuten före Norge och jubelbilderna som följde är ett stycke svensk idrottshistoria.

Peppe Femling, Jesper Nelin, Sebastian Samuelsson och Lindström vann OS-guld i skidskyttestafetten 2018.

När årets OS-stafett väntar på tisdagen talar egentligen väldigt lite för en repris.

– Men det var ganska lite som talade för att vi skulle vinna i Pyeongchang också, sade Samuelsson i söndags.

De svenska skidskytteherrarna är hittills medaljlösa i OS efter frågetecken kring både åkning och skytte.

Men nu vill samma kvartett som tog VM-silver i Slovenien i fjol visa att de även är att räkna med i år – trots att det inte har blivit något besök på stafettpallen i vinter.

Peppe Femling, Jesper Nelin, Martin Ponsiluoma och Sebastian Samuelsson startar som väntat för Sverige i herrstafetten i Zhangjiakou.

Nykomlingen i laget sedan OS-guldbragden för fyra år sedan? Ponsiluoma.

26-åringen var reserv i Pyeongchang och har tidigare berättat för DN om hur kompisarnas stafettseger fick honom att på allvar ta tag i sin karriär:

–Då var det något som brann till i en. Man ville jobba hårdare och vara med i laget nästa gång.

Nu säger OS-guldmedaljören som han ersätter – 2018 års slutman Fredrik Lindström – att han hoppas att det ”äntligen” ska stämma för sprintvärldsmästaren Ponsiluoma i OS.

I söndagens jaktstart hade Ponsiluoma bästa åktid, men sköt nio bom.

–Det har varit roligt att se honom, han har varit väldigt offensiv i åkningen, säger Lindström till DN.

–Förhoppningsvis får han sätta skotten nu också, jag går bara och väntar på att han ska få den där fullträffen.

Den i dag pensionerade skidskytten varvar femte terminens läkarstudier och livet som småbarnsfar med att följa OS så mycket det går.

–Det har varit lite stolpe ut men det har gått stadigt bättre och bättre, säger Lindström om de svenska herrarnas OS-facit hittills.

Samuelsson har inte varit att känna igen i åkningen och även haft det tufft på skjutvallen, Ponsiluoma har bommat som aldrig förr och inte heller Femling eller Nelin har rosat marknaden.

Är det oroväckande?

–En stafett är ju betydligt kortare åkning (7,5 kilometer per sträcka) så där tror jag faktiskt att vi som lag är ganska bra med, säger Lindström –som trots att han slutade 2019 fortfarande är ”vi” med skidskyttarna.

–Vi ska inte behöva tappa så mycket. Så jag tror att det mer kommer hänga på skyttet.

Femling får en nyckelsträcka som startman. Men 29-åringen får inte dra på sig en straffrunda direkt, som i världscuppremiären i Östersund, eller skjuta på fel tavla, som i Ruhpolding.

–Han får försöka se det som att det var otur och tillfälligheter, säger Fredrik Lindström.

– Men visst blir inledningen, sträcka ett och två, viktig. Det vore ju jättefint att vara med högt uppe där.

–Vindarna har varit vanskliga under OS och skyttet har känts chansartat. Så händer något i skyttet direkt i början blir det att man kanske måste åka lite snabbare för att komma i kapp, och då blir det risk för ytterligare bom.

På en pressträff på måndagen sade Sebastian Samuelsson till TT att han hoppas stå sida vid sida med en norrman på sista skyttet – precis som Lindström gjorde 2018.

Hur realistiskt är det?

–Jag tror allt är möjligt egentligen. Guldet känns som att det främst står mellan Norge och Frankrike, men man ska aldrig säga aldrig i skidskytte, säger Fredrik Lindström.

– Och på ett sista skytte kommer det att vara mycket nerver. Och där tycker jag att ”Sebbe” är en av de allra bästa.

På tisdag morgon kan Lindström inte längre kalla sig regerande OS-guldmedaljör.

Vad minns du mest och bäst från Pyeongchang?

–Det är ståskyttet när det ska avgöras, att jag höll ihop det och fick ta den där finfina stafetten i mål. Att vi vann OS-guld var osannolikt. Det var en dröm hela karriären och att veta att jag lyckades ta det, det känns fortfarande overkligt.

Fakta. Sveriges lag i OS-stafetten

Klockan 07.30 (svensk tid) på tisdagen avgörs herrstafetten i skidskytte i OS.

Sveriges lag är detsamma som vid VM-silvret i fjol:

1) Peppe Femling
2) Jesper Nelin
3) Martin Ponsiluoma
4) Sebastian Samuelsson

Fakta. Vinterns herrstafetter i skidskytte

4 december, Östersund: Norge vinnare. Sverige sjua.
Peppe Femling, Jesper Nelin, Martin Ponsiluoma och Sebastian Samuelsson drar på sig en straffrunda och 15 extraskott efter ett tungt första skytte av Femling.

12 december, Hochfilzen: Norge vinnare, Sverige femma.
Femling, Ponsiluoma, Malte Stefansson och Samuelsson stannar på blott sju extraskott och ingen straffrunda, men debutanten Stefansson har svårt att hävda sig åkmässigt.

15 januari, Ruhpolding: Ryssland vinnare, Sverige åtta.
Femling, Nelin, Ponsiluoma och Samuelsson i ett OS-genrep, men stafetten – där Sverige slutar på en straffrunda och tolv extraskott –utvecklas till ett kaos när Femling inleder med att skjuta på Norges tavla.

23 januari, Antholz: Norge vinnare. Sverige varvat.
Stefansson, Oskar Brandt, Gabriel Stegmayr och Simon Hallström startar när Sveriges OS-åkare vilas. Sverige, som då står på två straffrundor och 16 extraskott, varvas på slutsträckan.

Läs mer:

Att skruva eller inte skruva – blixtsnabba beslut krävs i OS-blåsten: ”Handlar om att våga”

Så tystade de tvivlarna – från uträknade till OS-guldmedaljörer (text från 2018)

Categories
Världen

Bolsonaro får kritik för sitt möte med Putin

In i det sista har USA försökt få Brasiliens president att ställa in sitt statsbesök i Ryssland. Bolsonaro har vägrat. Han menar att resan är inplanerad sedan tidigare och ser ingen anledning att skjuta upp mötet. För Ryssland är det en fjäder i hatten att Brasilien, som är världens femte största land och i år sitter med i FN:s säkerhetsråd, väljer att besöka landet just nu.

– Detta möte är precis vad Putin vill. Han vill visa att han inte är isolerad utan en världsledare som knyter allianser med andra stora länder, säger Mauricio Santoro, lektor i internationella relationer vid universitetet UERJ i Brasilien.

Bolsonaro kritiseras hårt i Brasilien för att han inte skjuter upp statsbesöket.

– Bolsonaros rådgivare har bett honom att inte åka, men problemet är att han inte lyssnar. Bolsonaro litar inte på någon utan går sin egen väg, säger Mauricio Santoro.

Brasiliens president försvarar sin resa med att han inte tänker diskutera Ukrainakonflikten utan menar att statsbesöket handlar om att utveckla handeln mellan länderna. Vad som stärker Bolsonaros övertygelse är att Argentinas president Alberto Fernández genomförde ett statsbesök i Ryssland för två veckor sedan utan att det skapade kritik. För Brasilien, som förra året vann status som underställd medlem av Nato, står mer på spel

– Jag ser besöket som mycket riskfullt för Brasiliens del. Bolsonaro är oförutsägbar och kan mycket väl komma med en kommentar som ställer till det, säger Mauricio Santoro, som är en av Brasiliens främsta statsvetare.

På onsdag ska Bolsonaro äta lunch med Putin och efter det kommer Brasiliens president att ha ett möte med talmannen i duman, samt träffa ryska företagsledare inom energi- och jordbrukssektorn. Dagen efter mötet reser Bolsonaro vidare till Ungern för att träffa president Viktor Orbán, en av Bolsonaros få allierade i Europa. Bedömare i Brasilien ser statsbesöket som ett sätt för Bolsonaro att stärka sina positioner inför det brasilianska presidentvalet i oktober.

– Sedan Trumps valförlust har Bolsonaro varit isolerad på den internationella arenan. Att åka till Ryssland kan ses som ett sätt att närmar konservativa ledare, säger Larlecianne Piccolli, forskningschef vid Instituto Sul-Americano de Política e Estratégia till nyhetssajten G1.

Under tiden som Donald Trump var USA:s president besökte Bolsonaro honom fem gånger och stärkte banden mellan Amerikas två största demokratier. När Trump förlorade presidentvalet 2020 var Bolsonaro en av de få statsledare som hävdade att det förekommit valfusk. Bolsonaro gratulerade aldrig Joe Biden till valsegern och sedan dess är relationerna mellan Brasilien och USA frostiga. Att Bolsonaro nu åker till Moskva för att träffa Putin kan inte annat än ses som en provokation mot USA, menar bedömare.

Fakta

Jair Bolsonaro har varit Brasiliens president i tre år och kämpar för att bli återvald vid det brasilianska presidentvalet i oktober. Senaste Bolsonaro och Putin träffades var för två år sedan i Brasília när Brasilien var värld för ett toppmöte inom BRICS, ett handelssamarbete mellan Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika.

Categories
Sverige

Statsministern håller pressträff om det politiska säkerhetsläget

Över 100 000 ryska soldater befinner sig vid gränsen mot Ukraina och USA varnar för att en invasion kan ske ”när som helst”, något som upprepade gånger förnekats av Ryssland.

På måndagen kommenterade statsminister Magdalena Andersson (S) och överbefälhavare Micael Bydén ”den allvarliga säkerhetspolitiska utvecklingen” i Europa.

–Ytterligare rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser för Ryssland, säger Magdalena Andersson.

Överbefälhavare Micael Bydén säger att Ryssland har kapacitet att genomföra en militär operation mot Ukraina.

–Nu handlar det om intention från rysk sida, vilken risk man är beredd att ta.

På frågan om Sveriges beredskap är god, svarar han:

– Med givna resurser och förutsättningar har vi på plats det vi behöver.

I helgen uppmanade UD svenskar att lämna landet med anledning av det förändrade säkerhetsläget. Ambassaden uppskattar att omkring 200–300 svenskar för närvarande befinner sig i landet. Gällande en eventuell evakuering har utrikesdepartementet en ”kontinuerlig planering för olika scenarier”, enligt statsministern.

Konflikten mellan de två länderna har pågått sedan 2014, då Ryssland annekterade Krim-halvön. Under våren 2021 mobiliserade Ryssland stridsfordon, artilleri och soldater till gränsområdet för att i december ställa krav på Nato – bland annat om att militäralliansen inte ska utvidgas till flera länder. Väst har avfärdat kraven som orimliga och hotar med ekonomiska sanktioner om Ryssland går in i Ukraina.

Magdalena Andersson säger att Sverige kommer att vara aktiva om det krävs ytterligare sanktioner för att stoppa en attack.

– De (Ryssland) kommer troligen att komma med motsanktioner – någonting som kan komma att drabba många, inklusive Sverige, säger hon.

Hoppet om en diplomatisk lösning lever än, med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz näst på tur att besöka Moskva under tisdagen.

Categories
Sverige

Museipersonal såg branden: ”Vi var lite i chock”

Starka vindar fick gnistor från branden i restaurangen, som ligger mellan Nordiska museet och Junibacken, att virvla upp i luften i riktning mot museets fasad och tak.

Säkerhetsansvarig och annan personal tog sig snabbt till den anrika byggnaden för att följa händelseförloppet. Sanne Houby-Nielsen, styresman för Stiftelsen Nordiska museet, beskriver det som en chock när hon fick information om händelsen.

– Vi har jobbat väldigt systematiskt med brandförberedande åtgärder på alla möjliga sätt för säkra byggnaden och sedan kommer faran från ett annat håll då en annan byggnad i omgivningen tar eld. Vi alla var lite i chock.

Brandkår, polis och räddningstjänst arbetade intensivt med att släcka branden och säkerställa att den inte spred sig till museet. Strax innan klockan sex på morgonen var elden släckt och man kunde konstatera att museibyggnaden var oskadad.

Nordiska museet kommer nu att genomföra av en grundlig undersökning av lokalerna.

– Det finns en risk att det har kommit sot och aska in i byggnaden uppe på vinden så vi kommer att göra ronderingar fram till i kväll för att kontrollera att allt är som det ska, säger Sanne Houby-Nielsen.

Byggnadens stenfasad kan ha varit det som räddade museet från att fatta eld.

– Det var väldigt nära att branden skulle sprida sig vidare till museet. Vi har utställningar, arkiv och bibliotek. Förstå mig rätt, jag utgår från att en restaurang går att bygga upp igen, men ett museums samlingar är oersättliga. Nordiska museet är verkligen en minnesbank, med all nordisk kulturhistoria som finns här. Det hade varit en tragedi om byggnaden börjat brinna. Vi är otroligt tacksamma för den snabba insatsen från räddningstjänsten, brandkåren och polisen. De räddade oss, det är ingen tvekan om det.

Det är enbart en del av Josefinas uteservering som brann ner och personal på restaurangen uppger för DN att det inte kommer att påverka verksamheten i någon större utsträckning för tillfället. Huvudbyggnaden är enligt uppgift från Josefina intakt och den brandhärjade uteserveringen kommer förhoppningsvis att rustas senare i vår.

Polisen kommer att göra en teknisk undersökning och kan i nuläget inte säga vad som orsakade branden.

Läs mer:

Brand i restaurang vid Nordiska museet

Oklart när flytande krog i Stockholm kan bärgas efter brand

Categories
Världen

Michael Winiarski: Erkännande av utbrytarna ett nytt brott mot folkrätten

Det är det ryska kommunistpartiet som har lagt fram förslaget om att den ryska duman ska anmoda president Vladimir Putin att erkänna de två utbrytarområdena i östra Ukraina som självständiga stater. Dessa självutnämnda republiker – Donetsk folkrepublik, DNR, och Luhansk folkrepublik, LNR – kontrolleras av rysk militär sedan våren 2014, men har hittills inte erkänts av Moskva.

Eftersom ingenting i Moskvapolitiken sker utan att Kreml drar i trådarna, kan man utgå från att initiativet kommer från Putin. Duman – parlamentets underhus – är sedan två årtionden en undergiven stämpeldyna för Kreml, vilket även inkluderar nominella oppositionspolitiker som kommunistledaren Gennadij Ziuganov och högerpopulisten Vladimir Zjirinovskij.

Kremls stödparti Enade Ryssland lade för säkerhets skull fram ett andra förslag med i stort sett samma innebörd, med tillägget att ett erkännande ska föregås av konsultationer med det ryska utrikesministeriet.

Dumans behandling av frågan inleddes under måndagen och en omröstning väntas på tisdagen. Man kan inte vara säker på att förslaget klubbas igenom på en gång, det kan mycket väl bli en utdragen ”konsultation”. Men det hör till den politiska arsenalen att ha geväret laddat.

Syftet med samrådet sägs vara att utröna hur ett erkännande stämmer med Rysslands internationella avtal och på vilket sätt det skulle påverka det så kallade Minskavtalet.

Båda dessa frågor har så klara svar att en konsultation borde vara överflödig.

Om de proryska regionerna bryts loss från Ukraina är det ett nytt solklart brott mot folkrätten – i linje med vad som skedde med Krim 2014 – och mot en rad fördrag som Ryssland har undertecknat. Ett av dem är FN-stadgan. Ett annat är Helsingforsavtalet från 1975, där undertecknarna förband sig att ”avstå från hot om våld eller våld” och att betrakta varandras gränser som okränkbara. Av nyare datum är Budapestmemorandumet från 1994, där Ryssland, Storbritannien och USA garanterade Ukrainas territoriella integritet inom rådande gränser.

Mer problematiskt för Moskva är att ett ryskt erkännande av utbrytarrepublikerna skulle vara en dödsstöt för Minsk 2-avtalet från februari 2015. Det slöts i ett läge då rysk militär var i färd med att förinta Ukrainas armé i Donbass. Regeringen i Kiev tvingades gå med på tunga eftergifter. En av dem var att Ukraina ska stifta en lag om ”särskild status” för de ryskkontrollerade regionerna i Donetsk och Luhansk. Denna modell skulle ge Ryssland direkt grepp över Ukrainas inrikes- och utrikespolitik. Det har Kiev inte efterlevt, vilket Moskva har använt i sin propaganda mot Ukraina. Å andra sidan har inte heller Ryssland uppfyllt några av sina förpliktelser i avtalet, däribland att dra bort rysk militär från östra Ukraina.

På plussidan för Moskva är att ett erkännande av utbrytarna, om det stannar vid det, kan betyda att Ryssland möjligen kan hoppas på att slippa de hårda sanktioner från USA och EU som oundvikligen blir följden av en invasion.

En annan fråga är om ett erkännande av ”folkrepublikerna” kan vara ett första steg inför ett ryskt militärt angrepp. Ska man tro USA:s talespersoner kan en invasion komma vilken dag som helst.

Putins företrädare avfärdar farhågorna för ett militärt anfall med att USA skapar ”krigshysteri” och ryska UD:s talesperson Maria Zacharova säger att ”anglo-saxarna behöver ett krig, till varje pris. Provokationer, desinformation och hot är deras favoritmetod att lösa sina egna problem”.

Det är dock inte Väst som har mobiliserat kring Ukraina, utan det är ryska trupper omringar landet från tre väderstreck och pressar på mot landets gränser med minst 130 000 soldater, artilleri, stridsvagnar, spetsnazförband, robotar, landstigningsfartyg och attackflyg.

Läs mer:

”Putin vill att vi ska hamstra toapapper – det kommer vi inte att göra”

Categories
Ekonomi

Svenska företag kan drabbas av sanktioner mot Ryssland

Ryssland tillhör inte Sveriges viktigaste handelspartners. Under 2020 exporterades från Sverige till Ryssland, varor till ett värde av 18,6 miljarder.

Maskiner och motorer, bland annat till papperstillverkning, hör till de viktigaste varorna. Varuimporten från Ryssland var drygt 13 miljarder och där var de viktigaste varorna, olika kvalitet av olja, gas, djurfoder och bildäck.

Samma år importerade Sverige varor för över 230 miljarder kronor från Tyskland och exporterade för runt 150 miljarder.

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Han håller med om att den svenska handeln med Ryssland är liten.

– Men i princip alla stora multinationella svenska företag har en närvaro i Ryssland, säger han.

– Och även om investeringstakten har avtagit markant sedan 2012 och inte återhämtat sig till de nivåer som gällde i början av detta århundrade, så finns ändå företagen kvar. Det klart att det gör dem hypotetiskt känsliga för sanktioner, tillägger han..

På vilket sätt?

– Det är företag som har produktion eller försäljning i Ryssland, för den ryska eller östeuropeiska marknaden. De kan påverkas om EU och USA skulle utvidga exportrestriktioner av olika slag, till exempel på komponenter som kan behövas. Eller om man skulle stänga ute ryska banker från finanssystemet, svarar Kragh.

– Den typen av åtgärder påverkar alla ekonomiska aktörer i Ryssland, tillägger han.

Martin Kragh nämner även som exempel ett fall från 2018. Det var aluminiumtillverkaren Kubal i Sundsvall som var nära att stänga verksamheten då företagets ryske ägare utsattes för amerikanska sanktioner. I sista stund fick företaget dispens från sanktionerna.

Kragh påpekar att sanktioner alltid medför kostnader för båda parter. Därför försöker EU och USA hitta sanktioner som maximerar skadan för Ryssland, samtidigt som de minimerar skadan för de egna länderna.

Ryssland har dock sin export av gas som kan användas som vapen. Enligt Kragh har det också gjorts vid flera tillfällen sedan 1990-talet.

– Man gjorde det senast under hösten mot Moldavien. Företrädare för den ryska staten sade öppet att minskningen av leveranserna var en konsekvens av att Moldavien hade vänt sig för mycket västerut, berättar Kragh.

Men gasexporten till västra Europa är central för den ryska statskassan. Därför har också leveranserna till väst som regel fortsatt, även när relationen varit mer konfliktfylld.

– Gasvapnet är ett vapen som Moskva använt i första hand mot länder i grannskapet, säger Kragh

Han betonar dock att det just nu råder extra stor osäkerhet och därmed svårare än normalt att kunna förutse vad som kommer att ske.

Tror du att Ryssland invaderar?

– Det är det ingen som vet med säkerhet. Jag ser utvecklingen som en meteorit. Vi har sett den komma under flera månader, men vi vet inte var den kommer att landa och vi vet inte hur stor effekten av nedslaget blir.

Någon form av åtgärd tror dock Martin Kragh kommer från den ryska sidan, även om det inte handlar om en fullskalig invasion. Och han understryker att det är framför allt Ukraina som drabbas hårdast av osäkerheten.

Utländska turister och investerare ”skyr den ukrainska marknaden” på grund av det hot som hänger över landet. Flygbolag slutar att flyga till landet, återförsäkringsbolag nobbar affärer i landet. Enbart hotet destabiliserar den ukrainska ekonomin.

– Det räcker med att Putin mullrar, så skakar det i Ukraina. Så när man nu pratar om sanktioner är det minst lika viktigt att fråga sig hur kan väst stötta Ukraina, säger Martin Kragh.

Läs mer: Rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser

Läs mer: Därför vill Tyskland inte uppfylla Ukrainas högsta önskan

Categories
Lokalt

Miljardstöd till jord- och skogsbruk

Priset på bland annat diesel, el och gödsel har skjutit i höjden, vilket har påverkat svenska lantbrukare mycket.

Regeringen föreslår i sin vårändringsbudget att 300 miljoner kronor ska betalas ut i stöd till verksamheter som har drabbats hårt av prisökningarna. Särskilt gris- och fjäderfäsektorerna samt växthusföretag lyfts fram. Det är oklart när pengarna kan betalas ut.

Regeringen föreslår även en utökad skattenedsättning på 2 kronor per liter för diesel som används i jord- och skogsbruk. Nedsättningen föreslås gälla i 12 månader från och med en 1 juli 2022. Regeringen räknar med att betala ut ungefär 700 miljoner kronor med start den 1 juli.

Enligt regeringens bedömning omfattas cirka 26000 företag inom jord-, skogs- och vattenbruksbruksnäringarna av nedsättningen, varav de flesta är mindre företag.

Centerpartiet accepterar

Centerpartiet har tidigare krävt en nödmiljard till jordbruket och flera partier har sagt sig stödja Centerns idé.

– Det är bra att vi kommer till ett avgörande om nödmiljarden och att pengarna kommer fram snabbt, det har varit viktigt för oss, säger Martin Ådahl, ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet.

Eftersom regeringen föreslår i stort det som Centerpartiets utskottsinitiativ krävt kommer C att acceptera regeringens förslag. Martin Ådahl förutsätter även att de andra partierna som stöttat initiativet nu kommer att ställa sig bakom vårändringsbudgeten, där stödmiljarden kommer att finnas med.

Miljöpartiet vill dock inte se en subvention av fossila bränslen och har presenterat ett eget stödpaket till bönderna.

Categories
Inrikes

Nordea-chefen: Ljus framtid för svensk arbetsmarknad

Annika Winsth, chefsekonom Nordea, ser positiva tecken på arbetsmarknaden.

– Veckan efter beskedet om lättade restriktioner ökade nyanmälda lediga platser med 52.000, nästan dubbelt så mycket som det brukar vara en vecka i januari, säger hon.

”Företagen konkurrerar om arbetskraften”

Mellan mars 2020 och december 2021 var det 13295 företag som gick i konkurs. En stor majoritet, 13234, var företag med färre än femtio anställda. Det är drygt 1000 färre småföretag som gått i konkurs jämfört med samma period före pandemin – många klarade sig eftersom de fick statligt stöd.

– Nu konkurrerar företagen om den arbetskraft som finns. Mina nordiska kollegor säger att Danmark tittar på Skåne för att hitta arbetskraft där, i Norge tittar man på Västsverige. Arbetsmarknaden är stark, säger Annika Winsth.

Arrangörer efterfrågar finansiellt stöd

Eventbranschen är en av de branscher som har drabbats hårdast av pandemin, och en del småföretag som SVT varit i kontakt med efterfrågar ett finansiellt stöd för att komma igång med verksamheten, men något sådant stöd finns inte att söka, och det tycker Annika Winsth är rimligt.

– Det är många företagare som letar personal nu. De företag som inte klarar sig i en stark konjunktur i den konkurrens som finns, de får försöka hitta andra uppgifter. Då är det snarare individer man ska stödja och inte företaget, tycker hon.

Categories
Lokalt

SVT avslöjar: 130 kommuner i landet nekar bistånd till behövande – trots osäkert lagstöd

Sedan november 2019 har Uppsala kommun slutat betala ut ekonomiskt bistånd till personer som bor på otillåtna andrahandskontrakt – i ett försök att motverka svarthyror.

Men tillvägagångssättet får kritik av experter, som menar att det saknas juridiskt stöd för att arbeta på det här sättet.

– Det finns inget stöd i varken lagstiftning eller praxis. Man kan ju inte fatta beslut som inte har något slags stöd i rättsordningen, säger Rebecca Sundström, jurist på Wallin Advokatbyrå i Uppsala som gjort en undersökning av frågan – men också arbetat på socialtjänsten i Uppsala.

Hon får medhåll av Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

– Socialtjänstlagen stadgar ju en rättighet att få hjälp av kommunen när man har det svårt. Det är egentligen oaktat hur man har det i övrigt, om man kanske bor olagligt. Och det är inte så att vi kan lämna de här personerna vind för våg, det utrymmet finns inte i socialtjänstlagen, säger han.

130 kommuner

Men Uppsala kommun är inte ensamma. En unik kartläggning av SVT Uppsala visar att 130 kommuner i landet gör likadant. Frågan har prövats i flera domstolar med olika utfall, men i ett prejudicerande avgörande från 2009 konstaterar Regeringsrätten, nuvarande Högsta förvaltningsdomstolen, att ett otillåtet boende inte är skäl nog att vägra försörjningsstöd. Också Socialstyrelsen hänvisar till detta utfall i sin kommunhandbok om ekonomiskt bistånd.

Hyresgästföreningen menar att tillvägagångssättet heller inte ger önskad effekt om målet är att komma åt kriminella uthyrare.

– Jag tror tyvärr att det här mest är ett slag i luften, det kommer inte lösa problemet på sikt.Det drabbar enskilda boende väldigt hårt. De blir bostadslösa samtidigt som de som hyr ut svart bara hyr ut till någon annan, säger Martin Hansson, jurist på HGF.

Snarare riskerar förhållningssättet att drabba redan utsatta hushåll, varav flera är barnfamiljer, visar SVT:s kartläggning. Familjer som SVT talat med vittnar om att deras situation blivit ännu svårare efter kommunens avslag.

”Större problemet”

Kommunalrådet Mohamad Hassan (L), som drivit frågan i Uppsala, menar dock att kommunen valt rätt väg i den här frågan.

– Att lyfta ett fall med en ensamstående mamma kan vara hjärtskärande, men vi får inte glömma bort det större problemet som vi måste komma åt: svarta kontrakt, säger han.

Hassan önskar att Socialtjänstlagen ska bli mer tydlig i frågan om svarta kontrakt.

– Vi är beredda att uppvakta riksdagen för att ändra lagstiftningen – att de tydligt säger att vi ska acceptera alla typer av kontrakt eller att man ska bekämpa kriminalitet.

Boverket: Skriv om lagen

Hyresgästföreningen anser dock att det argumentet inte håller.

–En kommun ska tillämpa lagstiftning, inte pröva ny lagstiftning, säger Martin Hansson, jurist på HGF.

Men enligt Boverket är det nödvändigt att neka bistånd till personer med otillåtna hyreskontrakt för att stävja den svarta bostadsmarknaden. Myndigheten instämmer dock att det juridiska läget är oklart.

– Vill man komma tillrätta med svarta kontrakt så borde lagen skrivas om. Det är egentligen helt orimligt att socialtjänsten stöttar den här olovliga handeln med lägenheter, säger Micael Nilsson, Boverkets expert på bostadssociala frågor.

Categories
Utrikes

Norwegian slutar flyga över Ukraina

Norwegian har inga direktflyg till landet men flyger i normala fall över västra delarna i samband med flighter till Ungern och Turkiet.

– Generellt sett flyger vi inte speciellt mycket över Ukraina. Efter MH17-olyckan har vi undvikit de östra delarna av Ukraina, säger kommunikationsdirektören Esben Tuman till TV2.

Prioriterar evakueringar

Bland annat brittiska British Airways har tagit liknande beslut, medan nederländska KLM har beslutat att stoppa alla flyg till landet.

Andra stora flygbolag, som till exempel SAS och Lufthansa, har däremot valt att fortsätta sina flygningar.

Deras beslut motiveras, enligt flygsäkerhetsexperten Hans Kjäll, förmodligen med att Ukraina inte räknas som en krigszon. Det gör att bolagen kan fortsätta att evakuera personer på myndigheternas listor.

– Flygbolagen följer internationella regler. Även om krigshotet är stort måste det som pågår definieras som en krigszon. Eftersom Ukraina inte gör det kan bolagen fortfarande flyga över regionen och prioritera evakueringen, säger Kjäll till SVT.

Påverkar biljettpriser

Ukrainas luftrum är i normala fall vältrafikerat. Ett förvärrat läge och ett eventuellt krig riskerar därför att få stora konsekvenser för den kommersiella flygtrafiken, fortsätter flygsäkerhetsexperten.

– Det skulle innebära att flygrutterna måste göras om så att man rundar Ukraina på olika sätt. Det tar tid att lösa och kostar pengar.

Omvägarna skulle, enligt honom, leda till större bränslekostnader och högre biljettpriser. Det skulle också innebära ökad belastning på angränsande flygplatser och trafikstockning.

– Om fler flygbolag beslutar att avbryta flygningarna kommer det att innebära en väldigt svår situation. Människor kommer inte ut ur landet utan flyg när i princip alla gränsövergångar är stoppade.

Konflikten i Ukraina på 60 sekunder: