Categories
Vetenskap

Vackra norrsken kan slå ut teknik och lägga städer i mörker

Klockan hade närmat sig halv nio på kvällen den 28 augusti 1859 då de första ljusen började synas vid den norra horisonten men bara någon timma senare hade de klättrat allt högre upp och strax därpå fylldes hela himlen av ett fantastiskt ljusskådespel med rött i olika schatteringar, gult och ljusgrönt mot en kolsvart himmel där stjärnorna syntes lysa.

Tiotusentals människor stod på gatorna eller tog sig upp på hustaken i Nordamerika för att se ett skådespel som New York Times kallade för ”en händelse som bara inträffar en eller två gånger i livet”. Det kraftfulla norrskenet pågick tills solen gick upp nästa morgon och en reporter konstaterade att det inte gick att förmedla upplevelsen till den som inte själv hade fått vara med och se skådespelet.

Trots det fylldes tidningarna av målande beskrivningar och chefen för det kanadensiska telegrafbolaget meddelade att efter flera timmars försök att få över ett telegram från Quebec tvingades man till slut ge upp: ”Ledningarna var helt i händerna på norrskenet.” En tidning rapporterade att människor greps av panik i tron att jorden stod inför sin undergång och många började be till gud.

Bara några dagar senare lystes himlen åter upp av norrskenet som pågick fram till den 4 september och som syntes nästan ända ner till ekvatorn. Runt om i världen slogs de elektriska kommunikationerna ut; telegrafstationerna slutade att fungera, i några fall under så lång tid som åtta timmar. På linjen Boston–Postland kunde telegrafisterna helt stänga av den egna strömförsörjningen till ledningarna under två timmar och sända med hjälp av den ström som skapades av solstormen. I Storbritannien rapporterade Manchester Guardian att när norrskenet var som starkast gick det att läsa tidningen utomhus trots att det var mitt i natten.

– En del telegrafister fick ström i sig och det började brinna på en del telegrafstationer. Och på flera platser i Klippiga bergen trodde man att solen var på väg upp så ljust blev det från norrskenet, säger norrskensforskaren Urban Brändström.

Magnetiska stormar som får kompassnålar att peka fel var dåtidens motsvarighet till utslagna gps-satelliter i dag. Att jorden plötsligt kunde drabbas av detta var väl känt men orsaken till problemen helt okänd. Så här beskrevs fenomenet i en bok från 1856: ”Hvaraf de uppkomma, har länge varit en gåta för de lärda; och, efter den noggrannaste iakttagelse, äro naturforskarne icke i stånd att afgöra med någon säkerhet, antingen det störande inflytandet har sitt säte i jordens mörka hålor eller i atmosfären.”

Att det var vår närmaste stjärna som lekte med jordatmosfären kunde få ana.

Solstormen 1859 är den värsta som hittills uppmätts – men den kommer inte att bli den sista i sitt slag.

– Får vi fått ett likadant utbrott i dag skulle det få massiva konsekvenser över hela planeten. Det gäller att undvika att viktiga installationer förstörs om man får ett riktigt kraftigt solutbrott. För det är inte en fråga om om utan när det blir ett sådant enormt utbrott igen, säger Urban Brändström.

Urban Brändström konstaterar också att vi i dag gärna vill tro att allt vi sparar ska ligga säkert i ”molnet” när det i själva verket är hårdvara som står någonstans i en serverhall där det kan påverkas av stormar på solen.

– Vi har nog tappat bort säkerhetstänkandet att vi måste ha reserver och back-up. Och faran med den moderna elektroniken är att den fungerar så väldigt väl ända tills den inte fungerar alls. det är viktigt att inte bygga system där alla delar är beroende av allting annat, då blir effekterna väldigt svåra om en del slås ut, säger han.

Så hur stor är då sannolikheten något som liknar 1859 års utbrott inträffar i närtid? Om man tittar 100 år framåt är den ungefär ett, säger Urban Brändström. I närtid är den däremot inte så stor.

Men mindre solstormar drabbar oss då och då. 2003 drabbade solen jorden med den så kallade halloweenstormen som fick strömmen att gå i Malmö och gjorde att 50000 hushåll blev utan el. Det utbrottet var var en av de kraftigaste geomagnetiska stormar som dittills observerats. 1921 tog en telefonstation i Karlstad eld på grund av ett utbrott på solen vilket slog ut i princip all rikstelefoni.

Och de skadliga solstormarna följs alltid av förledande vackra norrsken.

Vid den kraftiga solstormen den 13–14 mars 1989 lyste norrsken upp himlen över städer som Cancun i Mexico, Key West i Florida, Kingston på Jamaica och Orleans i Frankrike. Och givetvis också på de nordliga breddgrader där norrskenet oftast är synligt. Automatiska dörrar till garage i Los Angeles öppnades och stängdes utan att någon bil fanns i närheten, radiosändare stördes och kompasser pekade fel, en transformator vid ett kärnkraftverk i Kanada slogs ut, överljudsplanet Concorde som flög över Atlanten fick ta en sydligare kurs för att undvika att utsätta sina passagerare för strålning, i omloppsbanor runt jorden förstördes många satelliter av det våldsamma utbrottet på solen.

Och plötsligt är hela jorden utsatt för ett och samma fenomen. I Quebec med omgivningar blev sex miljoner människor utan ström då den magnetiska stormen slog ut kraftnätet och i samma ögonblick drabbades södra och mellersta Sverige av strömavbrott.

”Det var det mest fantastiska norrskensskådespelet som någon av våra anställda kan påminna sig under de senaste trettio åren”, sa chefsmeteorologen Bill Adler vid den nationella vädertjänsten i Salt Lake City till nyhetsbyrån AP.

I dag har forskarna identifierat fenomenet bakom solstormarna. På engelska kallas det coronal mass ejections (CME) och är enorma utbrott av laddad gas och magnetfält från solens korona, alltså den del av solen som lyser som en gloria kring solskivan och som vi bara kan se under en total solförmörkelse.

Massutbrotten från koronan kan i ett enda utbrott skicka iväg mer än tio miljarder ton gas med en hastighet av 3 000 kilometer per sekund mot jorden. Om man skulle jämföra detta med en explosion på jorden så skulle det betyda en bomb nästan en miljon gånger kraftigare än atombomben som förstörde den japanska staden Hiroshima under Andra världskriget.

Om utbrottet är kraftigt nog kan det nå jorden mindre än ett dygn efter det att explosionen inträffat på solen medan chockvågen som färdas före får himlen att lysa av sprakande polarsken tidigare än det.

Just nu är vi på väg mot ett nytt maximum på solen och toppen av det ser ut att infalla 2025 då solen beräknas producera riktigt starka utbrott. Till skillnad från 1859 är jorden i dag betydligt mera utsatt om ett riktigt stort utbrott skulle äga rum. Viktiga transformatorer kan stängas av och lägga hela städer i mörker, elnät överbelastas, kabeltevenät slås ut, gps-navigatorer slockna, flygtrafiken i polarområden förlora kontakten med marken och mobiltelefontrafiken störas kraftigt.

– Det är lätt att glömma bort att förr eller senare har vi en händelse av samma dignitet som den 1859 igen, säger Urban Brändström.

Läs mer:

Solen allt mera aktiv och chansen för norrsken ökar

Categories
Vetenskap

Chansen att se norrsken ökar då solen blir allt mer aktiv under de kommande åren

Aktiviteten på solen varierar med en elvaårscykel, något som har varit känt sedan Galileo Galileis tid på 1600-talet. I genomsnitt är det norrsken en gång i månaden över Stockholm men då gäller det att många faktorer stämmer överens om man ska kunna se det. För det första måste himlen vara mörk, vilket gör att sommarmånaderna ger dåliga förutsättningar, och för det andra måste himlen vara fri från moln. Något som tyvärr inte tillhör vanligheterna under vintrarna.

Men sannolikheten att få se norrsken blir nu större år för år.

– Nu är vi på väg mot ett solfläcksmaximum som förväntas komma 2025 vilket innebär att sannolikheten för att se norrsken kommer att öka. Och då kan man också se norrskenen längre söderut, säger Urban Brändström som forskare om norrsken vid Institutet för rymdfysik.

Norrsken och sydsken syns oftast runt de båda polerna i två ovala områden ibland kan tryckas ned mot söder och skapa norrsken långt bortom polcirkeln.

– Om du tänker dig jordens magnetfält som en dåligt uppblåst badboll och det kommer partiklar farande mot den, då trycks den ihop på dagsidan, som vetter mot solen, och dras ut på nattsidan. Det medför att norrskensovalen expanderar söderut.

Urban Brändström säger att han är fascinerad över att det är sådan uppståndelse kring norrskenen, något som inte minst märks på sociala medier.

– Norrskenet är fantastiskt vacker och det är vårt fönster ut mot plasmauniversum. Och i det synliga universum är 99 procent av den synliga materien plasma och en procent fast eller flytande form.

När elektroner från solen träffar jordens magnetfält skapas olika färger beroende på vilken höjd partiklarna träffar jordatmosfären. Mellan 110 kilometers höjd och 250 kilometers höjd bildas ett grönt ljus.

– Ovanför det kolliderar elektronerna med syreatomer och då blir det rött istället men far det riktigt långt ned, säg till 80 kilometer och krockar med en kvävemolekyl då får man ett vackert blåviolett ljus. Men den blå är svår att se eftersom vi inte har lika känsliga ögon för att se det.

Vilket är ditt bästa råd till den som vill se norrsken?

– Ett stort solutbrott vet man i bästa fall om tre dagar innan. Sedan gäller det att ge sig ut och titta mot norr när det är klart och fint väder och att se till att behålla mörkerseendet och inte titta för mycket i mobilen. Det kan ta en halvtimme innan man får tillbaka mörkerseendet igen.

Och det kan löna sig att hålla ögonen mot himlen också i kväll och under helgen.

Här är sajter som håller koll på norrskenet:

Space weather prediction center

Spaceweather

Ilmatieteen Laitos (Finland)

Lights over Lapland (Sverige)

Läs mer:

Chans att se norrsken i Västsverige i helgen

Categories
Vetenskap

Ny forskning: Tuggummin minskar risken för tidig förlossning

I Malawi blev gravida kvinnor erbjudna gratis xylitol-tuggummin och uppmanade att tugga tio minuter om dagen under hela sin graviditet. Resultatet visar att tuggummi-tuggandet minskade antalet för tidiga förlossningar med 25 procent.

– Det är fantastiska siffror och en jätteinsats, säger Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa vid Karolinska Institutet och hälsorådgivare på Unicef.

Många deltagande kvinnor

Undersökningen utfördes på 10000 gravida kvinnor i Malawi under tio års tid. Studien genomfördes av forskare från organisationen Society for Maternal-Fetal Medicine (SMFM) i USA och resultaten presenterades på en konferens om graviditet och mödravård som arrangerades av SMFM den 3 februari.

Tandvård gav inget resultat

Tidigare forskning har visat att en bristande munhälsa kan kopplas till för tidig förlossning hos gravida.

– Tandköttsinflammation är en riskfaktor för tidigt födda barn. Har man en inflammation på gång i kroppen påverkar det graviditeten och förlossningen, säger Stefan Swartling Peterson.

I ett försök att förbättra munhälsan hos gravida och på så sätt minska tidiga födslar har forskare tidigare provat att erbjuda gravida kvinnor tandvård för att ta bort plack och tandsten. Men metoden gav inget tydligt resultat. Varför tuggummin skulle fungera bättre än tandvård är ännu inte helt säkert. Däremot är det sedan tidigare känt hos forskare att xylitol-tuggummin förebygger karies. I den nya studien visade sig tuggandet även leda till en betydelsefull minskning av tandköttsinflammation.

Globalt problem

För tidigt födda barn är ett problem världen över. Barn som föds för tidigt är ofta underviktiga och löper större risk att drabbas av allvarliga hälsoproblem.

– För tidig födsel leder i många länder till stor belastning på sjukvården men också till stor dödlighet hos barn. Att hitta sätt att reducera andelen barn som föds för tidigt är väldigt viktigt, säger Stefan Swartling Peterson.

Om tuggummi-metoden även kan ge liknande resultat i länder med mer utvecklad tand- och förlossningsvård och där problemet med för tidiga förlossningar inte är lika stort måste fastställas av vidare forskning, menar Stefan Swartling Peterson. Men det nya forskningsresultatet är ett steg på vägen mot en lösning på problemet.

Categories
Vetenskap

Genombrott i forskningen om fusionsenergi men det finns problem kvar att lösa

Fusionsenergin har ofta beskrivits som framtidens rena energikälla och skapas när två eller flera atomer slås samman. På samma sätt som sker i solen och alla andra stjärnor.

Detta till skillnad från fissionsenergi där atomer delas som i ett vanligt kärnkraftverk. Och till skillnad från fissionsenergi bildas mycket lite radioaktivt avfall i samband med fusion.

På onsdagen rapporterade forskare vid fusionsanläggningen JET utanför Oxford att man lyckats producera 59 miljoner joule energi under fem sekunder. Och man gjorde det med exakt det bränsle som har kommer att användas i framtida fusionsanläggningar, berättade chefen för Eurofusion Tony Donné vid en presskonferens.

För att en fusion ska inträffa måste partiklarna ha väldigt hög temperatur, de måste röra sig oerhört snabbt för att kunna träffa varandra med nog hög hastighet för att sedan kunna fusionera. Vid så höga temperaturer bildas ett plasma där elektronerna har separerats från atomkärnorna. Detta innebär att plasmat inte kan förvaras i ett kärl utan måste hållas svävande inne i ett magnetfält.

– Det är väldigt svårt att hålla detta stabilt så att energin ska stanna kvar inne i plasmat för att fortsätta hetta upp det. För att klara detta behövs väldigt stora maskiner så att läckaget ska bli mindre än den energi som tillförs för att hetta upp det, säger Klara Insulander Björk som under två år forskade kring instabiliteter i plasma som kan resultera i svåra skador på en fusionsanläggning. Ett problem som ännu inte är löst, säger hon.

– Det gäller att lyckas hålla plasman stabil tillräckligt länge för att kunna generera mer energi än vad man stoppar in. Fem sekunder är långt för att vara JET. Där har man jobbat med någon eller ett par sekunder tidigare.

Den mängd energi som forskarna i Storbritannien lyckades få fram under de fem sekunderna skulle ha kunnat förse en villa med energi för en dag.

Plasmat kommer bara att kunna värmas upp och hållas stabilt under en begränsad tid, säger Klara Insulander Björk. Därför skapas plasmat i pulser och nya skapas efter hand.

Hur skulle du beteckna det som forskarna nu rapporterar om, är detta vägen framåt?

– Det är ett steg på vägen men det finns en rad problem. Visserligen har fusion många fördelar och genererar inte något riktigt långlivat radioaktivt avfall. Men det är inte givet att man har helt obegränsad tillgång på bränsle. Tritium är en del av bränslet och det ska genereras från litium och litium börjar det bli brist på när det ska byggas litiumbatterier till alla möjliga apparater, säger Klara Insulander Björk.

– Sedan är kapitalkostnaderna en väldigt väsentlig del när det gäller konventionell kärnkraft och det blir knappast mindre för fusionskraftverk, snarare tvärtom. Det praktiska gör att fusion kanske inte är den snabba lösning för världens energibehov som man kunde hoppas på.

Plasma

Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia. Om en gas värms tillräckligt mycket separeras elektronerna från atomkärnorna, och ett plasma bildas. Ett plasma kan sägas vara en gas av laddade partiklar, joner och elektroner. När ett ämne har hettats upp till plasma skiljs molekylernas beståndsdelar åt, det vill säga: elektronerna rör sig fritt från kärnan.

Cirka 99 procent av den kända materien i universum består av plasma i form av joniserad gas; i solen och stjärnorna så het att kärnreaktioner (fusion) äger rum, varvid stora mängder kärnenergi frigörs.

Källa: Wikipedia och NE

Categories
Vetenskap

Efter två år har covid-19 blivit en ”vanlig” sjukdom

Februari 2022

När intensivvårdsläkaren Karin Hildebrand tänker tillbaka på början av pandemin ger en sak henne ångest. Insikten om att hon och hennes kollegor plågade patienter när de förgäves försökte få dem att överleva.

Iva-läkarna på Södersjukhuset, där Karin Hildebrand jobbar, hade läst de första vetenskapliga fallstudierna från Italien som beskrev hur svårt sjuka patienterna blev av det nya viruset. Men de var ändå inte beredda på vad som skulle komma.

– Covid-19 var en ny sjukdom, och vi visste väldigt lite om den. I början visste vi till exempel inte vilka patienter som hade en rimlig chans att överleva om de fick intensivvård. Vi hade ingen spåkula som vi kunde titta i, säger hon fortsätter:

– Jag har tänkt mycket på min pappa under den här tiden. På vilken vård jag hade velat att han hade fått om han blev sjuk, men kanske framför allt vilken vård jag inte hade velat att han fick uppleva.

Tidigt våren 2020

För att kunna ta emot fler patienter har Södersjukhuset gjort om operationssalar till rum för intensivvård. I mars ligger tre svårt sjuka patienter i varje sal. Majoriteten är män, de är i snitt 60 år och har oftast en bakomliggande sjukdom.

De har slangar kopplade till alla kroppsöppningar. En del är vakna, andra är sövda men under korta stunder är de kanske medvetna om vad som händer omkring dem. De får tung läkemedelsbehandling, som kan ge både abstinens och hallucinationer vid nedtrappningen, sängen skakar lite då och då för att minska risken för trycksår och dialysmaskinernas larm ljuder i salen. Många andas med hjälp av respirator.

Det står tidigt klart att många av de covidsjuka patienterna får blodproppar framför allt i lungorna, och de får blodförtunnande läkemedel i förebyggande syfte. De läggs i bukläge och många får högflödessyrgas i en så kallad grimma över ansiktet. Det underlättar andningen. Under en kort tid används malarialäkemedlet klorokin, men läkarna inser ganska snart att behandlingen sannolikt gör mer skada än nytta.

Två sjuksköterskor rör sig mellan patienterna i varje sal. De är klädda i otymplig skyddsdräkt, ansiktet är dolt av den militära skyddsmasken ”90”. Personalen jobbar i 12-timmarsskift, ofta sex dagar i veckan.

Läkarna kan ta en kort paus när de går mellan de stängda salarna, men sjuksköterskorna måste ständigt övervaka och vårda patienterna och kan bara lämna salarna när de blir avbytta. Den ständiga pressen kommer senare under pandemin sannolikt vara orsaken till att många iva-sjuksköterskor blir sjukskrivna på grund av utmattning.

Trots den avancerade intensivvården dör patienter ganska kort efter att de läggs in på iva.

Nästan två år senare, februari 2022

Den här dagen i början av februari vårdas 30 patienter inom intensivvården vid sjukhusen i Stockholm, 13 av dem på Södersjukhuset. När det var som värst vårdades cirka 60 patienter på Södersjukhusets iva. I dag är patienterna en ganska heterogen grupp om man jämför med den första virusvågen, berättar Karin Hildebrand.

– I början var patienterna runt 60 år, och de vårdades för covid-19. I dag är en del sjuka i covid och får intensivvård för det, medan andra har någon annan sjukdom och visar sig dessutom vara covidpositiva.

Den höga smittspridningen gör att bara sjukvårdspersonal får komma in på intensivvårdsavdelningen. Vi träffar därför Karin Hildebrand på hennes arbetsrum, som hon delar med två kollegor. Medan de har bott in sig med familjefoton och böcker, visar Karin Hildebrands skrivbord att hon sällan sitter här. På bordet står en laptop, runt omkring ligger några få papper utspridda.

Men verksamheten på intensiven på Södersjukhuset har ändå gått tillbaka till ett slags nytt normalläge med 12 vårdplatser i stället för de tidigare 10. Operationssalarna används åter för kirurgi, och Karin Hildebrand har återgått till att arbeta som donationsansvarig på halvtid.

Covid-19 är inte längre en lika allvarlig sjukdom för de flesta. Vårdtiden har nästan halverats under pandemins olika vågor. I början av pandemin vårdades patienterna på Södersjukhusets intensivvårdavdelning i snitt i 8,5 dagar innan de flyttades till vårdavdelning. I dag är vårdtiden i genomsnitt 4 dagar.

– De flesta behandlas på vårdavdelning, och behöver ingen intensivvård. Vi har en mycket större verktygslåda i dag, men vi saknar fortfarande en botande behandling, säger Karin Hildebrand.

Under pandemins andra våg kom två läkemedel som visade sig få betydelse för både behovet av sjukhusvård och chansen att överleva i covid-19: först började man använda det immundämpande läkemedlet kortison, som minskar risken för intensivvård och död. Och sedan kom det antivirala läkemedlet remdesivir, som sätts in tidigt i sjukdomsförloppet för att minska virusets förmåga att föröka sig.

– Kortison har sannolikt minskat behovet av intensivvård, säger Karin Hildebrand.

Senare har flera andra läkemedel börjat användas, både nya läkemedel och sådana som används vid andra sjukdomar. Ett exempel är läkemedel mot reumatism (JAK- respektive IL6-hämmare) som minskar immunförsvarets överreaktion, och som visat sig hjälpa svårt sjuka covidpatienter. Under den tredje och fjärde virusvågen kom de monoklonala antikropparna, som i dag ges tidigt i sjukdomsförloppet till patienter med hög risk för allvarlig sjukdom, till exempel de som har genomgått organtransplantation.

Under de första virusvågorna hade patienterna ofta 40 graders feber i flera dagar, så är det sällan nu. I dag har de inte heller en lika hög grad av inflammation i kroppen. Läkarna har is i magen och väntar längre innan de lägger patienterna i respirator nu jämfört med tidigare.

– Men beror det minskade vårdbehovet och den ökade överlevnaden på vaccinet, de medicinska framstegen, omikronvarianten eller är förklaringen en kombination av de faktorerna? Det vet jag faktiskt inte, säger Karin Hildebrand.

Det finns i alla fall en tydlig vändpunkt i pandemin: covidvaccinet. Utan det hade vi inte varit där vi är i dag, tror Karin Hildebrand.

– De som blir svårt sjuka i dag, är i medelåldern och saknar bakomliggande sjukdom, är ovaccinerade. Det är min erfarenhet, konstaterar hon.

Att restriktionerna hävs nu är helt rätt väg att gå, menar Karin Hildebrand.

– Jag fick ett rejält pulspåslag när restriktionerna togs bort förra gången, i höstas. Men så känner jag inte alls nu, vi har nog nått en platå. Covid är en sjukdom som vi måste lära oss att leva med och förhålla oss till – med så liten kostnad för vår hälsa som möjligt.

Karin Hildebrand hoppas att kunskapen om omikronvarianten ökar snabbt, eftersom sjukvården hela tiden ställs inför nya frågor. Varje dag avbokas operationer som inte är livsnödvändiga med kort varsel, eftersom patienter som testas visar sig bära på viruset.

– Vi diskuterar hur vi ska tänka kring patienter som ska opereras för till exempel bröstcancer och som är smittade utan att visa symtom. Innebär det en ökad risk om patienten blir sövd om hon är smittad med omikron? Nu skjuter vi upp alla inte nödvändiga operationer i cirka två veckor för smittade patienter, och det gör det så klart jobbigt för patienten.

När smittspridningen förhoppningsvis minskar ser Karin Hildebrand fram emot en sak: att fler familjemedlemmar får komma in på vårdavdelningarna igen. De är viktiga för patienternas tillfrisknande.

– Patienten kan ha legat en månad på intensiven, och saknar både energi och hopp. En familjemedlem kan ge livsgnistan tillbaka, och det är en viktig del av vårdprocessen.

Men de närstående är viktiga även för personalen.

– En del patienter ligger på mage, jag vet knappt ens hur de ser ut, vet bara att patienten heter till exempel Elias. Så kommer en anhörig på besök och berättar vad Elias tycker om att göra… Det tar fram det friska i människan, och tar bort den avhumanisering som vi upplevde ibland i början av pandemin.

Läs mer:

Studio DN: Så har covidvården blivit bättre under pandemin

Specialistläkaren: Jag har aldrig tidigare varit delaktig i så många svåra beslut

Categories
Vetenskap

Satelliter sätter käppar i hjulet för astronomin

Rymden runt jorden blir allt mer fylld av sateliter. Forskning, internet och annan kommunikation trängs om utrymmet. De tekniska framstegen har ju positiva effekter men samtidigt skapas nya problem när astronomer jagar svaret på livets stora frågor – allt från om hur livet en gång skapades hur en stjärna dör.

Men nu ska den internationella astronomiska unionen bilda ett centrum för att skydda natthimlen. De kommer bland annat jobba mot industrin för att minimera risken för störningar, och jobba med att satelliter ska byggas av material som inte reflekterar solljus.

– Det är jätteviktigt, annars finns det en mängd upptäckter vi inte kommer att kunna göra.

Se exempel på hur forskningen försvåras av satelliterna i klippet.

Categories
Vetenskap

Lista: Tre produkter som i framtiden kan vara tillverkade av trä

Forskarna på Wallenberg Wood Science Center vid KTHarbetar med att ta fram nya prylar från svensk skogsråvara. De har bland annat tagit fram ett genomskinligt glasliknande material som skulle kunna bli framtidens byggmaterial.

Och i Japan har man byggt en hel bilkarosspå ett material framställt av trä.

Spela klippet ovan för att se tre skogsinnovationeroch se hur vissa av dem tagits fram.

Se mer om svensk skogsindustri i Vetenskapens värld : Slaget om skogen på SVT play.

Categories
Vetenskap

Så ska fjärilsvingar maxa vår solenergi

Olika fjärilsarters vingar kan antingen reflektera, absorbera eller helt släppa igenom solljus.

– Under evolutionen har fjärilar utvecklat dessa egenskaper. De har helt enkelt anpassat sig till miljön de lever i. Vi måste ta fram nya sätt att framställa energi och skapa nya material för att överleva, precis som fjärilarna gjort, säger Katie Shanks, energivetare vid University of Exeter.

Se Vetenskapens värld – Fjärilens teknologi i SVT Play eller måndagen den 7 februari 20:00 i SVT2.

Categories
Vetenskap

Därför vill människor inte tro på klimatförändringarna

”Det är otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfär, hav och land. Omfattande och snabba förändringar har skett i atmosfären, havet, kryosfären och biosfären” står det allra först i sammanfattningen för beslutsfattare för rapporten om läget för klimatet som klimatpanelen IPCC presenterade i augusti förra året.

Trots det har flera kända personer uttalat tvivel om att människan verkligen påverkar klimatet, eller att hotet är särskilt stort. ”Det finns inte något som heter ’klimat’”, sa psykologiprofessor Jordan B Peterson när han besökte podcasten The Joe Rogan Experience förra veckan. I en intervju i Svenska Dagbladet beskrev Horace Engdahl från Svenska Akademien klimatförändringarna som ”en ny religion” och ”en form av hysteri”.

Ett återkommande argument är att forskarsamfundet inte alls är överens om att våra utsläpp driver på klimatförändringarna. ”Det Nord kallar forskare kallar vi för charlataner, alarmister och vetenskapsförnekare och det han kallar förnekare kallar vi vetenskapsmän”, skriver nätverket Klimatsans sekreterare på gruppens blogg, apropå ett uttalande av SVT-journalisten Anders Nord om skillnaden mellan seriösa forskare och klimatförnekare.

– Jag har alltid undrat vilka dessa personer är, som så ofta citeras som en anledning att förkasta den överväldigande vetenskapliga konsensus som råder om klimatförändringarna. Jag ville få reda på varför deras åsikter är så spridda och framgångsrika. Särskilt i USA har de haft stort inflytande över klimatpolitiken, säger Laura Young, statsvetare vid Georgia Gwinnett College i Lawrenceville i Georgia i USA.

Flera stora sammanställningar har visat att minst 97 procent av alla aktiva klimatforskare är överens om att människans utsläpp av växthusgaser värmer upp klimatet. För att ta reda på vilka de tre procenten som inte håller med är gick Laura Young och hennes student Erin Fitz igenom alla som skrivit under upprop mot att vi påverkar klimatet. De fann sammanlagt 427 personer. Resultaten publicerades i december i tidskriften British Journal of Political Science.

– Majoriteten av de här personerna är över 65 år gamla, eller fick sin examen före 1985. Så klimatförnekare finns främst i den äldre generationen, säger Laura Young.

Så många som 82 procent av undertecknarna hade anknytning till företag och organisationer i klimatskeptikerrörelsen, som fossilindustrin eller konservativa tankesmedjor. Men bara tre procent hade en doktorsexamen i något klimatrelaterat forskningsområde eller minst 20 publicerade och granskade forskningsstudier i klimatvetenskap.

– De allra flesta är faktiskt inte experter på klimatvetenskap. Det är bara tre procent av de tre procenten som är legitima experter.

Samtliga i den undergruppen hade dessutom någon koppling till klimatskeptiska industrier eller organisationer.

– Det här är inga experter. De är knutna till branscher där det finns ekonomiska anledningar att tvivla på klimatförändringarna. Och ändå är det dessa personer som lyfts fram i vissa kretsar, framför andra klimatforskare, som auktoriteter i klimatfrågan, säger Laura Young.

I somras presenterade en grupp forskare vid Göteborgs universitet undersökningen ”Svenska klimatförnekare”, om vilka klimatskeptikerna i Sverige är.

– Den typiska profilen för en klimatskeptiker är en man som är medelålders eller äldre, utan längre utbildning, som står klart till höger i politiken och har ett svagt intresse för miljöfrågor, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han och hans medarbetare lät fler än 3 400 personer gradera påståendet ”klimatförändringarna är i huvudsak orsakade av mänskliga aktiviteter” på en skala från noll, ”helt felaktigt påstående”, till tio, ”helt riktigt påstående”. 75 procent av de tillfrågade gav ett svar mellan 7 och 10, i överensstämmelse med den samlade forskningens slutsatser. Sex procent svarade 0-3 på skalan. Forskarna definierar dem som klimatförnekare.

Resultaten stämmer väl överens med undersökningar i andra europeiska länder, även om några länder, som Ryssland och Litauen, sticker ut med en högre andel klimatförnekare.

– Svensken är varken mer eller mindre klimatförnekande än européer i allmänhet. Vi ska inte tro att vi är bättre än andra länder när det gäller andelen som inte tror på att klimatförändringarna är orsakade av mänskliga aktiviteter.

I gruppen som svarade 0-3 på enkäten finns en misstro mot samhället.

– Om man inte har så högt förtroende för universitet och högskolor eller samhällets institutioner har man högre benägenhet att inte tro på att mänskliga aktiviteter orsakar klimatförändringarna. Vi vet att Sverigedemokraterna har sugit upp många med låg tillit till samhället i sina led, och det är också bland SD-sympatisörer som andelen skeptiker är som högst, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Det handlar också om att få en verklighetsbild som hänger ihop.

– Om man inte gillar tanken på högre bensinpriser och inte tycker att klimatfrågan är viktig anpassar man gärna sin verklighetsbild efter vad man tycker.

Det är ett psykologiskt fenomen som gäller oss alla, inte bara klimatskeptiker.

– Vissa saker tror vi bara inte på oavsett hur mycket evidens det finns, för vi vill inte tro det. Det är något djupt mänskligt som vi alla ägnar oss åt, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Vår hjärna fungerar på det sättet.

– Egentligen är vi kunskapsresistenta allihop, i olika grad och i olika sammanhang. Det är viktigt att komma ihåg.

Det finns starka ekonomiska intressen för att bromsa klimatåtgärderna.

– Det finns även politiska partier som lever på att öka misstron mellan vanligt folk och olika samhällseliter. Så man har starka krafter emot sig, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Därför är det viktigt att förklara hur forskning går till, och varför forskarna har kommit fram till att vi påverkar klimatet.

– Vi måste förmedla att forskning är ett kollektivt sanningssökande som pågår. Forskare är nyfikna på riktigt. Det är bara så vi kan övertyga människor om att forskarsamhället inte är en elit som har gaddat ihop sig och som vill pracka på dig vad du ska tro eller tycka, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

– Vi hoppas att vår studie kan rikta strålkastaren mot den lilla grupp av individer som fortsätter att undergräva legitim klimatvetenskap, och visa att de saknar trovärdighet och meriter, säger Laura Young.

Eftersom de flesta av dem är äldre kommer de så småningom att försvinna från den offentliga debatten.

– Men då kommer det sannolikt att vara för sent. Vi har inte tid att vänta på att det ska hända. Klimatet behöver att vi agerar nu, säger Laura Young.

Fakta: Konspirationsteorier

Enligt Nationalencyklopedin är en konspirationsteori en ”icke styrkt föreställning eller teori som söker förklara en viktig historisk, politisk eller social händelse med en bakomliggande hemlig komplott av ett antal makthavare”.

Läs mer i vetenskapssidans serie om konspirationsteorier:

Antivaccinrörelsens idéer kan leda till politiskt våld

Därför fick Estoniadokumentären årets förvillarpris

Läs mer:

Climategate – klimatskandalen som sprack

Så skapas och sprids lögner i klimatfrågan

11 vetenskapliga svar på klimatförnekarnas favoritargument

Categories
Vetenskap

Karin Bojs: Dags att räkna vad som hjälper mot covid

Från och med onsdag nöjer sig Folkhälsomyndigheten i stort sett med att vi ska vaccinera oss mot covid-19 och att låta bli att träffa folk om vi har symtom. Självklara råd med god evidens. Vaccinet har räddat många från död och svår sjukdom.

Men hur är det med alla andra restriktioner som världens befolkningar har underkastats? Har de över huvud taget hjälpt?

Det börjar komma genomarbetade utredningar om den frågan nu. Svaren som framkommer i dessa rapporter skiljer sig mycket från tvärsäkra påståenden som de senaste två åren har florerat i den offentliga debatten.

I januarinumret av Studies in Applied Economics, utgiven av Johns Hopkins University, kom till exempel en så kallad metanalys med bland andra den svenske nationalekonomen Lars Jonung som författare.

Forskargruppen hittade först 18590 studier, varav de valde ut 24 som de ansåg höll för deras kriterier.

Slutsatsen, som DN rapporterade om i veckan, är att lockdowns och nedstängningar knappt har haft någon effekt alls på antalet dödsfall. Å andra sidan har sådana restriktioner orsakat stor ekonomisk och social skada, och kan ha bidragit till dödsfall av andra orsaker än covid. Urvalet av studier och slutsatserna i rapporten har kritiserats av andra forskare sedan rapporten kom ut. Men att nedstängningar har ett högt pris och att sambanden är mer komplexa än många debattörer tror, är svårt att invända mot.

Tidskriften The Lancet publicerade i veckan en stor internationell sammanställning som bland annat finansierats av Bill and Melinda Gates Foundation. Den jämför 177 länder, och försöker utröna vilka faktorer som kan förklara skillnader i infektion och dödstal från första januari 2020 till september 2021.

En faktor som tydligt sticker ut är andelen människor i landet som bor låglänt. Kanske förvånande, men det är känt sedan 1700-talet att låglänta befolkningar drabbas hårdare av infektionssjukdomar än människor i mer bergiga trakter. Bland annat för att låglänta områden tenderar att vara mycket mer tätbefolkade, men också på grund av föroreningar och dylikt.

Tillit, både till myndigheter och till medmänniskor, kan också förklara hur hårt smittan har härjat.

Men till största delen kan skillnaden mellan olika länders sårbarhet för covid inte tillskrivas några kända faktorer alls, enligt Lancetstudien.

Att dödstalen (före vaccinet) har varierat så mycket mellan olika länder kan delvis förklaras av tre faktorer: hur gammal befolkningen är, hur rikt landet är räknat i bruttonationalprodukt och hur överviktiga människorna är. Men även här är en stor del av skillnaden inte möjlig att förklara med befintlig kunskap.

En ny studie från Joint Bar-Ilan University i Israel, publicerad i PLOS One föreslår ytterligare ett samband. Nämligen halten av D-vitamin.

Den israeliska forskargruppen har undersökt covidpatienter intagna på sjukhuset Galilee Medical Center. Forskarna kunde jämföra 253 fall där D-vitaminhalterna hade uppmätts INNAN personerna blev sjuka. Det är första gången en sådan jämförelse publiceras.

Hälften av patienterna led av brist på D-vitamin, enligt studien. De löpte 14 gånger högre risk att bli svårt sjuka av covid, jämfört med personer med tillräckliga halter.

Med tillräckliga halter av D-vitamin var risken att dö 2,3 procent. Bland de patienter som hade brist på D-vitamin dog 25,6 procent, alltså mer än var fjärde.

Studien är liten, men resultaten statistiskt signifikanta.

Många av patienterna i studien var kvinnor som brukade bära täckande kläder, vilket är en känd riskfaktor för D-vitaminbrist.

I vårt eget solfattiga land är det också många som har brist på D-vitamin. Det borde tas på större allvar. Inte bara på grund av välkända faktorer, som benskörhet och hjärt- och kärlsjukdom. Utan också på grund av nya data om autoimmuna sjukdomar och möjliga samband med infektionssjukdomar som covid.

Läs mer vetenskapsartiklar här