Categories
Världen

En död och tiotals skadade efter tågkrock utanför München

Det är oklart vad som föranlett krocken som inträffade klockan 16.40 på måndagen. Tågbanan förbi olycksplatsen är enkelspårig. Bilder från olycksplatsen visar att ett av tågen spårat ut. Ett av hjulen ska ha lossnat av den kraftiga krocken och slungats iväg.

Enligt Bild har 14 personer skadats i olyckan. Ytterligare 80 personer tas om hand av räddningstjänsten. Tidigare rapporterades om tiotals skadade, men den siffran har reviderats nu. 95 personer befann sig ombord på de två tågen när olyckan inträffade. Lokföraren till det ena tåget fick skäras loss ur det demolerade fordonet.

Flera av de skadade bedöms ha allvarliga skador.

– Vår djupaste sympati går till de drabbades familjer. Vi önskar de skadade snabb och fullständig återhämtning, säger Heiko Büttner, chef för pendeltågsbolaget S-Bahn i ett uttalande till Bild.

Categories
Världen

Uppblossade våldsamheter i Sheikh Jarrah i Jerusalem.

Vräkningshotet mot kvarterets palestinier utlöste i våras flera veckors strider mellan Israel och Gazas väpnade organisationer. De senaste veckorna har temperaturen i det eldfängda kvarteret stigit, efter att flera palestinska familjer delgivits vräkningsorder. På söndagen meddelade den extremnationalistiske Knesset-medlemmen Itamar Ben Gvir att han flyttar sitt kansli till kvarteret. Hans ankomst var gnistan som utlöste den senaste vågen av oroligheter. Under tumultet evakuerade polisen Ben Gvirs ”kansli”. Han svimmade, fördes till sjukhus men var på plats igen på måndagseftermiddagen:

– Polisen har missförstått sin roll! I stället för att skydda judiska patrioter förföljer man dem!

Drygt tjugo palestinska familjer hotas av vräkning i det omstridda området, en smal dalgång mellan överklassområdet Sheikh Jarrah och det svenska generalkonsulatet. Sedan 2001 har ett tiotal palestinska familjer vräkts och israeliska bosättare flyttat in.

Platsens palestinska invånare installerades där av Jordaniens regering på 1950-talet, efter att de mist sina hem i västra Jerusalem, som blev en del av Israel 1948. Men efter kriget 1967, då Israel erövrade också stadens östra del, stiftade Knesset den lag som står i centrum för dagens dispyt: alla bostäder från vilka judar drevs bort under kriget 1948-49, måste återbördas till sina forna ägare eller deras ättlingar. Det finns inte i israelisk lag någon motsvarande paragraf som ger palestinier rätt att göra anspråk på egendom de förlorat under kriget 1948-49.

För den israeliska koalitionen är situationen delikat. Tre av regeringspartierna, inklusive premiärminister Naftali Bennetts Yamina, stöder bosättarna och vräkningspolitiken, medan fem koalitionspartier är ivriga motståndare till vräkning. Utrikesminister Yair Lapid inser att vräkningarna kostar Israel mycken internationell goodwill, och att de blivit ett effektfullt palestinskt argument mot Israels styre i östra Jerusalem.

Läs mer:

Ny bosättning skakar Israels koalition

Categories
Världen

Bolsonaro får kritik för sitt möte med Putin

In i det sista har USA försökt få Brasiliens president att ställa in sitt statsbesök i Ryssland. Bolsonaro har vägrat. Han menar att resan är inplanerad sedan tidigare och ser ingen anledning att skjuta upp mötet. För Ryssland är det en fjäder i hatten att Brasilien, som är världens femte största land och i år sitter med i FN:s säkerhetsråd, väljer att besöka landet just nu.

– Detta möte är precis vad Putin vill. Han vill visa att han inte är isolerad utan en världsledare som knyter allianser med andra stora länder, säger Mauricio Santoro, lektor i internationella relationer vid universitetet UERJ i Brasilien.

Bolsonaro kritiseras hårt i Brasilien för att han inte skjuter upp statsbesöket.

– Bolsonaros rådgivare har bett honom att inte åka, men problemet är att han inte lyssnar. Bolsonaro litar inte på någon utan går sin egen väg, säger Mauricio Santoro.

Brasiliens president försvarar sin resa med att han inte tänker diskutera Ukrainakonflikten utan menar att statsbesöket handlar om att utveckla handeln mellan länderna. Vad som stärker Bolsonaros övertygelse är att Argentinas president Alberto Fernández genomförde ett statsbesök i Ryssland för två veckor sedan utan att det skapade kritik. För Brasilien, som förra året vann status som underställd medlem av Nato, står mer på spel

– Jag ser besöket som mycket riskfullt för Brasiliens del. Bolsonaro är oförutsägbar och kan mycket väl komma med en kommentar som ställer till det, säger Mauricio Santoro, som är en av Brasiliens främsta statsvetare.

På onsdag ska Bolsonaro äta lunch med Putin och efter det kommer Brasiliens president att ha ett möte med talmannen i duman, samt träffa ryska företagsledare inom energi- och jordbrukssektorn. Dagen efter mötet reser Bolsonaro vidare till Ungern för att träffa president Viktor Orbán, en av Bolsonaros få allierade i Europa. Bedömare i Brasilien ser statsbesöket som ett sätt för Bolsonaro att stärka sina positioner inför det brasilianska presidentvalet i oktober.

– Sedan Trumps valförlust har Bolsonaro varit isolerad på den internationella arenan. Att åka till Ryssland kan ses som ett sätt att närmar konservativa ledare, säger Larlecianne Piccolli, forskningschef vid Instituto Sul-Americano de Política e Estratégia till nyhetssajten G1.

Under tiden som Donald Trump var USA:s president besökte Bolsonaro honom fem gånger och stärkte banden mellan Amerikas två största demokratier. När Trump förlorade presidentvalet 2020 var Bolsonaro en av de få statsledare som hävdade att det förekommit valfusk. Bolsonaro gratulerade aldrig Joe Biden till valsegern och sedan dess är relationerna mellan Brasilien och USA frostiga. Att Bolsonaro nu åker till Moskva för att träffa Putin kan inte annat än ses som en provokation mot USA, menar bedömare.

Fakta

Jair Bolsonaro har varit Brasiliens president i tre år och kämpar för att bli återvald vid det brasilianska presidentvalet i oktober. Senaste Bolsonaro och Putin träffades var för två år sedan i Brasília när Brasilien var värld för ett toppmöte inom BRICS, ett handelssamarbete mellan Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika.

Categories
Världen

Michael Winiarski: Erkännande av utbrytarna ett nytt brott mot folkrätten

Det är det ryska kommunistpartiet som har lagt fram förslaget om att den ryska duman ska anmoda president Vladimir Putin att erkänna de två utbrytarområdena i östra Ukraina som självständiga stater. Dessa självutnämnda republiker – Donetsk folkrepublik, DNR, och Luhansk folkrepublik, LNR – kontrolleras av rysk militär sedan våren 2014, men har hittills inte erkänts av Moskva.

Eftersom ingenting i Moskvapolitiken sker utan att Kreml drar i trådarna, kan man utgå från att initiativet kommer från Putin. Duman – parlamentets underhus – är sedan två årtionden en undergiven stämpeldyna för Kreml, vilket även inkluderar nominella oppositionspolitiker som kommunistledaren Gennadij Ziuganov och högerpopulisten Vladimir Zjirinovskij.

Kremls stödparti Enade Ryssland lade för säkerhets skull fram ett andra förslag med i stort sett samma innebörd, med tillägget att ett erkännande ska föregås av konsultationer med det ryska utrikesministeriet.

Dumans behandling av frågan inleddes under måndagen och en omröstning väntas på tisdagen. Man kan inte vara säker på att förslaget klubbas igenom på en gång, det kan mycket väl bli en utdragen ”konsultation”. Men det hör till den politiska arsenalen att ha geväret laddat.

Syftet med samrådet sägs vara att utröna hur ett erkännande stämmer med Rysslands internationella avtal och på vilket sätt det skulle påverka det så kallade Minskavtalet.

Båda dessa frågor har så klara svar att en konsultation borde vara överflödig.

Om de proryska regionerna bryts loss från Ukraina är det ett nytt solklart brott mot folkrätten – i linje med vad som skedde med Krim 2014 – och mot en rad fördrag som Ryssland har undertecknat. Ett av dem är FN-stadgan. Ett annat är Helsingforsavtalet från 1975, där undertecknarna förband sig att ”avstå från hot om våld eller våld” och att betrakta varandras gränser som okränkbara. Av nyare datum är Budapestmemorandumet från 1994, där Ryssland, Storbritannien och USA garanterade Ukrainas territoriella integritet inom rådande gränser.

Mer problematiskt för Moskva är att ett ryskt erkännande av utbrytarrepublikerna skulle vara en dödsstöt för Minsk 2-avtalet från februari 2015. Det slöts i ett läge då rysk militär var i färd med att förinta Ukrainas armé i Donbass. Regeringen i Kiev tvingades gå med på tunga eftergifter. En av dem var att Ukraina ska stifta en lag om ”särskild status” för de ryskkontrollerade regionerna i Donetsk och Luhansk. Denna modell skulle ge Ryssland direkt grepp över Ukrainas inrikes- och utrikespolitik. Det har Kiev inte efterlevt, vilket Moskva har använt i sin propaganda mot Ukraina. Å andra sidan har inte heller Ryssland uppfyllt några av sina förpliktelser i avtalet, däribland att dra bort rysk militär från östra Ukraina.

På plussidan för Moskva är att ett erkännande av utbrytarna, om det stannar vid det, kan betyda att Ryssland möjligen kan hoppas på att slippa de hårda sanktioner från USA och EU som oundvikligen blir följden av en invasion.

En annan fråga är om ett erkännande av ”folkrepublikerna” kan vara ett första steg inför ett ryskt militärt angrepp. Ska man tro USA:s talespersoner kan en invasion komma vilken dag som helst.

Putins företrädare avfärdar farhågorna för ett militärt anfall med att USA skapar ”krigshysteri” och ryska UD:s talesperson Maria Zacharova säger att ”anglo-saxarna behöver ett krig, till varje pris. Provokationer, desinformation och hot är deras favoritmetod att lösa sina egna problem”.

Det är dock inte Väst som har mobiliserat kring Ukraina, utan det är ryska trupper omringar landet från tre väderstreck och pressar på mot landets gränser med minst 130 000 soldater, artilleri, stridsvagnar, spetsnazförband, robotar, landstigningsfartyg och attackflyg.

Läs mer:

”Putin vill att vi ska hamstra toapapper – det kommer vi inte att göra”

Categories
Världen

Karin Eriksson: ”Nu testas enigheten – i Nato och USA”

Joe Biden har gjort klart att han inte kommer att skicka trupper till Ukraina. Samtidigt är USA berett att bidra till en militär mobilisering i Europa, genom att stärka försvarsalliansen Natos närvaro i medlemsländerna på den östra flanken. USA har redan skickat runt 2000 soldater från Fort Bragg i delstaten North Carolina till framför allt Polen. Ytterligare 3000 amerikanska soldater ska inom kort korsa Atlanten. Dessutom har omkring 1000 soldater omgrupperats från Tyskland till Rumänien.

Nato har redan stridsberedda styrkor i Polen och Baltikum. Enligt Washington Post kommer liknande enheter att placeras i Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Ungern. Dessutom planerar Nato sannolikt att satsa mer på militärövningar i såväl Östersjön som Svarta havet.

Om Putin på riktigt oroar sig för västmakternas närvaro i östra Europa, så har Rysslands truppförflyttningar vid gränsen till Ukraina varit kontraproduktiva.

Men mobiliseringen i östra Europa är inte oproblematisk för Biden.

Så här långt har han lyckats med strategin att hålla ihop Nato och hålla nere kritiken på hemmaplan. Men på sikt vill Vita huset lägga större kraft på att hantera Kina och utmaningarna i Indiska oceanen och Stilla havet. USA förväntar sig att andra Natomedlemmar tar ett större ansvar för säkerheten i Europa.

Nu testas enigheten – både i alliansen och på hemmaplan i USA.

Biden behöver gå balansgång för att slippa intern kritik i Demokraterna och samtidigt förvissa hökarna i kongressen i Washington att han sätter hårt mot hårt mot Putin.

Joe Biden lovade de krigströtta amerikanska väljarna att avsluta de eviga krigen och stärka samarbetet med andra länder. En militarisering av Europa ingick inte i paketet. Biden behöver gå balansgång för att slippa intern kritik i Demokraterna och samtidigt förvissa hökarna i kongressen i Washington att han sätter hårt mot hårt mot Putin.

Samtidigt är det ytterst oklart hur Republikanerna hade hanterat det rådande säkerhetsläget, om Trump hade vunnit presidentvalet 2020. En del av Trumpanhängarna är övertygade om att det aldrig hade blivit någon kris, eftersom Trump genom sin blotta närvaro i storpolitiken hade avskräckt Ryssland från att invadera Ukraina. De tror att Putin uppfattar Biden som en svagare motpart.

Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare John Bolton – som slutade i september 2019 efter att ha kommit på kant med presidenten om strategin i Afghanistan – har inget till övers för den teorin. Han hävdar tvärtom att ryssarna redan hade intagit Kiev om Trump hade suttit kvar vid makten.

– Jag tror att Trump i grund och botten hade gett bort Ukraina, sa han i en intervju i magasinet Newsweek i början av februari.

Categories
Världen

Tunisiens president stärker sin makt – tusentals protesterar

Tusentals tunisier demonstrerar i huvudstaden Tunis efter söndagens besked om att landets president Kaïs Saïd stärkt sitt grepp över Tunisiens rättsväsende sedan han tog makten förra året. Maktövergången genomfördes när presidenten upplöste landets högsta juridiska råd, en av de sista institutionerna i landet som säkerställer ett oberoende rättsväsende. Efter att presidenten förra året stängt parlamentet anses rättsväsendet vara det sista kvarvarande institutionella kontrollen av hans agerande, rapporterar Reuters.

När president Kaïs Saïd tillkännagav sin plan tidigare i februari möttes han av hård kritik från såväl tunisiska som utländska demokratiska rörelser, oppositionspartier samt utländska bidragsgivare.

Söndagens protester organiseras bland annat av landets största parti ”Ennahda”.

– Det som har hänt är en fullbordan av en kupp. Tunisien har blivit en begynnande diktatur efter att ha varit en begynnande demokrati, säger Nadia Salem, en av de demonstrerande, till Reuters.

Anas Hamadi, ordförande för föreningen för tunisiska domare, säger till engelska al-Jazeera att söndagens beslut betyder att presidenten har avskaffat det legitima juridiska rådet och inrättat ett nytt råd som är trogen presidentmakten, trots att det saknas laglig grund för det.

– Det här rådets arbete är föremål för presidentens vilja, det finns inga valda medlemmar. Presidenten tillskansat sig vetorätt över organets arbete och upphäva dess beslut. Detta strider mot demokratiska principer, sa han.

I ett twitterinlägg på söndagen kritiserade den internationella domstolen, ICJ, beslutet och dömde ut det som olagligt och att det strider mot folkrätten eftersom presidenten direkt kan påverka vilka domare som nomineras till rådet.

Kaïs Saïd har däremot sagt beslutet är tillfälligt och behövs för att rädda Tunisien från en korrupt och självtjänande elit som fört staten till randen av kollaps.

Läs mer:

Tunisiens president: Grundlagen måste ändras

Categories
Världen

Polis forslar bort fordon från broblockad i Kanada

Efter klartecken från domstol började polisen på lördagen upplösa covidprotesten vid Ambassador Bridge mellan amerikanska Detroit och kanadensiska Windsor. Gränsövergången är av stor betydelse för handeln eftersom omkring en fjärdedel av varuutbytet mellan länderna sker genom transporter på bron.

Protesten är en del ”Frihetsbrigaden” som först var lastbilchaufförers sätt att visa missnöje med Kanadas inreseregler. Därefter har demonstrationerna växt och gäller nu en bredare kritik mot landets strikta restriktioner.

Efter att flera fordon lämnat platsen fredligt återstod på söndagsmorgonen omkring 25 demonstranter omringade av en tre gånger större polisstyrka, enligt kanadensiska CBC News.

– Det är dags att lämna, uppmanade polisen de sista demonstranterna och varnade att de som inte följer ordern kommer att gripas.

Polisen har forslat bort fordon från bron och flera personer har gripits, skriver myndigheten på Twitter. Under lördagskvällen greps en 27-årig man i samband med demonstrationen, som pågått i en vecka.

Det är nu demonstranter till fots, inte bilar, som stoppar upp trafiken, enligt polisen.

– Vi behöver göra klart för dem att de inte får stanna här. De får inte störa brotrafiken, de får inte störa vårt samhälle, säger Jason Bellaire från Windsorpolisen till BBC.

Blockaden har medfört försenade varuleveranser, vilket har fått bilindustrin att tillfälligt dra ner på produktionen.

Läs mer:

Delar av broblockad upplöst av kanadensisk polis

Categories
Världen

KLM stoppar flyg till Ukraina – fler bolag kan följa efter

Sedan USA flera gånger varnat för att en rysk invasion kan ske när som helst, och utan förvarning, väljer många länder att uppmana sina medborgare att lämna Ukraina.

Ett paradoxalt läge råder i Kiev och andra ukrainska städer. För de flesta vanliga ukrainare pågår livet precis som vanligt. Samtidigt lämnar stora mängder utlänningar landet, skrämda av det ryska invasionshotet och efter skarpa varningar från sina egna regeringar.

KLM var först ut och stoppade redan på lördagen alla flygningar till och från Ukraina, och även över ukrainskt luftrum. För det nederländska bolaget är detta extra känsligt, eftersom majoriteten av dem som dog när ryskstödda separatister sköt ned ett plan över Donetsk 2014 var nederländare.

Men för utlänningar i Kiev kan situationen bli än mer desperat om fler flygbolag nu följer KLM:s exempel.

Ett sådant besked kan när som helst komma från Lufthansa. Och enligt den ukrainske parlamentsledamoten Oleksij Hontjarenko kan luftrummet över hela Ukraina komma att stängas helt från måndag eftermiddag.

”Ett stort brittiskt försäkringsbolag har redan gått ut och sagt att från klockan 14 på måndagen Londontid kommer försäkringar inte längre att gälla för civilt flyg i ukrainskt luftrum”, skriver han på Facebook.

Enligt Hontjarenko förbjuder ägare till charterplan nu flygningar över Ukraina. Ett sådant fall har redan rapporterats – ett plan från ukrainska bolaget Skyup på väg från Madeira tvingades landa i Moldaviens huvudstad Chisinau i stället för i Kiev på söndagen. Planet ägs av ett irländskt företag.

SAS har en flygning i veckan till Ukraina – på tisdagarfrån Oslo till Kiev. Bolaget följer utvecklingen i landet men har ännu inte beslutat att ställa in avgången.

– Om det går ska man kunna komma med det planet om man behöver lämna Ukraina. Men säkerheten är alltid vår första prioritet. Vi följer läget och de rekommendationer som finns, säger Karin Nyman SAS kommunikationsdirektör

Svenska utrikesdepartementet, som tidigare avrått från icke nödvändiga resor till landet, ändrade på fredagen sin rekommendation. Nu är bedömningen att alla svenska medborgare bör resa hem snarast.

En rad andra länder säger samma sak till sina medborgare, bland dem USA, Storbritannien, Kanada, Tyskland och Spanien.

Från de amerikanska och brittiska ambassaderna i Kiev har större delen av personalen redan evakuerats. Mindre brittiska och amerikanska militära styrkor som tränat ukrainska soldater lämnar också landet, liksom en stor del av de internationella observatörer som har övervakat vapenvilan i östra Ukraina.

Även Ryssland har bantat ner personalen på ambassaden i Kiev och tre konsulat i andra ukrainska städer. Detta motiveras, enligt ryska UD:s taleskvinna Maria Zacharova, av risken för ”provokationer från regimen i Kiev eller från andra länder”.

Den ukrainska ledningen har flera gånger varit skarpt kritiska mot vad den ser som onödigt alarmistiska tongångar från USA och väst. President Volodymyr Zelenskyj har sagt att ständiga varningar om ett ryskt anfall bara riskerar att skapa panik.

Också talet om inställda flyg får kritik från Ukraina.

– Det viktiga här är att Ukraina inte ser någon poäng med att stänga luftrummet. Det här är nonsens. Som jag ser det liknar det någon sorts partiell blockad, säger Mychajlo Podoljak, en rådgivare till Zelenskyjs stabschef, till Reuters.

– Om vissa flygbolag väljer att ändra i sina tidtabeller så har det verkligen inget med den politik vårt land för.

Categories
Världen

Ryssland: Jagare skrämde bort amerikansk ubåt –USA dementerar

Det ryska försvarsdepartementet uppger att jagaren Marskalk Sjaposjnikov under en planerad övning upptäckte attackubåten, tillhörande den toppmoderna Virginiaklassen. När jagaren uppmanade den att stiga till ytan valde den i stället att i full fart lämna ryska territorialvatten.

Ryssland uppger att USA:s försvarsattaché i landet kallats upp över incidenten.

Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon förnekar att ubåten befann sig på ryskt vatten.

”Det ligger ingen sanning i de ryska påståendena om vår operation”, säger militärens talesperson Kyle Raines i ett uttalande, enligt Reuters.

Categories
Världen

Delar av broblockad upplöst av kanadensisk polis

Protesterna i Kanada riktade sig ursprungligen mot vaccinkravet för lastbilschaufförer som korsar gränsen till USA, men har sedan starten växt och handlar nu om missnöje mot landets coronaregler i stort.

I flera dagar blockerades bron Ambassador Bridge mellan amerikanska Detroit och kanadensiska Windsor –den viktigaste gränsövergången för handel länderna emellan. Omkring en fjärdedel av allt utbyte av varor sker genom transporter på bron, enligt AP.

Blockaden har därför inte bara påverkat framkomligheten. Stoppet i varuflödet har bland annat tvingat ländernas bilindustrier att tillfälligt skala ned sin produktion.

Men på lördagen fick polis flera fordon att lämna platsen fredligt och efter nästan en vecka såg protesten ut att upplösas. Vägen är däremot fortfarande blockerad. Myndigheterna hade då varnat med böter motsvarande nästan en miljon kronor och upp till ett års fängelse för den som blockerar vägar i delstaten.

Myndigheterna har tidigare utlöst undantagstillstånd i huvudstaden Ottawa och polis har beslagtagit tusentals liter bränsle för att stoppa protesterna, som till stor del varit lastbilsburna.

Läs mer:

300 bötfälldes när ”frihetskonvojen” försökte ta sig in i Paris

Expert: Svagt genomslag för vaccinmotståndare trots uppmärksamheten