Categories
Svensk Politik

”Sverige har för många och för dyra myndigheter”

Ett nytt Sverige har vuxit fram. Ett land där stora problem inte tas tag i tillräckligt bra. Där skolorna sviker och där integrationen brister. Det är ett Sverige där medborgarna inte får de svar på klimat­hotet, migrationsutmaningar och andra viktiga frågor som de förtjänar. Där det politiska samtalet alldeles för ofta fokuserat på spel och vem-tar-vem.

Sverige behöver en ny regering som kan möta samhällsproblemen och samtala med hela riksdagen. Nu behövs en politik för att bryta utanförskapet i förorten, skapa en skola i världsklass och bygga ett energisystem som levererar när medborgarna behöver el.

Därför måste en borgerlig regering också städa upp bland statens utgifter och byråkrati. Det är en fråga om att prioritera resurser, men också om att prioritera vilka kostnader och verksamheter som svenska regeringar viker energi åt att styra.

Tyvärr har politiken under alldeles för lång tid varit alldeles för dålig just på att prioritera. Resultatet är höga skatter utan tillräcklig leverans. I Sverige ska medborgarna kunna lita på välfärd av hög kvalitet. Växande byråkrati med betungande administration och myndighetstillväxt utgör ett hinder mot detta. Undersökningar visar att omkring en tredjedel av läkares och sjuksköterskors tid går åt till annat än att träffa patienter. I en enkät bland medlemmar i Lärarnas riksförbund uppger tre av fyra lärare att de inte har tillräckligt med tid till sina arbetsuppgifter och pekar ut att administrativa uppgifter upptar värdefull tid.

Så här kan det inte fortsätta. Vi måste koncentrera politisk energi och skattemedel till sådant som gör skillnad i människors vardag i stället för till kommunikationsfunktioner och avknoppade myndigheter med krav på administrativa funktioner.

Vårdsatsningar ska leda till fler sjuksköterskor snarare än fler controllers och vårdkommunikatörer

Nu krävs därför en borgerlighet som levererar politik enligt borgerliga principer. När jag var integrationsminister i alliansregeringen fattade jag beslut om att lägga ned Integrationsverket. Som ansvarig minister såg jag att politiken kunde fokuseras till färre myndigheter, precis sådant som Alliansen skulle ta tag i. Ingen trodde då att alliansregeringen skulle tappa fart i arbetet för en vassare stat redan där, under vår första mandatperiod. Nu måste nästa borgerliga regering leverera också i frågan om byråkratins storlek och inriktning.

Därför presenterar Liberalerna i dag tre förslag till en liberal borgerlig regerings myndighetspolitik. Målet ska vara omsorg om skattebetalarnas pengar, och ett ökat fokus på det offentligas kärnuppgifter:

1. Stärkta kärnuppdrag och mindre administration. Förhållandet mellan stabsfunktioner och byråkratins grundfunktioner är satt i förändring. Enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi har exempelvis andelen kommunikatörer i statliga myndigheter ökat fyra gånger snabbare än det totala antalet anställda de senaste 15 åren (ESO 2021:3). En borgerlig regering bör presentera en ny myndighets­styrning som kan vända denna utveckling. Vidare bör ökad myndighetssamverkan om exempelvis administration och lokaler genomdrivas. Vårdsatsningar ska leda till fler sjuksköterskor snarare än fler controllers och vårdkommunikatörer.

2. Ett mål om färre generaldirektörer. Alliansregeringens bokslut blev tunt vad gäller att begränsa storleken på det offentliga. En ny borgerlig regering måste spänna bågen hårdare än senast. En borgerlig statsminister bör redan i sin regeringsförklaring sätta upp ett mål för hur många myndigheter som ska utgå under mandatperioden. På så sätt kan en regering tidigt styras mot att göra staten mer effektivt. Inte minst kan sammanslagningar av myndigheter minska antalet små myndigheter.

Dagens stora generaldirektörskrets är inte motiverbar utifrån en liberal maktkritisk grundsyn. Nästa borgerliga regering bör avskaffa eller slå samman fler myndigheter eller organisationer med myndighetsuppgifter än någon tidigare svensk reformregering. Exempelvis bör den i budgetomröstningen beslutade nedläggningen av Delmos ligga fast, statliga nämnder med få ärenden omorganiseras och mindre lärosäten slås samman eller uppgå i större såsom redan skett mellan Uppsala universitet och den tidigare Högskolan på Gotland.

Exempelvis bör den i budgetomröstningen beslutade nedläggningen av Delmos ligga fast, statliga nämnder med få ärenden omorganiseras och mindre lärosäten slås samman

3. Sänk myndigheternas lokalkostnader. För att öka hushållningen med skattemedel behöver fler myndigheter styras mot att spara på sina lokalkostnader. Inte minst motiverar ökat distansarbete ytterligare besparingsåtgärder där det är lämpligt. Uppräkningstakten för lokaler och förvaltning bör sänkas kraftigt inom lämpliga utgiftsområden.

Liberalerna är ett parti med höga ambitioner på många områden. Sådant som skola, försvar, integration, rättsväsende, energiförsörjning och LSS måste få kosta. Men som ett liberalt idéparti i en borgerlig reformtradition förstår vi också att staten uppbär förtroendet från miljontals svenska väljare och skattebetalare.

Sverige ska förknippas med god förvaltning, inte slöseri. Därför måste en borgerlig regering vara just borgerlig. Vi kommer därför att söka samsyn med våra vänner i Moderaterna och Krist­demokraterna för att minska storleken på den statliga byråkratin.

Categories
Svensk Politik

Statsvetare om Strandhäll: ”Borde inte skett en gång till”

På fredagen avslöjade DN att Annika Strandhäll (S) fått en ny skuld hos Kronofogden. Hon sade först att räkningen betalats i januari, men ändrade sig sedan till att den betalats först efter det att DN ställt frågor om den.

Strandhälls ekonomi hamnade i fokus i fjol när det visade sig att hon haft totalt nio skulder hos Kronofogden sedan 2018.

– Det är det mest problematiska i den här situationen. Det gör inget att man missar att betala en räkning. Men när man börjar få känslan av att det inte är en engångsföreteelse, då kan förtroendet börja ifrågasättas, säger Tobias Bromander, lektor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Väljarna ställer höga krav på politiker – och det är viktigt att de lever som de lär, enligt Bromander.

– Det absolut viktigaste nu är att det aldrig får hända igen. Man måste sätta sig ned och felsöka: Varför har inte räkningarna betalats i tid?

Framför allt riskerar den här typen av situationer att påverka partiet, säger Bromander.

– När en minister eller en riksdagsledamot hamnar i den här typen av trubbel påverkar det partiet. Då måste Magdalena Andersson svara på frågor om detta, och det stjäl fokus från saker de hellre vill lyfta fram. Skandaler, vilket jag däremot inte tycker att detta är än, kan helt förlama inrikespolitiken.

Även Marja Lemne, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, betonar vikten av att det inte får hända igen. Hon pekar på partiets ansvar.

– Borde inte de kunna gå in och stötta henne i det här om det händer gång på gång? Jag tror att det här svärtar ner partiet mer än enskilda personer. Efter en sådan här varningssignal borde hennes uppdragsgivare förse henne med stöd, säger hon, och fortsätter:

– Jag tror att allmänheten reagerar väldigt mycket på en sådan här situation. Det ökar inte förtroendet för vare sig henne eller regeringen. Det här borde inte ha skett en gång till.

Det var Aftonbladet som i november först avslöjade att Strandhäll, som då var nytillträdd som minister, hade betalningsförelägganden hos Kronofogden.

Strandhäll har inte velat ställa upp på en intervju om den nya skulden, som rör 1350 kronor för ”slamavskiljare fastland”. En ansökan om betalningsföreläggande registrerades i torsdags från Värmdö kommun. Den ursprungliga fakturan, på 714 kronor, skulle ha varit betald den 30 december 2021.

”Jag tycker givetvis att man ska betala sina räkningar i tid. Den här gången har jag varit sen och det beklagar jag”, skrev Annika Strandhäll till DN i en skriftlig kommentar på fredagen.

Läs mer:

Annika Strandhäll har nytt ärende hos Kronofogden

Annika Strandhäll ändrar sig – betalade skulden efter DN:s frågor

Categories
Svensk Politik

Annika Strandhäll ändrar sig om skuld till Kronofogden

Annika Strandhäll (S) har haft tio skulder hos Kronofogden sedan 2018. Den senaste registrerades på torsdagen och är en skuld på 1 350 kronor som avser ”slamavskiljare fastland”. Den ursprungliga fakturan, på 714 kronor, skulle ha varit betald till Värmdö kommun den 30 december 2021.

När DN bad ministern kommentera att hon åter hamnat hos Kronofogden uppgav hon att fakturan betalats ”för flera veckor sedan”.

– Jag tycker givetvis att man ska betala sina räkningar i tid. Den här gången har jag varit sen och det beklagar jag. Den här räkningen är betald sedan januari till Värmdö kommun, skrev Annika Strandhäll i en skriftlig kommentar.

Men några timmar senare ändrar hon uppgifterna. Den aktuella fakturan till Värmdö kommun betalades inte i januari. Enligt nya uppgifter har hon istället betalat skulden efter att DN bad om en kommentar. Ministern hade blandat ihop två räkningar från kommunen.

Annika Strandhäll vill inte ställa upp på en intervju utan ger bara skriftliga kommentarer via sin pressekreterare.

–Det gäller två olika räkningar till Värmdö kommun. Den räkning som betalades i januari till Värmdö kommun är en annan än den som ledde till ett betalningsföreläggande hos Kronofogden och som nu är betald, skriver Strandhälls pressekreterare som menar att missförståndet skedde för att det var kort om tid.

Läs mer: DN/Ipsos: Skuld hos Kronofogden skadar väljarnas tilltro

Categories
Svensk Politik

Pressträff om skärpta regler för utvisning vid brott

Regeringen lägger fram en rad förslag om hårdare regler för utlänningar som har begått brott. Förutom att straffvärdesgränsen sänks ska även brottets karaktär bedömas, enligt Ygeman.

– Därför kan man utvisa en utländsk medborgare även om fängelsestraffet är lägre än sex månader, säger han på en pressträff.

Det ska även ställas högre krav på att utländska medborgare som begått brott ska ha etablerat sig i det svenska samhället för att undgå utvisning.

– I dag räcker det med vistelsetid för att undgå utvisning – den som vistats här en längre tid men inte kommit in i det svenska samhället kan undgå utvisning. Med de här ändringarna krävs det att du har rejäl anknytning, säger Ygeman.

Om en utlänning som vistats länge i Sverige begår brott krävs det i dag synnerliga skäl för utvisning. Detta krav vill regeringen ta bort. Förslagen innehåller även att det absoluta förbudet mot utvisning av en person som kom till Sverige som ung och har vistats här en viss tid slopas.

Förslagen bedöms öka utvisningarna med åtminstone 30 procent, enligt Ygeman.

– Om du döms för allvarliga brott i Sverige ska du som huvudregel kunna utvisas, säger han.

Regeringen föreslår också att en ansökan om uppehållstillstånd ska kunna avslås i fler fall än i dag.

– Det kommer att bli svårare för den som begår brott ska få permanent uppehållstillstånd, säger Ygeman.

Läs mer:

Regeringen vill skärpa straffen för knivbrott

Magdalena Andersson: ”Jag vill att Sverige ska bli mer som Sverige”

Categories
Svensk Politik

Pressträff med statsministern och skolministern

Skolministern understryker att kommunala skolor bland annat har en skyldighet att ta emot alla elever, till exempel att de måste ta emot elever samma dag som de anländer till kommunen.

– Detta större ansvar innebär merkostnad för kommunerna, säger hon på en pressträff.

Rent praktiskt handlar det om att kommunerna, som betalar ut skolpeng till friskolorna, kommer att göra ett avdrag för dessa om förslaget blir verklighet.

Exakt hur detta ska beräknas är inte klart, utan kommunerna ska själva räkna ut hur stort avdraget ska bli och det ”ska vara skäligt”, enligt skolministern.

– Kommunerna ska kompenseras för sitt större lagstadgade samhällsansvar, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Statsministern anser att man måste ”göra upp med marknadsskolan och dess avarter”.

– Driver man skola för att man lätt vill tjäna mycket pengar, ja, då minskar ju möjligheten att tjäna pengar på saker man inte behöver leverera på, säger hon om förslaget.

Magdalena Andersson anser inte att svensk skola fungerar som den ska, understryker hon på pressträffen.

– Vi har många bra skolor och inte minst många bra lärare, men också skolor som präglas av stök och våld.

Åsa Fahlén, förbundsordförande i Lärarnas riksförbund, tycker att förslaget från regeringen är ett steg på vägen till en mer likvärdig skola.

– Men det räcker inte. Med det här förslaget kan man i större utsträckning lägga pengar på de elever som har störst behov inom en kommun. Det är positivt, men man kommer inte åt den nationella bristande likvärdigheten, säger hon.

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin sade till DN på onsdagen att regeringen även kommer att föreslå ett begränsat kösystem till friskolor, en fråga som varit mycket omdebatterad de senaste åren.

Han sade att det ”inte är rimligt” att skolor ska kunna välja sina elever:

– Det måste vara elever som på ett rättvist sätt kan välja skola.

Lina Axelsson Kihlblom säger på pressträffen att förslag på detta område kommer ”inom kort”.

Läs mer:

Regeringen vill begränsa köer till friskolor

Regeringen vill skärpa kontrollen av religiösa friskolor

Friskolans larm från miljonprogrammet: Pengarna räcker inte

Categories
Svensk Politik

Regeringen vill skärpa straffen för knivbrott

Det handlar om straffskärpning för knivbrott som klassas som allvarliga och att fler knivbrott i stort ska bedömas som grova.

–Det är en rejäl skärpning. Vi både utvidgar brottet och höjer straffen, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) på pressträffen.

Straffen för brott mot knivlagen har inte ändrats på 20 år. Samtidigt används kniv ofta vid till exempel personrån. Regeringen menar att kriminella gäng tenderar att använda kniv mer när straffen för vapenbrott har skärpts.

Exempel på när brotten ska betraktas som grova kan handla om knivinnehav i kriminella miljöer, på nattklubbar eller skolor.

Regeringen föreslår nu i en lagrådsremiss att maxstraffet för brott enligt normalgraden skärps från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Regeringen vill också att fler brott ska bedömas som grova. För grova knivbrott ska maxstraffet höjas från fängelse i ett år, till fängelse i två år.

Minimistraffet för de grova brotten höjs samtidigt från 14 dagar till sex månader.

Straffskärpningarna föreslås börja gälla den 1 juli i år. Lagrådsremissen beslutas av regeringen på torsdagen.

På torsdagen ska regeringen också besluta om ett förslag att förbjuda anonyma, oregistrerade kontantkort.

– Oregistrerade kontant­kort till mobil­telefoner används ofta av krimi­nella för att försvåra polisens arbete, säger justitie- och inrikes­minister Morgan Johansson.

Abonnenten ska behöva registrera kontantkortet med namn, adress och personnummer innan den kan börja använda tjänsten, enligt förslaget och en identitets­kontroll ska också genomföras.

Categories
Svensk Politik

Ny rapport om klimatanpassning

Klimatförändringarna är redan här och kommer att öka i omfattning under lång tid framöver, även om utsläppen av växthusgaser minskar dramatiskt. Därför måste samhället anpassas, för att säkra tillgången till exempelvis livsmedel, rent dricksvatten, fungerande infrastruktur, energiförsörjning och andra viktiga funktioner även i framtiden.

Nationella expertrådet för klimatanpassning inrättades i samband med att Sverige antog sin första klimatanpassningsstrategi för fyra år sedan. Rådets uppgift är att utvärdera klimatanpassningen, och ge förslag på hur arbetet ska skötas framöver.

Vart femte år ska rådet, som är tillsatt av regeringen, presentera en rapport som kan ligga till grund för en uppdatering av Sveriges nationella klimatanpassningsstrategi.

I dag, onsdag, presenterar rådet sin första rapport. Budskapet är att arbetet med klimatanpassning i och för sig har kommit igång på många håll i landet, men att takten och omfattningen måste öka rejält om det ska bli möjligt att nå målet ”att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter”.

Den strategi för klimatanpassning som dåvarande regering antog för fyra år sedan var den första i sitt slag och innebar bland annat skärpta krav på kommuner att göra riskbedömningar av klimatrelaterade skador. Boverket fick en samordnande roll när det gällde både befintlig och ny bebyggelse.

Men ansvarsfrågan måste bli mycket tydligare, enligt Klimatanpassningsrådets nya rapport. Bland annat föreslås skärpta formuleringar om hur ansvaret för ny bebyggelse ska fördelas mellan kommuner och byggföretag, och att även privata aktörer som fastighetsägare ska ha ett tydligt ansvar. Dessutom bör riktlinjer för klimatanpassning bli en del av det klimatpolitiska ramverket och skrivas in i klimatlagen.

Rådet konstaterar att klimatförändringen redan är här, och att förändringarna kommer att fortsätta och få stora konsekvenser inom de flesta delar av samhället framöver. Därför måste arbetet gå från planering till konkreta åtgärder, ett samhälle som inte klimatanpassas blir sårbart.

Bland annat lyfter rapportförfattarna fram att tillgången till rent dricksvatten kan minska på grund av klimatförändringarna. Därför rekommenderas en vattenbudget, för att ge en tydligare bild av konsumtionen. Det kan även bli nödvändigt med en avgift på vattenuttag, skriver Klimatanpassningsrådet och påpekar att Sverige i dag är det enda EU-land som saknar en sådan avgift. ”Ett ekonomiskt värde på allt vatten skulle tillföra inte bara nya pengar till exempelvis klimatanpass­ningsåtgärder utan också skapa drivkrafter kring hur samhällets aktörer ser på vatten”, skriver rapportförfattarna.

Texten uppdateras

Läs mer:

Staten minskar bidrag till kommuners klimatanpassning

Stigande hav i klimatkrisens spår hot för södra Sverige

Statsbidrag gav Arvika skydd mot översvämningar

Categories
Svensk Politik

Bränsleupproret protesterar mot höga priser på diesel och bensin

Det pyser och knarrar om strykjärnet. Peder Blohm Bokenhielm förbereder sig på hotellet inför dagens möte.

– När man ska träffa partiledare får man ta på sig finskjortan!

Första gången den 45-årige billackeraren var inbjuden till Sveriges riksdag kom han klädd i en luvtröja med Bränsleupprorets tryck på. När bilderna senare delades i Facebookgruppen med samma namn svarade äldre medlemmar med skäll.

– De tyckte att jag inte visade respekt i riksdagen när jag kom i mjukiskläder. Och de hade ju rätt!

Det har blivit en del bilåkande från lilla Vilshult i Blekinge till huvudstadens riksdagskvarter på sistone. Som ledare för proteströrelsen Bränsleupproret får han tillgång till politiker på högsta nivå. Facebook-gruppen med samma namn har seglat upp som Sveriges i särklass största och samlar närmare 600000 medlemmar – fler än dubbelt så många som röstade på Miljöpartiet i förra riksdagsvalet.

Upproret driver opinion för att sänka priset på el och drivmedel.

– Vår största framgång hittills är att det har blivit rumsrent att tala om att bränslepriserna är för höga. Tidigare sågs man som en klimatförnekare, säger han.

Inför valrörelsen har flera partier tagit sikte på landsbygdsväljarna, som ofta är bilberoende och därför drabbas hårdast av de höga priserna. Inte undra på att partiledarna står i kö för att hålla möte med mannen i nystruken skjorta.

Moderaternas Ulf Kristersson och Kristdemokraternas Ebba Busch har suttit ned och pratat med Peder Blohm Bokenhielm. Nu är han tillbaka i huvudstaden.

– Vi vill inte bara ha tomma löften, säger Peder Blohm Bokenhielm.

Så hur långt är politikerna beredda att gå?

Egentligen visste alla att det skulle bli dyrare.

Det framgick med all önskvärd tydlighet av Energimyndighetens beräkningar. Med den vetskapen röstade sju av åtta partier förra året ja till skärpta klimatkrav på drivmedel. Systemet kallas reduktionsplikt, eller bränslebytet. Utsläppen från transporter ska sänkas stegvis genom att bensin och diesel år för år blandas ut med allt mer bränsle som tillverkats av förnybara råvaror som slakteriavfall eller raps.

Ett stort steg i den svenska klimatomställningen, menade alla inblandade. Transporterna är jämte industrin den största källan för växthusgaser i Sverige. Nu fanns det för första gången en konkret plan för hur vi ska nå målet om 70 procent lägre utsläpp till år 2030.

De svenska politikerna tog i rejält. Inget annat EU-land har en lika ambitiös plan för transportsektorns omställning.

Visst fanns det redan från början en oro för det där med priset. Förnybara drivmedel har högre produktionskostnader än fossila, så en fördyring var att vänta när inblandningen ökade.

Men prognoserna såg ut att vara hanterbara.

På papperet.

Sedan kom verkligheten ikapp.

Först sköt priset på olja i höjden. Sedan kickade nästa steg i bränslebytet in vid årsskiftet, med ännu mer inblandning av förnybart i drivmedlet.

Den 1 januari 2022 sprängde dieselpriset för första gången 20-kronorsgränsen, och har sedan ökat ännu mer. Nu är de högst i Europa. Konsekvenserna är högst kännbara för bilberoende hushåll och företag som förlitar sig på transporter.

Bland de missnöjda finns väljare att vinna. Och valåret har bara börjat.

På ena väggen hänger ett fotografi av Kungafamiljen och på den andra ett signerat foto med hårdrocksbandet Kiss. Jimmie Åkesson ler när han tar emot ledaren för landets största Facebookgrupp på sitt kontor i riksdagen.

Peder Blohm Bokenhielm går rakt på sak:

– Vad kommer Sverigedemokraterna att göra för att sänka priset vid pump? frågar han.

– För oss är det här ingen ny fråga, kontrar Åkesson.

SD var det enda av riksdagspartierna som röstade nej till reduktionsplikten.

– För våra väljare som i hög grad finns på landsbygden och är beroende av bilen för att kunna åka till jobbet är det här en väldigt viktig fråga.

Nyligen har både SD och KD lagt fram varsitt förslag om att skruva ner kraven i reduktionsplikten. Det får vissa att vilja tala om en ny ”dieselhöger”.

Jimmie Åkesson skrattar åt uttrycket.

– Man kan tycka vad man vill om diesel, men det är en grundförutsättning för att vi ska ha mat på bordet, för att vår industri ska fungera.

För Socialdemokraterna och Moderaterna är frågan om bränslepriserna inte lika enkel. Det handlar om en målkonflikt mellan klimatet och vanligt folks plånböcker.

Det dyra bilbränslet var en av pusselbitarna när Moderaternas Ulf Kristersson i höstas skulle samla högeroppositionen kring ett gemensamt budgetalternativ. Förslaget från M, KD och SD om att sänka drivmedelsskatterna med 50 öre vann också i riksdagen.

Men sänkt skatt är en sak. När SD och KD nyligen lade fram förslag om att skruva ner kraven i reduktionsplikten hängde M inte på. Att börja schackra med en av de verkligt stora klimatreformerna är inte självklart för ett parti som inför valet har lanserat sig självt som ”den gröna högern”.

Socialdemokraternas mardröm är Peder Blohm Bokenhielms dröm.

Även Socialdemokraterna går en svår balansgång. Takten i klimatomställningen var en ständig dragkamp mellan S och MP när de regerade ihop. Den franska proteströrelsen Gula västarna, som bland annat vände sig mot dyra bränslepriser, ses av socialdemokrater som ett varnande exempel.

– Ska vi bli världens första fossilfria välfärdsland så måste vi göra det här på ett lyhört och pragmatiskt sätt. Om människor förlorar jobbet och upplever att de får det mycket sämre, då kan vi få ett folkligt motstånd mot omställningen som vi har all anledning att undvika, säger en ledande S-företrädare.

Socialdemokraternas mardröm är Peder Blohm Bokenhielms dröm.

Bränsleupprorets ledare har just Gula västarna som förebild. Han fördömer de våldsamma inslagen, men beundrar fransmännens iver att ta protesterna till gatan.

– För dem är det en självklarhet att blockera motorvägar och dumpa gödsel i regeringskvarteren. De har inte den mentala spärren som svenskarna har, säger Peder Blohm Bokenhielm.

När Bränsleupproret kallat till manifestationer har få dykt upp. Lejonparten av medlemmarna verkar nöja sig med att knyta näven i fickan och gilla ett inlägg på Facebook.

– Det finns ingen automatisk koppling mellan ett stort engagemang i en Facebookgrupp och att man kan omvandla det till nåt mer än det, säger Nils Gustafsson, forskare vid Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds Universitet.

– Det är jättelätt att gå med i en Facebookgrupp, och det är jättelätt att går ur.

Men ledaren för Bränsleupproret räknar framgångar på fler vis än antalet medlemmar på Facebook.

– Det största erkännande jag någonsin har fått var när MP lämnade regeringen på grund av att bensinskatten sänktes. Det var inte bara vår förtjänst, men vi har bedrivit en hård opinionsbildning i två och ett halvt år och nu får vi skörda frukten, säger han.

Förutom kraven på sänkta drivmedelspriser och slopad reduktionsplikt enas medlemmarna även kring en annan fråga. Avskyn mot Miljöpartiet som får klä skott för de rusande el- och bränslepriserna. Ibland blir tonen i Facebook gruppen uppjagad, för att inte säga hatisk. 150 moderatorer jobbar med att ta bort inlägg med olämpligt innehåll.

Medlemmarna är väl medvetna om att det var MP som drev igenom klimatmålet för transporter om kraftigt minskade utsläpp till 2030. Något som Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson, är mycket stolt över.

– Vår utgångspunkt är att vi måste klara klimatet, annars kommer det att blir värre för alla, säger han.

Han delar inte kritiken om att MP drivit igenom reformer snabbare än vad vissa hade önskat.

– Vår politik syftar till att ta sig ur fossilberoende och det gynnar dem som är beroende. det vi har drivit igenom har varit positivt för omställningen i Sverige.

Enligt DN:s källor är några stora ingrepp i reduktionsplikten inte aktuellt för S-regeringen. Hastigt framkastade skattesänkningar ses som ett tveksamt sätt att parera en marknad där ”Opec när som helst kan stänga kranen för att pressa upp priset”, som en ledande S-företrädare uttrycker det. Istället tittar regeringen, enligt vad DN erfar, på möjligheten att kompensera konsumenterna med ett uppdaterat reseavdrag och eventuellt skatteavdrag för glesbygdsbor.

Kommer det verkligen att räcka?

Hur bränslepriserna utvecklas framåt är ovisst. Mycket beror på oljepriset men klart är att de ökande kraven i reduktionsplikten kommer att ge en fortsatt prispress uppåt.

Samtidigt förbereder EU-kommissionen ny lagstiftning som kan ge Sverige nya möjligheter att sänka skatten på just förnybart bränsle. Det finns också planer på att öka produktionen av biodrivmedel. Ett större utbud kan ge lägre priser.

Medlemmarna i Bränsleupproret är dock otåliga. De vill se omedelbara lättnader.

Det är därför Peder Blohm Bokenhielm packar ner en vit skjorta och sätter sig i sin Volvo S40. Minst en gång i veckan bränner han de 50 milen mellan Vilshult och Stockholm för att plädera för sin sak. Men den här gången tog han faktiskt tåget.

– Det var ärligt talat smidigare.

Fakta. Så funkar bränslepriserna

Prislappen på bensin och diesel består av två delar: dels produktionskostnader och vinstmarginaler, dels skatter.

Skatterna är av tre slag: energiskatt, koldioxidskatt och moms. Jämfört med andra EU-länder har Sverige relativt höga skatter men inte de högsta.

Prisuppgången det senaste året beror endast marginellt på skatterna. Orsaken är istället att fossil olja blivit dyrare, samtidigt som mer förnybart drivmedel, som kostar mer, blandas in. De höga svenska kraven på inblandning är förklaringen till att de svenska priserna är högst i Europa.

Skatterna har redan tidigare justerats ner ett par gånger, på initiativ från den dåvarande S-MP-regeringen, för att kompensera för att mer förnybart ger högre priser. Nu ska de sänkas igen, som en följd av att ett budgetförslag från M, KD och SD fick stöd i riksdagen.

Läs mer:

Höjda dieselpriser slår mot Stockholms sjötrafik

Emma Høen Bustos: Sänkt skatt är en återvändsgränd – ska vi nå klimatmålen måste bensinpriserna öka

Categories
Svensk Politik

Partiledarintervju: Jimmie Åkesson, SD, startar valåret 2022

Det händer att den Sverigedemokratiska riksdagsledamoten Oscar Sjöstedt öppnar dörren till sitt arbetsrum på vid gavel och dönar på med hårdrocksbandet Raubtier. Då brukar partisekreterare Richard Jomshof öppna sin dörr och kontra med Depeche Mode på max.

I mitten av det här falangkriget inom SD står – enligt honom själv – partiledaren Jimmie Åkesson. De trogna medarbetarna tvivlar, för alla vet att Jimmie ”är hårdrock”, men inför DN kommer han ut som syntfantast.

– Jag gillar ju syntpop som Depeche Mode. Och Kraftwerk är också bra, om man inte lyssnar för ofta. Jag har några vinylskivor med dem.

Det är lite som med Nato. Alla vet att partiledningen är emot ett medlemskap, men plötsligt staplar SD-ledaren argument för en svensk Nato-option och prisar det täta militära samarbetet med USA och andra Nato-länder.

– Ja, det är bra. Vi har ju en egen försvarsförmåga som är minst sagt begränsad. Vi har inte ens ammunition. Då behöver vi markera att vi är beredda att ta emot hjälp, och vi behöver få en tydlig markering om att det finns de som är beredda att hjälpa oss vid behov.

I Sverigedemokraternas valmanifest från 2018 står det att ”som ett militärt alliansfritt land ska vi inte peka ut fiender” Det står också att ”Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.” Det senaste fick hård kritik av Centerledaren Annie Lööf under den senaste partiledardebatten i riksdagen. Hon anser att Sverigedemokraterna jämställer en auktoritär och aggressiv regim med samarbetande demokratiska stater, att formuleringen är undfallande mot Ryssland. Sverigedemokraterna tog nyligen bort den från sin hemsida.

Har ni ändrat ert synsätt efter ni beslutade om det här valmanifestet?

– Balans är alltid viktigt, i synnerhet i Sveriges geopolitiska läge. Så det är klart att, precis som det också står här, att vi ska inte peka ut fiender och militära hot direkt på det sättet.

– Men det är klart att när Ryssland gör saker så det är rimligt att vår del av världen svarar mot det. Det är väl det som är balansen.

Utgör Ryssland ett militärt hot mot Sverige?

– På kort sikt ser jag inte ett militärt hot mot Sverige. Men långsiktigt, absolut. Och går man tillbaka ett antal århundraden så är det ju alltid Ryssland som har varit det militära hotet mot våra intressen. Så är det ju så klart också framöver. I synnerhet med en regim i Ryssland som i dag. Det är uppenbart att man på olika sätt vill utvidga sin intressesfär.

Utrikes- och säkerhetspolitiken är en viktig fråga när Moderatledaren Ulf Kristersson vill forma en ny regering till hösten. Både han och samarbetspartiet Kristdemokraterna använder den som ett skäl för att hålla Jimmie Åkessons parti borta från ministerposterna. Själv anser SD-ledaren att det enda som egentligen skiljer är frågan om Nato.

– De vill ju att vi ska gå med i Nato och det är inte vi beredda att göra med mindre än att det hålls en folkomröstning. Det är den stora skillnaden.

”I förlängningen skulle det innebära att vi inte kan ha några val över huvud taget, för att främmande makt kan påverka”

Flera experter har på sista tiden varnat för omfattande rysk valpåverkan om Sverige skulle hålla en sådan folkomröstning. Men det oroar inte SD-ledaren.

– Jag kan inte köpa det, jag tycker det är horribelt att man resonerar så. I förlängningen skulle det innebära att vi inte kan ha några val över huvud taget, för att främmande makt kan påverka. Det är verkligen att spela Putin i händerna.

Enligt säkerhetspolisen hade Ryssland hemliga agenter på svensk mark som aktivt motarbetade Sveriges värdlandsavtal med Nato, inför riksdagsbeslutet 2016. Men Jimmie Åkesson ser inte en folkomröstning om just Nato som särskilt riskfylld.

– Att man skulle påverka det valet mer än något annat val är väldigt svårt att se. Jag förstår inte att vi ens diskuterar det.

Fakta. Jimmie Åkesson, SD

Ålder: 42 år.

Familj: Ett barn med före detta sambon Louise Erixon, också hon SD-politiker.

Bor: Sölvesborg.

Bakgrund: Kommunpolitiker sedan 1998 och under åren 2000–2005 ordförande för Sverigedemokratisk ungdom. Därefter partiledare för Sverigedemokraterna. Sedan 2010 riksdagsledamot.

Partiets valresultat 2018: 17,5 %.

Väljarstöd i senaste DN/Ipsos: 18 %.

Det regeringsalternativ med Moderaterna och Kristdemokraterna som Jimmie Åkesson hoppas på, stöttas sedan snart ett år tillbaka också av Liberalerna.

Partiet ligger under 4-procentsspärren i opinionsmätningarna, och kan få svårt att bli en del av Ulf Kristerssons lag. Nu säger SD-ledaren att det snart är dags för samarbetspartierna att sätta ner foten i frågan om de ska hjälpa Liberalerna över spärren – eller: ta över deras väljare. Själv ger han inget rakt svar.

”Sabuni har ju en väldigt svag ställning i partiet uppenbarligen, hon har inte pli på sitt parti”

– Jag tycker att Liberalerna är ett genuint opålitligt parti. Det är ett litet parti, men varje riksdagsledamot har en egen falang, vilket är problematiskt. Jag upplever Nyamko Sabuni som en stabil person, hon är konstruktiv och pragmatisk. Hade det bara hängt på henne så hade det varit positivt. Men hon har ju en väldigt svag ställning i partiet uppenbarligen, hon har inte pli på sitt parti, och det bådar inte gott för stabiliteten.

Nyamko Sabunis parti var dock inte med och förhandlade fram den budgetmotion som röstades igenom av riksdagen i november. Där görs en avsättning på en miljard kronor för återuppbyggnad av krigshärjade länder. Sverigedemokraterna har kallat det för en återvandringsmiljard och hoppas att den ska förmå människor med uppehållstillstånd som inte känner sig som en del av svenska samhället att återvända till sitt gamla hemland.

– En miljard är ju en ganska liten summa sett till de 60 miljarder vi lägger i bistånd, så den summan borde kanske på sikt bli större. För det är ett effektivt sätt att hjälpa människor, säger Jimmie Åkesson.

SD:s avtryck i budgeten är en effekt av att M och KD öppnat dörren för partiet på flera områden. Vad gäller säkerhetspolitiken är deras hållning som sagt fortfarande sval. Och orsaken är – än en gång – Ryssland. Moderaterna kritiserade till exempel SD hårt 2016, sedan en av partiets politiska sekreterares identitet och kopplingar till en rysk affärsman väckt frågor.

Jimmie Åkessons företrädare som partiledare – Mikael Jansson – representerade SD i försvarsberedningen och riksdagens försvarsutskott från 2010 till 2018. Där fick han återkommande känslig information. När Jansson lämnade SD för Alternativ för Sverige i april 2018 åkte han därefter till Ryssland för att delta i ett möte där Kreml samlade potentiella samarbetspartners. Knappt tre månader senare besökte Mikael Jansson Assadregimen i Syrien. Vad tänkte Jimmie Åkesson om det?

– Ingenting, jag har faktiskt inte ens noterat det förrän du berättade för mig nu, jag har inte reflekterat över det över huvud taget. Han är inte ens medlem i partiet längre.

Men han satt ändå i åtta år och förde er talan, och man kan väl tolka hans handlingar som att han var ganska pro-rysk?

– Jag vet inte om han under sin tid i riksdagen, när han arbetade med de frågorna, har gett uttryck för det. Jag har inte noterat det i alla fall.

Tycker du att det påverkar er trovärdighet?

– Nej.

Tre svåra snabba

Då blev jag impad av en politisk rival:

Jag imponeras nästan alltid av politiker i andra partier. Fast någon Miljöpartist kan jag kanske inte nämna, och det blir jobbigt att hitta en vänsterpartist. Men Fredrik Reinfeldt var inspirerande när han började som partiledare.

Det uttalandet blev mindre lyckat:

När jag sa att ”de inte passade in” under en slutdebatt i SVT. Jag avbröts och mitt resonemang byggde på att människor har svårt att få jobb när de inte anpassat sig – och då måste vi hjälpa dem, men det sista fick jag aldrig sagt.

Då gapskrattade jag senast:

När jag såg en gammal bild på min son i flödet där han fyller toalettstolen med toarullar och ber sina föräldrar hjälpa till.

Partiledaren skissar: Bilden av mitt drömland

DN ber i intervjuserien alla partiledarna att rita sin vision för landet. Här är Jimmie Åkessons Sverige – om SD fick styra fritt i 20 år:

Podd: Lyssna på hela intervjun med Jimmie Åkesson

Läs fler av DN:s partiledarintervjuer:

Ulf Kristersson (M): Jag samarbetar gärna med S i frågor där vi är överens

Nyamko Sabuni (L): ”SD kommer att vara en viktig del i samarbetet”

Ebba Busch: ”Enormt underbetyg att SD kom in i riksdagen”

Märta Stenevi (MP): ”Osäker på om vi gjorde rätt när vi lämnade regeringen”

Nooshi Dadgostar (V): ”Varför ska Putin styra över elpriserna i Sverige?”

Categories
Svensk Politik

S, V och MP presenterar pensionsnyheter

Drygt en miljon svenskar kommer få en höjd disponibel inkomst, enligt förslaget. Omkring 500000 personer får 1000 kronor per månad, vilket är maxbeloppet. Pengarna är skattefria.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar säger att förhandlingarna har varit konstruktiva.

– Jag är glad över att presentera de reformer som vi har kommit överens om, säger hon.

I november motiverade Vänstern att de släppte fram Magdalena Andersson (S) som statsminister och röstade på regeringens budget med att partierna kommit överens om mer pengar till pensionärer. V:s uppgörelse med de dåvarande regeringspartierna S och MP löd att ett så kallat garantitillägg ska tillkomma i bostadstillägget för de med lägst pension.

Det är denna överenskommelse som nu konkretiseras.

– Vårt fokus har varit att höja pensionerna, sade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) på pressträffen.

Under 2022 ska de med en allmän inkomstgrundad pension på 11846 kronor i månaden eller mindre få maxbeloppet, nästa år inkluderas alla med en pension på 12000.

Sedan trappas tillägget ned successivt upp till de som har en pension på 14500 kronor i månaden. Reformen väntas kosta 4,9 miljarder kronor under 2023.

– Vi kommer att återkomma till hur det här ska finansieras, säger Ardalan Shekarabi.

Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, menar att förslaget strider mot två av pensionssystemets grundbultar.

– Det är svårt att ha någonting emot högre pensioner per se. Men sådana här tillfälliga förändringar som går via statsbudgeten, det går emot det tanken med pensionssystemet – att det ska bygga på livsinkomsten och att pensionerna ska finansieras av avgifterna till systemet, säger han.

Den här typen av överenskommelser kan göra pensionerna mer oförtsägbar och svårare att förstå för den enskilda individen, menar Mattias Munter.

– Risken är att det är kortsiktigt, det blir då trots allt dagsformen på våra politiker och statsfinanserna som avgör pensionsnivån, säger han och fortsätter:

– Man anstränger sig väldigt mycket för att hålla det här utanför pensionssystemet och det gör det ju väldigt mycket mer komplext att förstå hur man bygger pensions över tid.

Nooshi Dadgostar menar att förslaget inte handlar om att runda pensionsgruppen.

– Det här är ett första steg mot att breda löntagargrupper ska få högre pensioner. Den grupp som funnits i riksdagen har inte levererat, säger hon.

Det är pensionsgruppen som beslutar om garantipensionen. Där är Vänsterpartiet inte med.

Riksdagen ska nu rösta om förslaget.