Categories
Sapmi

Greta Thunberg i Jokkmokk: Vi kan inte rädda naturen genom att förstöra

Den så kallade Kallak-konflikten har pågått i åtta år. På ena sidan: miljörörelsen och rennäringen. På andra sidan: gruvnäringen.

Det var 2013 som det brittiska gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines ansökte om en så kallad bearbetningskoncession för att få anlägga en gruva i Kallak utanför Jokkmokk. Länsstyrelsen i Norrbotten avslog ansökan, men ärendet har sedan dess överlämnats till regeringen.

Greta Thunberg ansluter i protesterna

Gruvbolaget Beowolf Mining, som äger Jokkmokk Iron Mines, har mötts av kraftiga protester inför provborrningar och under fredagen fick protesterna ny kraft då aktivisten Greta Thunberg anlände till Kallak med tre andra representanter från rörelsen Fridays for Future. Protesterna väntas pågå i två dagar i sträck.

– Sverige brukar vara mån om att framstå internationellt som ett land som tar täten för mänskliga rättigheter och i klimatpolitiken. Men det är snarare tvärtemot, säger Greta Thunberg till SVT Sápmi.

Regeringen menar att Sverige kommer att behöva mycket mineraler för att klara klimatmålen. Hur ser du på det?

– Det som man skulle göra i Kallak skulle inte vara det som bidrar främst till en så kallad grön omställning. Och man behöver inte vara ett geni för att inse att vi kan inte lösa klimatkrisen med samma synsätt som satte oss in i den. Att exploatera natur och människor genom kolonialism. Vi kan inte rädda naturen genom att förstöra. Jag vet att det är väldigt förenklat, men när det kommer till kritan så är det så, säger Greta Thunberg.

Littorin: Ska samexistera

SVT Sápmi har sökt gruvföretaget Beowulfs ordförande Sven-Otto Littorin. Han svarar via sms:

”Ibland kan det vara bra med lite perspektiv. Det låter ju ibland i debatten som att en gruva i Kallak skulle betyda döden för rennäringen och därmed för det samiska sättet att leva. Ska Sverige vara en gruvnation behöver vi gruvor. Ska vi ha järn till järn- och stålverk måste vi ha järnmalm. Och ska det bli jobb i Jokkmokk behövs en gruva. Den ska självklart samexistera med samebyar och renskötsel.”

Regeringsbeslut i mars

I juni 2021 sa Unesco att gruvan kan vara ett hot mot världsarvsområdet Laponia. De som kritiserar gruvplanerna menar, likt Unesco, att gruvan kan innebära stora skador för Laponiaområdet och för vattenkvaliteten. De lyfter också risker för rennäringen.

De som vill att gruvan ska byggas har lyft fram arbetstillfällen som en positiv effekt. Beowulf Mining har uppgett att etableringen av gruvan skulle ge 250 direkta jobb och 300 indirekta jobb i Jokkmokks kommun. Gruvan är tänkt att användas för att bryta järnmalm.

Ett regeringsbeslut om gruvan väntas komma i mars.

Categories
Sapmi

Rösten brister när hon beskriver rasbiologiska bilderna: ”Vidrigt”

Hon har flera gånger hört familjen prata om rasbiologernas resor genom Sápmi. Om hur de samlade vuxna och barn, mätte deras skallar, klädde dem nakna och tvingade dem posera framför kameran.

12000 bilder ligger nu som allmänna handlingar som helst kan ta del av på Uppsala universitet. Trots det så var Jannie Staffansson den första i hennes familj som tog steget.

– Det kändes som om jag kallades dit, jag var bara tvungen att se bilderna, för att förmedla vad som har hänt, säger hon.

Det var 2020. Jannie och hennes väninna förberedde sig under flera dagar innan de tog sig ner i arkivet. Dagen det skulle ske klädde de sig i det finaste de hade, vilket var gapta (red anm: sydsamisk kolt), av respekt för personerna på bilderna.

Gråtande barn på bilderna

De bestämde sig för att titta på allting – även nakenbilderna. Och även om det har gått två år sedan dess så har hon svårt att hålla tårarna tillbaka när hon beskriver vad som egentligen finns i det där arkivet.

Hon beskriver barn som gråter medan rasbiologerna inspekterar deras kroppar. Och beskriver motsatsen – barn som stolt visar upp sig ovetande om vad bilderna ska användas till.

– Det fanns barn som uttryckte glädje till och med, som för att säga att se så duktig jag är som gör som ni säger.

”Det är inte värdigt”

I efterhand ångrar hon inte att hon tog steget och besökte arkivet. Men att behöva göra det på Uppsala universitet tillsammans med flera andra människor var svårt. Alla var inte lika berörda som henne som hade egna släktingar som var utsatta. Jannie säger att det inte kändes respektfullt att behöva se på albumen så långt i från Sápmi där hon känner sig trygg.

– Jag hade önskat att jag hade fått titta på bilderna hemmavid med min familj, med mina släktingar. Jag är enormt glad för att jag hade en väninna som ville vara med mig. Annars hade jag nog stängt av känslorna, säger hon.

”De ska hem till Sápmi”

Precis som flera samiska organisationer har uttryckt på senare tid så har Jannie en stark åsikt i frågan var bilderna ska förvaras.

– De ska hem till Sápmi. Det är ju inte så att man bara har vägarna förbi Uppsala när man bor här uppe, om man skulle vilja besöka dem, våra släktingar.

Hon fortsätter:

– Personerna på bilderna är fortfarande namnlösa. Det är vidrigt! Vi måste ju få ge dem tillbaka sina namn.

Men kan du se att det också är viktigt att dessa bilder bevaras för historien?

– Genom att jag har sett bilderna så har jag bättre förståelse för det som hänt i min släkt och- kan på något vis förstå lite bättre min egen historia, avslutar Jannie Staffansson.

Categories
Sapmi

Rasbiologiska institutets historia – förklarat på 60 sekunder

Se hur svenska forskare var pionjärer inom rasbiologin i klippet här ovanför.

Categories
Sapmi

Sametinget: ”Bilder på nakna samer ska inte vara offentliga”

Bilderna togs under början och mitten av 1900-talet då Sverige var världsledande inom rasbiologin. Sedan dess har de förvarats på Uppsala universitet där vem som helst kan gå in och begära att få se dem.

Vuxna och barn poserar nakna – tvingade till det av svenska rasbiologer. Utöver samer fotograferades bland annat romer och tornedalingar.

”Dokumenterade samerna”

Efter krav från bland annat Amnesty Sápmi slår nu Sametinget fast att de arbetar för att ta över bilderna – bara Uppsala universitet går med på det.

– Vi jobbar ju för att tillsätta ett etiskt råd kompetenta personer och specialister som kan ha en plan för hur det här ska gå till, säger Håkan Jonsson, Sametinget styrelseordförande (JoF).

Sametinget arbeta för att ta kontakter med arkiven och diskutera hur man kan göra det här praktiskt. Framförallt vill de kortsiktigt se till att det här materialet inte är offentligt.

– Det man gjorde då var att visa på att samerna var en underlägsen ras. Det var ju därför man dokumenterade samerna, genom att fota dem nakna och mäta bland annat skallarna.

”Inga problem om man vet att det är samer”

Av totalt 12000 rasbiologiska bilder i arkivet så ska en tredjedel vara bilder på samer. Uppsala universitet är tveksamma till att dela upp bilderna så att bilderna på samer tas ur helheten.

Ser du några problem med att splittra arkivet, om man tar bort bilderna på samer?

– Både ja och nej. Med de bilder man med säkerhet kan säga att det är en same, är det inga problem. Men jag vet inte hur man gör då man inte kan bestämma eller se om det är en same eller inte, men det är ju något man måste undersöka närmare.

Hör fler sametingspolitiker hos Sameradion.

Categories
Sapmi

Därför firas Samernas nationaldag den 6 februari

Lär dig mer om samernas nationaldag i klippet här ovanför.

Categories
Sapmi

Greta Thunberg: Vi kan inte rädda naturen genom att förstöra

Den så kallade Kallak-konflikten har pågått i åtta år. På ena sidan: miljörörelsen och rennäringen. På andra sidan: gruvnäringen.

Det var 2013 som det brittiska gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines ansökte om en så kallad bearbetningskoncession för att få anlägga en gruva i Kallak utanför Jokkmokk. Länsstyrelsen i Norrbotten avslog ansökan, men ärendet har sedan dess överlämnats till regeringen.

Greta Thunberg ansluter i protesterna

Gruvbolaget Beowolf Mining, som äger Jokkmokk Iron Mines, har mötts av kraftiga protester inför provborrningar och under fredagen fick protesterna ny kraft då aktivisten Greta Thunberg anlände till Kallak med tre andra representanter från rörelsen Fridays for Future. Protesterna väntas pågå i två dagar i sträck.

– Sverige brukar vara mån om att framstå internationellt som ett land som tar täten för mänskliga rättigheter och i klimatpolitiken. Men det är snarare tvärtemot, säger Greta Thunberg till SVT Sápmi.

Regeringen menar att Sverige kommer att behöva mycket mineraler för att klara klimatmålen. Hur ser du på det?

– Det som man skulle göra i Kallak skulle inte vara det som bidrar främst till en så kallad grön omställning. Och man behöver inte vara ett geni för att inse att vi kan inte lösa klimatkrisen med samma synsätt som satte oss in i den. Att exploatera natur och människor genom kolonialism. Vi kan inte rädda naturen genom att förstöra. Jag vet att det är väldigt förenklat, men när det kommer till kritan så är det så, säger Greta Thunberg.

Littorin: Ska samexistera

SVT Sápmi har sökt gruvföretaget Beowulfs ordförande Sven-Otto Littorin. Han svarar via sms:

”Ibland kan det vara bra med lite perspektiv. Det låter ju ibland i debatten som att en gruva i Kallak skulle betyda döden för rennäringen och därmed för det samiska sättet att leva. Ska Sverige vara en gruvnation behöver vi gruvor. Ska vi ha järn till järn- och stålverk måste vi ha järnmalm. Och ska det bli jobb i Jokkmokk behövs en gruva. Den ska självklart samexistera med samebyar och renskötsel.”

Regeringsbeslut i mars

I juni 2021 sa Unesco att gruvan kan vara ett hot mot världsarvsområdet Laponia. De som kritiserar gruvplanerna menar, likt Unesco, att gruvan kan innebära stora skador för Laponiaområdet och för vattenkvaliteten. De lyfter också risker för rennäringen.

De som vill att gruvan ska byggas har lyft fram arbetstillfällen som en positiv effekt. Beowulf Mining har uppgett att etableringen av gruvan skulle ge 250 direkta jobb och 300 indirekta jobb i Jokkmokks kommun. Gruvan är tänkt att användas för att bryta järnmalm.

Ett regeringsbeslut om gruvan väntas komma i mars.

Categories
Sapmi

Daniel Barruk: Nu vill jag flytta västerut med renarna

Hör Daniel Barruk om sin syn på rennäringen i dag och i framtiden i klippet här ovanför.

Categories
Sapmi

Leif gav Daniel alla sina renar: ”Det här kan inte vara sant”

Drömmen har funnits med Daniel ända sedan han som barn för första gången besökte ett rengärde.

– Jag kommer ihåg när jag var liten – jag minns inte hur gammal jag var – när jag var i ett rengärde första gången hos min faster och hennes man. Jag minns att när jag var där bland renarna så tänkte jag, det här vill jag jobba med. Det är min barndomsdröm, berättar Daniel Barruk, 25 år med rötter i Gajhrege i Västerbotten.

Men det skulle dröja länge innan planerna blev verklighet. Efter att han blev klar med skolan jobbade han i fem år som rendräng i flera olika samebyar och ansökte också om medlemskap i en av samebyarna, men drog tillbaka ansökan när ärendet drog ut på tiden.

”Trodde inte det var sant”

Så en dag förra året kom ett oväntat telefonsamtal.

– Då ringde en man och hans fru– och sa: Hör du Daniel, jag har hört talas om dig. Kom till oss, sök om medlemskap i Maskaure, då får du mitt renmärke och mina renar! säger Daniel Barruk, som befinner sig med renarna nere i kustområdet söder om Skellefteå.

Han fortsätter:

– Jag tänkte att det här kan inte vara sant. Så jag frågade honom: Vad vill du ha av mig i gengäld och fick svaret: Ingenting, bara du kommer hit och samebyn lever vidare framöver. Det var…jag trodde knappt att det var sant.

”Fler borde tänka som jag”

I byn Kronlund mitt i sommarbeteslandet, ungefär 25 mil nordväst om vinterbetesmarkerna, bor Leif Lundberg och hans fru Isabell. Det var de som ringde, de som gav Daniel möjligheten att bli renskötare och äga egna renar.

Leifs uppgift den här vintern är att mata Daniels kalvar som han har skilt ut från huvudhjorden. Leif hjälper Daniel på alla sätt.

– Det är ett måste, det måste vara unga människor som arbetar med renarna. Det ska inte vara några gammelgubbar som äger renarna till ingen nytta. Fler borde tänka som jag, särskilt i samebyar där det är svårt med återväxten, sägerLeif Lundberg.

Men det är din egendom som du har gett bort, vad tänker du om det?

– Nog hade jag ju kunnat sälja renarna och fått pengar istället, men jag tycker det här var viktigare för samebyns skull.

Leif går runt inne i gärdet bland kalvarna och slänger hänglav åt dem, de flockas snabbt runt honom.

– Nu har jag bara två! Å så sköter jag, matar dom här åt Daniel, så det är bara bra!

Categories
Sapmi

Vapsten utsatt för hård press inför rallybeslut

Rally-VM som ska avgöras runt Umeå i februari har så sent som idag varit en sak mellan Rally Sweden och berörda parter. Med förlängning till och med fredagen har nu Rally Sweden nått uppgörelser med samtliga parter och först nästa vecka kommer länsstyrelsen att fatta de formella besluten om ett stundande VM.

Inger-Ann Omma berättar nu om en process som inte har liknat någon annan prosess.

– Vi har ändå talat med vindkraft- och gruvbolag, men detta saknar verkligen motstycke hur olika företrädare, tjänstemän och politiker hållit på att mejla och ringa och försöka påverka saker i tävlingsarrangörens riktning. Fattar man beslut med tidsbrist kan det riskera rättssäkerheten, säger hon.

”Vi får utvärdera”

Samebyn har till sist ändå tecknat ett avtal med arrangörerna. I och med det har båda de berörda samebyarna ett avtal. Merete Omma, ordförande i Vapstens sameby, beskriver processen som komplex och säger att man nu nått en uppgörelse som får fungera för det ”pilotår” som rallyt blir.

– Sen får vi utvärdera, säger Merete Omma.

”Så här får det inte gå till”

Inger-Ann Omma menar att samebyns kritik kvarstår. Beslut ska inte fattas med sådan press som det blev när tjänstemän, enskilda och politiker fullständigt bombarderat samebyns medlemmar. Hon tycker också att utredningen med anledning av tidsbristen måste göras bättre i framtiden.

– Vi blev också pin-pointade och jag vet inte ens vad som kunnat hända om vi sagt nej. Såhär får det bara inte gå till, vi är ju också en näring som bör beaktas när politiker engagerar sig i en sådan här fråga.

Själva uppgörelsen är omgärdad av sekretess och samebyn kan inte uttala sig om detaljerna.

SVT Sápmi har tidigare talat med kommunföreträdare som är väl medvetna om den tidspress som spelat in och näringslivschefen för Umeå kommun sa i en tidigare intervju att man har mycket att lära av processen.

”Svårt att veta vad alla sagt”

Kommunalrådet Hans Lindberg (S) svarar SVT i ett sms under fredagskvällen och skriver att det är svårt att veta hur hårt enskilda politiker har pressat på.

– Det är många politiker som har varit involverade i dialogen från Västerbottens kommuner och jag har svårt att veta vad alla förtroendevalda sagt. Men från kommunens sida, har vi för att lyfta upp samernas frågor, tillskapat ett företagsråd där man bland annat ska diskutera renskötsel, markfrågor och företagsdriftsfrågor, skriver Hans Lindberg i ett sms.

SVT söker Glenn Olsson på Rally Sweden.