Categories
Ekonomi

Det minsta problemet med krig är samtidigt det största för börsen

Det minsta problemet med krig är samtidigt det största för börsen: man kan inte räkna på det.

Börsen handlar om risk och pengar och relationen däremellan. Men förutsättningen är att man kan sätta siffror på risken. Det säger sig självt att det är ogörligt när det gäller Ukrainafrågan och krigshotet.

Stora ekonomiska konsekvenser

Krig är förstås främst en fråga om mänskligt lidande och fysisk förödelse. Men de ekonomiska konsekvenserna blir också mycket stora.

Nu följer finansmarknaderna spänt varje steg i utvecklingen i den världspolitiska krisen. När Stockholmsbörsen öppnade i morse var det USA:s ”det blir krig på onsdag”-budskap som gällde.

Börsen hann rasa mer än 4 procent, innan besked att Putin kanske ska fortsätta samtala med Väst. Då mildrades fallet direkt.

Om Putin invaderar Ukraina eller inte, vad det skulle utlösa för motreaktioner och vilka konsekvenserna skulle bli ekonomiskt, i till exempel Europa, är som sagt omöjligt att räkna på.

Men några hårda siffror och fakta finns:

EU får 40 procent av sin naturgas från Ryssland.

Gaspriset sjufaldigades mellan maj och december förra året.

EU har länge varit beroende av naturgas från Ryssland. Och eftersom gasen transporteras i rör är det svårt att utan vidare ersätta den ryska gasen med gas från andra håll i världen.

Gasen ett kraftigt vapen

Gaskranen till Europa är därmed ett mycket kraftfullt vapen i Putins händer om västländerna inför ekonomiska sanktioner mot till exempel Rysslands banksystem.

Ryssland är världens näst största oljeproducent, efter USA men före Saudiarabien (2020). Snart är oljepriset uppe i 100 dollar per fat, vilket är dåligt för länder utan oljeproduktion men bra för till exempel Ryssland. Oljeexporten drar in tre gånger så mycket pengar som gasexporten.

Oljan och gasen gör att Ryssland har oproportionerligt stort inflytande över världsekonomin i relation still sin storlek – BNP är bara två och en halv gånger större än Sveriges, och bara en tiondel av USA:s eller Kinas.

På kort sikt ger krigshotet och världens och framförallt Europas oro för olje- och gasleveranserna klirr i kassan för Ryssland i form av stigande olje- och gaspriser. Men på lång sikt är det förödande.

Dels strävar ju hela världen att komma bort från olja, och även den mer klimatvänliga men ändå inte fossilfria gasen. Ett krånglande Ryssland betyder risk för energikaos och är därmed ett starkt incitament att öka på den takten.

Makt och inflytande

Dels behöver Ryssland bygga upp en mer utvecklad ekonomi inom andra sektorer. Det kräver utlandsinvesteringar och förtroende från utlandet, vilket kanske inte känns självklart om man samtidigt mobiliserar sin krigsmakt och hotar med att invadera Europa.

Den nuvarande strategin från Putin verkar alltså dålig, på gränsen till obegriplig, så långt man trots allt kan räkna.

Kanske är svaret att pengar inte ens är med i ekvationen, utan att det handlar om andra aspekter av makt och inflytande.

Kontrasten är total mot den andra faktorn som styrt börsutvecklingen senaste tiden: räntan. Osäkerheten är stor om inflationen, men det hindrar inte finansmarknaderna från att räkna ut risken på millimetern och självsäkert – i form av terminspriser – ange den framtida riksbanksränta till 1,5 procent, när riksbankschefen själv säger 0,2 procent.

Medan Vladimir Putin, till skillnad från Stefan Ingves, är totalt omöjlig att räkna på.

Vilket i sin tur gör börsen benägen att antingen inte bry sig alls, eller falla fritt.

Categories
Ekonomi

Influerare lockar unga kvinnor att köpa trygghetsteknik

På mobilskärmen syns en karta med min nuvarande position och möjligheter att göra flera val. Dela positionen med utvalda kontakter, fejka ett inkommande samtal eller larma med hjälp av rösten, föreslår appen. I en annan app kan jag se att ett 40-tal personer i närheten listat sig som beredda att hjälpa till om någon skulle kalla på hjälp.

Det här är exempel från internationella trygghetsappar, med kvinnor som största målgrupp, som finns tillgängliga på den svenska marknaden. Huruvida någon faktiskt agerar vid ett riktigt larm är svårt att säga, men det kan ge en känsla av ökad trygghet.

I Storbritannien har fokus riktats mot den här typen av lösningar efter att antalet nedladdningar ökat i samband med uppmärksammade kvinnomord.

Appar inhämtar exempelvis data och varnar för områden med hög kriminalitet, eller låter användaren dela sin position med andra. Det brittiska inrikesministeriet har stöttat utvecklingen av en app som ska öka tryggheten, vilket mött blandade reaktioner. Kritiker har argumenterat för att det inte löser det underliggande problemet med mäns våld mot kvinnor.

I Sverige utvecklar entreprenörer också nya trygghetsappar, och även här råder delade meningar om innovationerna.

Jenny Westerstrand är ordförande i Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks). Hon har förståelse för att kvinnor kan vilja använda skyddade verktyg, men flaggar för att det kan finnas en risk i att förlita sig på teknik i hotande situationer.

– Sådant här riskerar att normalisera ett tillstånd där kvinnor får hantera sin rädsla själva. Finns det pengar med i spelet blir det direkt cyniskt, säger Jenny Westerstrand.

De entreprenörer som DN har pratat med säger att det bästa vore om deras produkter inte fanns, men att verkligheten ser annorlunda ut.

Vakta är ett av de svenska bolagen som marknadsfört sig aktivt med svenska influerare som Petra Tungården, och även Bingo Rimér och hans dotter Nova Rimér.

Petra Tungården har medverkat i en reklamfilm från bolaget där flera kvinnor uttrycker oro för sin säkerhet. I somras blev det känt att hon gått in som delägare i Vakta och Petra Tungården har tidigare berättat att hon känner sig otrygg efter att ha blivit utsatt för ett klockrån i Stockholm.

Under 2020 lanserade Vakta en tjänst där privatpersoner kan tillkalla väktare genom att hålla inne en knapp i mobilen. Bolaget har expanderat till 10 svenska städer och samlar runt 5000 användare, främst unga kvinnor. De huvudsakliga intäkterna ska utgöras av de 450 kronorna som användaren betalar per utryckning. Tjänsten är kopplad till externa väktarbolag som ska svara på larmen. Hittills har det larmats ett 30-tal gånger i appen och väktare har varit på plats inom loppet av 3–13 minuter, enligt grundaren Erik Forsberg.

I dag erbjuder SOS Alarm en kostnadsfri app där användaren kan få information om olyckor, larma och dela sin position, och mobiler som Iphone erbjuder funktioner för att larma SOS eller dela plats med nödkontakter. Även svenska kommuner utvecklar appar där invånare kan rapportera otrygga platser eller larma.

Erik Forsberg menar att Vakta ska fungera som ett komplement och att poängen är att tjänsten ska användas proaktivt innan man hamnar i en hotfull situation.

– Att man vet att någon kommer ger ett stort värde. Det kan leda till att ett rån inte blir ett förnedringsrån och att ett hot inte blir misshandel eller att någon inte ligger skadad utan att själv kunna söka hjälp, säger Erik Forsberg.

Vakta har tagit in runt 8 miljoner kronor i kapital från investerare. Petra Tungården äger, tillsammans med två personer, 1,4 procent av bolaget. Större delen av ägarna är män och i samband med den uppmärksammade reklamfilmen aktualiserades frågan om huruvida män ska tjäna pengar på att kvinnor känner oro.

Expressens kolumnist Irena Pozar har beskrivit Vakta som en app som ”vill sälja grej med livrädd tjej” där intäkterna främst hamnar i manliga ägares fickor.

Vi ser det inte som att vi profilerar på människors rädsla. Det är klart att det vore skönt om vi inte behövde finnas och det inte fanns någon brottslighet, men det är inte så och då är det bra att det finns produkter.

Vakta ställer sig oförstående till kritiken och uppger att marknadsföringen ska spegla den känsla många kvinnor har ute på kvällarna.

– Hur man håller nycklarna knutna i handen och tittar över axeln, men tanken är inte att vi ska förstärka eller fabricera. Det ska vara igenkänning i hur kvinnor i det här fallet känner, säger marknadschefen Rosen Guggenheimer Lindow.

När grundaren Erik Forsberg får frågan om han har förståelse för att det kan väcka reaktioner när män äger bolag som fokuserar på kvinnlig säkerhet svarar han att Vakta är till för allas säkerhet.

– Oavsett om det är kvinnor eller män eller unga och gamla. Det har jag svårt att förstå, det hade varit en annan sak om vi bara riktade oss till kvinnor, säger han.

I Brås senaste nationella trygghetsundersökning uppgav 28 procent av befolkningen i åldrarna 16-84 år att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut ensamma under sena kvällar i sitt bostadsområde. 36 procent av kvinnorna och 19 procent av männen uppgav att de kände sig otrygga. 35 procent av de svarande uppger att de oroar sig för att någon närstående ska drabbas av brott.

Flera entreprenörer har försökt, och fortsätter försöka, att lyfta den här problematiken med nya tekniska lösningar.

För några år sedan började Carl Ljung att leta efter produkter som skulle kunna skydda hans döttrar. Sökande ledde till att han, tillsammans med Henrik Frisk, utvecklade den uppkopplade försvarssprayen Plegium som larmar anhöriga via en app när den utlöses.

– Det är ytterst få som använder dem, men de som använder dem känner sig mindre maktlösa, säger Henrik Frisk.

Sverige är största marknaden och under förra året ökade omsättningen från 6 till 10 miljoner kronor med fortsatt förlust. Henrik Frisk upplever att det blivit mer normaliserat att använda den här typen av produkter och drar paralleller till att sälja hemlarm eller försäkringar. De har även noterat att fler yngre män använder produkterna.

– Vi ser det inte som att vi profiterar på människors rädsla. Det är klart att det vore skönt om vi inte behövde finnas och det inte fanns någon brottslighet, men det är inte så och då är det bra att det finns produkter, säger Henrik Frisk.

Det är vidrigt att det ska behövas sådana här produkter men jag är min egen målgrupp och vet att det behövs. Men mitt mål är att mina produkter inte ska behöva finnas. Vi måste jobba på flera fronter för att minska mäns våld mot kvinnor

När Linn Gerhardsson växte upp i Stockholm inträffade flera incidenter som fick henne att känna sig otrygg i offentliga miljöer. Under studierna till civilingenjör utvecklade hon bolaget Alarmwear som skapat överfallslarm för kvinnor i form av en app, handhållet överfallslarm och ett midjeband med texten ”Alarmed”. Tanken är att kvinnor ska bära bandet synligt för att skrämma bort potentiella förövare samt känna sig tryggare utomhus. Om ett larm aktiveras börjar midjebandet att blinka och larmar närstående med hjälp av en app. Användaren kan dra i det handhållna larmet som ger av sig ett högt kvinnoskrik, eller välja att larma i tystnad.

– Jag tog avstamp i det som fanns på marknaden och skapade något eget. Även om jag bär larm eller spray så används de först när attacken är ett faktum. Det motverkar inte att det faktiskt händer, säger Linn Gerhardsson.

Hon är medveten om att det är kontroversiellt att skapa lösningar där kvinnor förväntas använda överfallsprodukter för att undvika överfall och säger att hennes idé delar människor i två läger.

– Det är vidrigt att det ska behövas sådana här produkter men jag är min egen målgrupp och vet att det behövs. Men mitt mål är att mina produkter inte ska behöva finnas. Vi måste jobba på flera fronter för att minska mäns våld mot kvinnor.

Att se lösningen som något som förminskar och lägger över ansvaret på kvinnor är ett för snävt sätt att se på problematiken, enligt Linn Gerhardsson.

–Tittar vi på hur läget ser ut just nu så är det många kvinnor som begränsar sig och inte vågar gå ut vissa tider och i vissa områden. Jag har fått frågan om det här inte blir som att sätta kvinnor i fängelse, men fängelse är att begränsa sitt liv och om jag får frihet genom att sätta på mig ett midjeband är det värt det.

Linn Gerhardsson äger drygt 90 procent av bolaget. Pandemin har försenat lanseringen och produkterna började precis att säljas på den svenska marknaden.

– Det tar ett tag att förstå produkten och att nå resultat. Vi har mött stort intresse och oavsett hur det här går är jag stolt över att kunna presentera något som väckt mycket nya tankar hos människor. Varför ska vi inte visa att vi är larmade om det kan fungera brottsförebyggande?

Vi förvånades över att många sa att de kände igen problemet och ville ha appen men sedan inte använde den. Det är lätt att få nedladdningar och spridning men svårt med varaktig användning

Samtidigt vittnar entreprenörer om att det varit svårt att få genomslag för den här typen av lösningar. De appar som förlitar sig på att omgivningen ska rycka in kräver stora volymer användare och det finns ingen garanti för att hjälpen faktiskt kommer. Det förutsätter även att mobilen är laddad, har täckning och att gps-funktionen fungerar.

För några år sedan var Per Källgården med och grundade en app med fokus på yngre kvinnor som skulle kunna slå larm till nära och kära samt personer i omgivningen vid otrygghet i offentliga miljöer.

– Vi förvånades över att många sa att de kände igen problemet och ville ha appen men sedan inte använde den. Det är lätt att få nedladdningar och spridning men svårt med varaktig användning, säger Per Källgården.

I dag har hans app Safeland runt 100000 registrerade användare men majoriteten av dem använder en tjänst som fokuserar på grannsamverkan och trygghetslarm i hemmet. Om någon känner sig otrygg hemma kan de trycka med en knapp eller i appen för att varsko vänner och grannar för att få hjälp.

Anders Paulson lanserade också en trygghetsapp som har runt 15.000 nedladdningar men det huvudsakliga fokuset ligger nu på lösningar mot företag och organisationer som vill skydda sina anställda.

– Många anställda är otrygga i sin arbetsmiljö och därför ökar intresset för mobila säkerhetslösningar bland svenska företag, men denna trend ser vi i hela världen, säger Anders Paulson.

DN har sökt Petra Tungården.

Categories
Ekonomi

Svenska företag kan drabbas av sanktioner mot Ryssland

Ryssland tillhör inte Sveriges viktigaste handelspartners. Under 2020 exporterades från Sverige till Ryssland, varor till ett värde av 18,6 miljarder.

Maskiner och motorer, bland annat till papperstillverkning, hör till de viktigaste varorna. Varuimporten från Ryssland var drygt 13 miljarder och där var de viktigaste varorna, olika kvalitet av olja, gas, djurfoder och bildäck.

Samma år importerade Sverige varor för över 230 miljarder kronor från Tyskland och exporterade för runt 150 miljarder.

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Han håller med om att den svenska handeln med Ryssland är liten.

– Men i princip alla stora multinationella svenska företag har en närvaro i Ryssland, säger han.

– Och även om investeringstakten har avtagit markant sedan 2012 och inte återhämtat sig till de nivåer som gällde i början av detta århundrade, så finns ändå företagen kvar. Det klart att det gör dem hypotetiskt känsliga för sanktioner, tillägger han..

På vilket sätt?

– Det är företag som har produktion eller försäljning i Ryssland, för den ryska eller östeuropeiska marknaden. De kan påverkas om EU och USA skulle utvidga exportrestriktioner av olika slag, till exempel på komponenter som kan behövas. Eller om man skulle stänga ute ryska banker från finanssystemet, svarar Kragh.

– Den typen av åtgärder påverkar alla ekonomiska aktörer i Ryssland, tillägger han.

Martin Kragh nämner även som exempel ett fall från 2018. Det var aluminiumtillverkaren Kubal i Sundsvall som var nära att stänga verksamheten då företagets ryske ägare utsattes för amerikanska sanktioner. I sista stund fick företaget dispens från sanktionerna.

Kragh påpekar att sanktioner alltid medför kostnader för båda parter. Därför försöker EU och USA hitta sanktioner som maximerar skadan för Ryssland, samtidigt som de minimerar skadan för de egna länderna.

Ryssland har dock sin export av gas som kan användas som vapen. Enligt Kragh har det också gjorts vid flera tillfällen sedan 1990-talet.

– Man gjorde det senast under hösten mot Moldavien. Företrädare för den ryska staten sade öppet att minskningen av leveranserna var en konsekvens av att Moldavien hade vänt sig för mycket västerut, berättar Kragh.

Men gasexporten till västra Europa är central för den ryska statskassan. Därför har också leveranserna till väst som regel fortsatt, även när relationen varit mer konfliktfylld.

– Gasvapnet är ett vapen som Moskva använt i första hand mot länder i grannskapet, säger Kragh

Han betonar dock att det just nu råder extra stor osäkerhet och därmed svårare än normalt att kunna förutse vad som kommer att ske.

Tror du att Ryssland invaderar?

– Det är det ingen som vet med säkerhet. Jag ser utvecklingen som en meteorit. Vi har sett den komma under flera månader, men vi vet inte var den kommer att landa och vi vet inte hur stor effekten av nedslaget blir.

Någon form av åtgärd tror dock Martin Kragh kommer från den ryska sidan, även om det inte handlar om en fullskalig invasion. Och han understryker att det är framför allt Ukraina som drabbas hårdast av osäkerheten.

Utländska turister och investerare ”skyr den ukrainska marknaden” på grund av det hot som hänger över landet. Flygbolag slutar att flyga till landet, återförsäkringsbolag nobbar affärer i landet. Enbart hotet destabiliserar den ukrainska ekonomin.

– Det räcker med att Putin mullrar, så skakar det i Ukraina. Så när man nu pratar om sanktioner är det minst lika viktigt att fråga sig hur kan väst stötta Ukraina, säger Martin Kragh.

Läs mer: Rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser

Läs mer: Därför vill Tyskland inte uppfylla Ukrainas högsta önskan

Categories
Ekonomi

Ukrainakrisen får börsen att rasa: ”Dålig cocktail”

OMXS-index har efter 30 minuters handel fallit nästan fyra procent. Utvecklingen ligger i linje med ledande Europabörser och följer på breda nedgångar på börserna i Asien under natten.

– Det handlar förstås om en oro för att Ryssland ska invadera Ukraina. Geopolitisk oro är tillbaka på börsen, säger Maria Landeborn.

Ihop med stigande inflation parat med oro för rejält stigande räntor:

– Det är en dålig cocktail för börsen, säger hon.

Storbankerna drabbade

Samtidigt stiger energipriserna. En eskalerande Ukrainakonflikt lär bidra.

– Det ökar risken för att tillväxten tar stryk, då faller börsen, säger Landeborn.

Nedgången på Stockholmsbörsen är bred med samtliga aktier i OMXS30-index på minus. Molntjänstbolaget Sinch och nätkasinoutvecklaren Evolution faller med cirka 5 procent eller mer.

Storbankerna tar också stryk. SEB och Nordeas aktier tappar 3-4 procent.

I verkstadssektorn tynger lastbilstillverkaren AB Volvo och kullagertillverkaren SKF med kursfall på 3,9 respektive 3,5 procent.

Oljepriset stiger

Mot strömmen går oljesektorn. Lundin Energys aktie stiger cirka 1 procent sedan oljepriset under nattens handel snuddat vid 98 dollar per fat – den högsta noteringen sedan 2014.

– Det är väl egentligen bara oljebolagen som gynnas för tillfället, säger Maria Landeborn.

På valutamarknaden är det också tydliga orosrörelser, när investerare söker sig till säkra tillflyktsorter som dollar och schweiziska franc.

Categories
Ekonomi

Därför säger miljoner amerikaner upp sig – varje månad

Uppsägningar har varit vanligast bland låginkomstyrken inom service, handel och sjukvård. Något som förvånar sociologen Roland Paulsen.

– Hade det hänt i Sverige skulle vi ha en kör av kommentatorer som säger att vi har ett för generöst välfärdssystem och att det är därför folk blir förslappade och säger upp sig. Men i USA tar människor faktiskt väldigt stora risker och får låg ekonomisk ersättning.

Stora stödpaket

Att många ändå vågat ta risken kan bero på de historiskt stora statliga stödpaketen, med högre arbetslöshetsersättningen än vad man är van vid i USA, enligt Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson.

– Det har gjort att man i låglöneyrken ser att skillnaden mellan att ha ett arbete och inte ha ett arbete inte är så stor. Så där tror jag att pressen kommer nedifrån, det är inte värt det längre. Sen är frågan hur det blir när pandemin klingar av och stöden försvinner, säger hon i Ekonomibyrån.

Missa inte hela avsnittet av Ekonomibyrån – Nu säger vi upp oss på SVT Play.

Categories
Ekonomi

Stefan Ingves: Ingen kris i sikte för bolånen

Stefan Ingves frågades ut i Lördagsintervjun angående Riksbankens del i att blåsa upp priserna på bostäder, en bieffekt av de interventioner som banken gjort genom stödköp av bostadsobligationer.

Detta har varit ett led i att stimulera ekonomin under pandemin för att undvika att de finansiella systemen smittas av krisen. Totalt äger Riksbanken värdepapper till ett värde av 900 miljarder kronor.

Detta uppges ha gynnat dem som äger sina bostäder och bidragit till ökade klyftor.

Ingves menade dock att i ett bredare perspektiv har samhället i stort gynnats, genom att arbetslösheten hållits ned. Han sade också att det inte är Riksbankens utan politikernas uppgift att omfördela pengar, hans uppgift är räntan och inflationen.

– Om man ogillar att bostadspriserna har stigit (…) då ter det sig lite underligt att vi har en av världens lägsta fastighetsskatter, kontrade han.

Enligt Ingves räknar man på hushållens skuldsättning, och det skulle hypotetiskt krävas en ränta på 3–4 procent för att de skulle få en räntekostnad i nivå med 1990-talet.

Han ser inte en 90-talskris framför sig i nuläget.

– Nej det är just här som det är så viktigt att diskussionen förs om amorteringskrav, lånetak och ”kvar att leva på” – kalkyler, så att de flesta klarar av det om det skulle bli så. Nu är inte 4 procent i ränta något som vi ser framför oss i närtid.

Enligt Stefan Ingves borde det låga ränteläget användas för ”goda investeringar för framtiden”.

– Ytterst handlar det om ett näringsliv som är konkurrenskraftigt, då pratar vi om utbildning, utbildning, utbildning.

Inte heller inflationen, som för närvarande ligger på 4 procent – dubbelt upp mot Riksbankens mål – oroar riksbankschefen.

Enligt Ingves är det en tillfällig effekt av de höga energipriserna på el och bränsle, och han tror inte att det kommer att hålla i sig i längden, trots att det i andra delar av världen finns högre inflation.

– Vi ser inga förväntningar på hög eller riktig hög inflation. Någonstans kring 2 procent tror vi att det blir i framtiden, trots att den just nu råkar vara 4 procent.

Läs mer:

DN:s Carl Johan von Seth: Riksbanken har is i magen när det talas om räntehöjningar överallt i världen

Sparekonomen: Bra tillfälle bygga krockkuddar i privatekonomin

Categories
Ekonomi

Riksbanken lämnar räntebesked

Under andra halvåret 2024 kommer Rikbanken att höja sin styrande reporänta, vilket är något tidigare än vad banken sagt tidigare. I november använde banken uttrycket ”senare delen” av 2024.

Under andra halvåret 2024 kommer Rikbanken att höja sin styrande reporänta räntan tidigare än så, redan i slutet av nästa år.

Riksbanken tror dock att inflationen, mätt med måttet KPIF, kommer att vara högre under prognosperioden än vad banken spådde i november.

Det gäller i synnerhet för i år där banken nu tror att inflationen hamnar på 2,9 procent, mot 2,2 procent i november.

Riksbanken skriver också i sitt pressmeddelande att inflationen i Sverige helt förklaras av ”snabba prisökningar på el och drivmedel.” Bankens direktion gör också bedömningen att energipriserna inte kommer att stiga mer i år och att inflationen därför faller tillbaka. Nästa år kommer den ligga på Riksbakens mål på två procent för att stiga något till 2,4 procent 2024.

Artikeln uppdateras

Categories
Ekonomi

Ketchupeffekt hos researrangörer – bokningar på rekordnivå

När Världshälsoorganisationen (WHO) i januari nämnde att pandemin i Europa kunde vara i sitt slutskede såg researrangören Apollo att bokningarna började stiga. Men det var när regeringen meddelade att restriktionerna lyfts som den riktiga skillnaden märktes.

– Vi säljer bättre än innan pandemin, vi ser en ketchupeffekt. Många har längtat efter att resa, säger Sandra Miller Kinge, kommunikationschef på Apollo.

Det är framför allt till vanligare resmål som Grekland och Spanien som Apollos kunder vill åka till. Det blir också allt vanligare att åka på en aktiv semester.

– Vi har kommit igång och vill röra på oss även när vi är lediga, säger Sandra Miller Kinge.

Stigande priser på fritidshus och rekordtryck i svenska fjällen har gett signaler om att fler upptäckt vad Sverige har att erbjuda under pandemin. Men den höga efterfrågan på utlandsresor tyder på att den mer klimatvänliga hemestern inte slagit igenom till fullo.

– Vi ser i våra undersökningar att klimatkrisen har lagts åt sidan till följd av att vi haft en annan kris. En annan trend är att vi har fler bokningar för stora grupper, familj och vänner, man har ju inte gjort saker tillsammans på länge och vill göra en unik utflykt, säger Sandra Miller Kinge.

Flest vill resa bort på loven. Trycket inför loven är högt men det är framför allt till sommaren det skett flest bokningar. Mönstret är detsamma hos fler researrangörer.

– Vi är överväldigade över att det gått så snabbt. Vi såg trenden redan i januari, i samband med att media rapporterade fler positiva signaler kring pandemin, säger Claes Pellvik, kommunikationschef för Ving.

Omedelbart efter statsminister Magdalena Anderssons besked om att restriktionerna lyfts kunde Ving notera att besöken på webbplatsen steg markant, samtidigt som bokningarna började komma in.

– Förra veckan nådde vi all-time-high, säger Claes Pellvik och syftar på att bokningarna är på rekordnivå sedan millennieskiftet, dit företagets nuvarande mätningar sträcker sig.

Vings resenärer vill främst åka till klassiska resmål som Mallorca, Kreta, Rhodos och nu åter till Turkiet, som inte funnits som alternativ under pandemin till följd av avrådan.

Ronja Jakobsson, kommunikatör på Tui, säger att bokningsläget inför sportlovet är fyra gånger så högt som förra året. Tui:s försäljning av sommarresor trefaldigades på torsdagen efter regeringens besked, jämfört med dagen innan. Bokningarna har sedan dess fortsatt på samma nivå. Ett mönster som går att se hos Tui:s resenärer är att fler stannar lite längre på resmålet och vill boka finare rum än tidigare.

– Många har haft möjlighet att spara semesterkassan och kanske semesterdagar och vill unna sig lite när de väl reser, säger Ronja Jakobsson.

Gran Canaria och Teneriffa är populäraste resmålen inför sportlovet hos Tui, medan Kreta och Mallorca ligger i topp inför sommaren.

Läs mer:

Pandemin har kraftigt höjt värdet på fritidshus

Mindre skräp i fjällen: ”Gästerna har varit fantastiska”

Categories
Ekonomi

Indien: Omikron en katastrof för bröllopsindustrin

Den här veckan gifter sig 28-åriga Heena Vashisht i Indiens huvudstad New Delhi. Ett bröllop med 650 gäster var planerat, men så slog omikronvarianten till och coronarestriktionerna skärptes ännu en gång. För The Guardian berättar hon om att hela familjen varit i upplösningstillstånd och att hennes mamma drabbats av högt blodtryck.

– Min egen familj består av 80 personer, när vi bara fick bjuda 20 personer totalt visste vi inte vad vi skulle ta oss till, säger hon.

Bröllopsindustrin i Indien, som normalt omsätter 500 miljarder kronor om året, vädrade morgonluft i höstas. När DN besökte en bröllopsmässa i Bombay var stämningen mycket hög. Hundratals blivande brudar och släktingar provade ut klänningar och smycken.

Nu skriver i stället tidningarna om desperata familjer som hyrt festlokaler och bokat hundratals hotellrum till släktingar, men nu måste allt ställas in. De nya restriktionerna beskrivs som en katastrof för designers, cateringfirmor, dekoratörer, stylister, bröllopsfotografer, blomsterförsäljare och underhållare.

Ett normalt år gifter sig mer än 10 miljoner par mellan november och mars, i New Delhi var det inte ovanligt med 20 000 bröllop på samma dag före pandemin. Den här vintern hann säsongen bara börja innan luften gick ur under andra halvan av december.

I det folkrika Indien med 1,4 miljarder invånare är bröllop ett sätt för familjer att spänna statusmusklerna. Så fort barnen föds börjar föräldrarna att lägga undan pengar till deras bröllop, framför allt när det gäller döttrarna. Undersökningar visar att en femtedel av en familjs sammanlagda tillgångar används till att gifta bort barnen. Det är inte ovanligt att familjer skuldsätter sig för att uppfylla förväntningarna. Och det sparas inte på krutet, familjerna bedöms av släktingar och vänner utifrån sin gästfrihet. Bröllopen kan pågå i fyra fem dygn dygn, även om tillställningar som avslutas samma dag har blivit vanligare.

Något som oroar bröllopsindustrin är att de mindre tillställningarna under pandemin har kommit för att stanna. I medier berättar nygifta par att de är nöjda med det småskaliga, stora bröllop syftar mest till att tillfredställa föräldrars och släktingars förväntningar.

Bröllopsindustrin omsätter 500 miljararder

Bröllopsindustrin i Indien är den näst största i världen efter USA. Ett normalt år är omsättningen mer än 50 miljarder dollar, omkring 500 miljarder kronor.

Före pandemin gifte sig 12 miljoner par under bröllopssäsongen, som pågår under vintermånaderna. Omkring nio av tio äktenskap i Indien är arrangerade.

Konsultfirman KPMG har undersökt hur mycket ett bröllop kostar. I familjer med låg inkomst handlar det om motsvarande 10 000 – 20 000 kronor. Medelklassen spenderar flera hundra tusen kronor och bröllop inom Indiens rika elit kostar från en miljon och uppåt. Här är det vanligt att brudpar och gäster flygs utomlands för en spektakulär ceremoni. Före pandemin, innan internationella flygresor delvis stoppades, var Portugal och Italien populära destinationer.

I USA omsatte bröllopsindustrin omkring 70 miljarder dollar 2018, men under pandemin har tillbakagången varit kraftig. Förra året gifte sig 1,3 miljoner par, jämfört med mer än två miljoner före pandemin. Enligt New York Times väntas 2022 bli ett rekord om inte smittspridningen tar fart på nytt.

Categories
Ekonomi

Dieselpriset sänks med 25 öre

De ledande bensinbolagen sänker i dag dieseln med 25 öre litern till 21:37, enligt rekommenderade priser på bemannade stationer. Bensinen sänks med 10 öre litern till 19:04 kronor.

Bakom nedgången ligger sänkt världsmarknadspris på råolja, som nu kostar strax under 91 dollar för ett fat Nordsjöolja.

Läs mer: Nya rekordnivåer på drivmedel.