Categories
Ekonomi

Svenska företag kan drabbas av sanktioner mot Ryssland

Ryssland tillhör inte Sveriges viktigaste handelspartners. Under 2020 exporterades från Sverige till Ryssland, varor till ett värde av 18,6 miljarder.

Maskiner och motorer, bland annat till papperstillverkning, hör till de viktigaste varorna. Varuimporten från Ryssland var drygt 13 miljarder och där var de viktigaste varorna, olika kvalitet av olja, gas, djurfoder och bildäck.

Samma år importerade Sverige varor för över 230 miljarder kronor från Tyskland och exporterade för runt 150 miljarder.

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Han håller med om att den svenska handeln med Ryssland är liten.

– Men i princip alla stora multinationella svenska företag har en närvaro i Ryssland, säger han.

– Och även om investeringstakten har avtagit markant sedan 2012 och inte återhämtat sig till de nivåer som gällde i början av detta århundrade, så finns ändå företagen kvar. Det klart att det gör dem hypotetiskt känsliga för sanktioner, tillägger han..

På vilket sätt?

– Det är företag som har produktion eller försäljning i Ryssland, för den ryska eller östeuropeiska marknaden. De kan påverkas om EU och USA skulle utvidga exportrestriktioner av olika slag, till exempel på komponenter som kan behövas. Eller om man skulle stänga ute ryska banker från finanssystemet, svarar Kragh.

– Den typen av åtgärder påverkar alla ekonomiska aktörer i Ryssland, tillägger han.

Martin Kragh nämner även som exempel ett fall från 2018. Det var aluminiumtillverkaren Kubal i Sundsvall som var nära att stänga verksamheten då företagets ryske ägare utsattes för amerikanska sanktioner. I sista stund fick företaget dispens från sanktionerna.

Kragh påpekar att sanktioner alltid medför kostnader för båda parter. Därför försöker EU och USA hitta sanktioner som maximerar skadan för Ryssland, samtidigt som de minimerar skadan för de egna länderna.

Ryssland har dock sin export av gas som kan användas som vapen. Enligt Kragh har det också gjorts vid flera tillfällen sedan 1990-talet.

– Man gjorde det senast under hösten mot Moldavien. Företrädare för den ryska staten sade öppet att minskningen av leveranserna var en konsekvens av att Moldavien hade vänt sig för mycket västerut, berättar Kragh.

Men gasexporten till västra Europa är central för den ryska statskassan. Därför har också leveranserna till väst som regel fortsatt, även när relationen varit mer konfliktfylld.

– Gasvapnet är ett vapen som Moskva använt i första hand mot länder i grannskapet, säger Kragh

Han betonar dock att det just nu råder extra stor osäkerhet och därmed svårare än normalt att kunna förutse vad som kommer att ske.

Tror du att Ryssland invaderar?

– Det är det ingen som vet med säkerhet. Jag ser utvecklingen som en meteorit. Vi har sett den komma under flera månader, men vi vet inte var den kommer att landa och vi vet inte hur stor effekten av nedslaget blir.

Någon form av åtgärd tror dock Martin Kragh kommer från den ryska sidan, även om det inte handlar om en fullskalig invasion. Och han understryker att det är framför allt Ukraina som drabbas hårdast av osäkerheten.

Utländska turister och investerare ”skyr den ukrainska marknaden” på grund av det hot som hänger över landet. Flygbolag slutar att flyga till landet, återförsäkringsbolag nobbar affärer i landet. Enbart hotet destabiliserar den ukrainska ekonomin.

– Det räcker med att Putin mullrar, så skakar det i Ukraina. Så när man nu pratar om sanktioner är det minst lika viktigt att fråga sig hur kan väst stötta Ukraina, säger Martin Kragh.

Läs mer: Rysk aggression kommer att få allvarliga konsekvenser

Läs mer: Därför vill Tyskland inte uppfylla Ukrainas högsta önskan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.