Categories
Världen

Michael Winiarski: Erkännande av utbrytarna ett nytt brott mot folkrätten

Det är det ryska kommunistpartiet som har lagt fram förslaget om att den ryska duman ska anmoda president Vladimir Putin att erkänna de två utbrytarområdena i östra Ukraina som självständiga stater. Dessa självutnämnda republiker – Donetsk folkrepublik, DNR, och Luhansk folkrepublik, LNR – kontrolleras av rysk militär sedan våren 2014, men har hittills inte erkänts av Moskva.

Eftersom ingenting i Moskvapolitiken sker utan att Kreml drar i trådarna, kan man utgå från att initiativet kommer från Putin. Duman – parlamentets underhus – är sedan två årtionden en undergiven stämpeldyna för Kreml, vilket även inkluderar nominella oppositionspolitiker som kommunistledaren Gennadij Ziuganov och högerpopulisten Vladimir Zjirinovskij.

Kremls stödparti Enade Ryssland lade för säkerhets skull fram ett andra förslag med i stort sett samma innebörd, med tillägget att ett erkännande ska föregås av konsultationer med det ryska utrikesministeriet.

Dumans behandling av frågan inleddes under måndagen och en omröstning väntas på tisdagen. Man kan inte vara säker på att förslaget klubbas igenom på en gång, det kan mycket väl bli en utdragen ”konsultation”. Men det hör till den politiska arsenalen att ha geväret laddat.

Syftet med samrådet sägs vara att utröna hur ett erkännande stämmer med Rysslands internationella avtal och på vilket sätt det skulle påverka det så kallade Minskavtalet.

Båda dessa frågor har så klara svar att en konsultation borde vara överflödig.

Om de proryska regionerna bryts loss från Ukraina är det ett nytt solklart brott mot folkrätten – i linje med vad som skedde med Krim 2014 – och mot en rad fördrag som Ryssland har undertecknat. Ett av dem är FN-stadgan. Ett annat är Helsingforsavtalet från 1975, där undertecknarna förband sig att ”avstå från hot om våld eller våld” och att betrakta varandras gränser som okränkbara. Av nyare datum är Budapestmemorandumet från 1994, där Ryssland, Storbritannien och USA garanterade Ukrainas territoriella integritet inom rådande gränser.

Mer problematiskt för Moskva är att ett ryskt erkännande av utbrytarrepublikerna skulle vara en dödsstöt för Minsk 2-avtalet från februari 2015. Det slöts i ett läge då rysk militär var i färd med att förinta Ukrainas armé i Donbass. Regeringen i Kiev tvingades gå med på tunga eftergifter. En av dem var att Ukraina ska stifta en lag om ”särskild status” för de ryskkontrollerade regionerna i Donetsk och Luhansk. Denna modell skulle ge Ryssland direkt grepp över Ukrainas inrikes- och utrikespolitik. Det har Kiev inte efterlevt, vilket Moskva har använt i sin propaganda mot Ukraina. Å andra sidan har inte heller Ryssland uppfyllt några av sina förpliktelser i avtalet, däribland att dra bort rysk militär från östra Ukraina.

På plussidan för Moskva är att ett erkännande av utbrytarna, om det stannar vid det, kan betyda att Ryssland möjligen kan hoppas på att slippa de hårda sanktioner från USA och EU som oundvikligen blir följden av en invasion.

En annan fråga är om ett erkännande av ”folkrepublikerna” kan vara ett första steg inför ett ryskt militärt angrepp. Ska man tro USA:s talespersoner kan en invasion komma vilken dag som helst.

Putins företrädare avfärdar farhågorna för ett militärt anfall med att USA skapar ”krigshysteri” och ryska UD:s talesperson Maria Zacharova säger att ”anglo-saxarna behöver ett krig, till varje pris. Provokationer, desinformation och hot är deras favoritmetod att lösa sina egna problem”.

Det är dock inte Väst som har mobiliserat kring Ukraina, utan det är ryska trupper omringar landet från tre väderstreck och pressar på mot landets gränser med minst 130 000 soldater, artilleri, stridsvagnar, spetsnazförband, robotar, landstigningsfartyg och attackflyg.

Läs mer:

”Putin vill att vi ska hamstra toapapper – det kommer vi inte att göra”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.