Categories
Ekonomi

Influerare lockar unga kvinnor att köpa trygghetsteknik

På mobilskärmen syns en karta med min nuvarande position och möjligheter att göra flera val. Dela positionen med utvalda kontakter, fejka ett inkommande samtal eller larma med hjälp av rösten, föreslår appen. I en annan app kan jag se att ett 40-tal personer i närheten listat sig som beredda att hjälpa till om någon skulle kalla på hjälp.

Det här är exempel från internationella trygghetsappar, med kvinnor som största målgrupp, som finns tillgängliga på den svenska marknaden. Huruvida någon faktiskt agerar vid ett riktigt larm är svårt att säga, men det kan ge en känsla av ökad trygghet.

I Storbritannien har fokus riktats mot den här typen av lösningar efter att antalet nedladdningar ökat i samband med uppmärksammade kvinnomord.

Appar inhämtar exempelvis data och varnar för områden med hög kriminalitet, eller låter användaren dela sin position med andra. Det brittiska inrikesministeriet har stöttat utvecklingen av en app som ska öka tryggheten, vilket mött blandade reaktioner. Kritiker har argumenterat för att det inte löser det underliggande problemet med mäns våld mot kvinnor.

I Sverige utvecklar entreprenörer också nya trygghetsappar, och även här råder delade meningar om innovationerna.

Jenny Westerstrand är ordförande i Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks). Hon har förståelse för att kvinnor kan vilja använda skyddade verktyg, men flaggar för att det kan finnas en risk i att förlita sig på teknik i hotande situationer.

– Sådant här riskerar att normalisera ett tillstånd där kvinnor får hantera sin rädsla själva. Finns det pengar med i spelet blir det direkt cyniskt, säger Jenny Westerstrand.

De entreprenörer som DN har pratat med säger att det bästa vore om deras produkter inte fanns, men att verkligheten ser annorlunda ut.

Vakta är ett av de svenska bolagen som marknadsfört sig aktivt med svenska influerare som Petra Tungården, och även Bingo Rimér och hans dotter Nova Rimér.

Petra Tungården har medverkat i en reklamfilm från bolaget där flera kvinnor uttrycker oro för sin säkerhet. I somras blev det känt att hon gått in som delägare i Vakta och Petra Tungården har tidigare berättat att hon känner sig otrygg efter att ha blivit utsatt för ett klockrån i Stockholm.

Under 2020 lanserade Vakta en tjänst där privatpersoner kan tillkalla väktare genom att hålla inne en knapp i mobilen. Bolaget har expanderat till 10 svenska städer och samlar runt 5000 användare, främst unga kvinnor. De huvudsakliga intäkterna ska utgöras av de 450 kronorna som användaren betalar per utryckning. Tjänsten är kopplad till externa väktarbolag som ska svara på larmen. Hittills har det larmats ett 30-tal gånger i appen och väktare har varit på plats inom loppet av 3–13 minuter, enligt grundaren Erik Forsberg.

I dag erbjuder SOS Alarm en kostnadsfri app där användaren kan få information om olyckor, larma och dela sin position, och mobiler som Iphone erbjuder funktioner för att larma SOS eller dela plats med nödkontakter. Även svenska kommuner utvecklar appar där invånare kan rapportera otrygga platser eller larma.

Erik Forsberg menar att Vakta ska fungera som ett komplement och att poängen är att tjänsten ska användas proaktivt innan man hamnar i en hotfull situation.

– Att man vet att någon kommer ger ett stort värde. Det kan leda till att ett rån inte blir ett förnedringsrån och att ett hot inte blir misshandel eller att någon inte ligger skadad utan att själv kunna söka hjälp, säger Erik Forsberg.

Vakta har tagit in runt 8 miljoner kronor i kapital från investerare. Petra Tungården äger, tillsammans med två personer, 1,4 procent av bolaget. Större delen av ägarna är män och i samband med den uppmärksammade reklamfilmen aktualiserades frågan om huruvida män ska tjäna pengar på att kvinnor känner oro.

Expressens kolumnist Irena Pozar har beskrivit Vakta som en app som ”vill sälja grej med livrädd tjej” där intäkterna främst hamnar i manliga ägares fickor.

Vi ser det inte som att vi profilerar på människors rädsla. Det är klart att det vore skönt om vi inte behövde finnas och det inte fanns någon brottslighet, men det är inte så och då är det bra att det finns produkter.

Vakta ställer sig oförstående till kritiken och uppger att marknadsföringen ska spegla den känsla många kvinnor har ute på kvällarna.

– Hur man håller nycklarna knutna i handen och tittar över axeln, men tanken är inte att vi ska förstärka eller fabricera. Det ska vara igenkänning i hur kvinnor i det här fallet känner, säger marknadschefen Rosen Guggenheimer Lindow.

När grundaren Erik Forsberg får frågan om han har förståelse för att det kan väcka reaktioner när män äger bolag som fokuserar på kvinnlig säkerhet svarar han att Vakta är till för allas säkerhet.

– Oavsett om det är kvinnor eller män eller unga och gamla. Det har jag svårt att förstå, det hade varit en annan sak om vi bara riktade oss till kvinnor, säger han.

I Brås senaste nationella trygghetsundersökning uppgav 28 procent av befolkningen i åldrarna 16-84 år att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut ensamma under sena kvällar i sitt bostadsområde. 36 procent av kvinnorna och 19 procent av männen uppgav att de kände sig otrygga. 35 procent av de svarande uppger att de oroar sig för att någon närstående ska drabbas av brott.

Flera entreprenörer har försökt, och fortsätter försöka, att lyfta den här problematiken med nya tekniska lösningar.

För några år sedan började Carl Ljung att leta efter produkter som skulle kunna skydda hans döttrar. Sökande ledde till att han, tillsammans med Henrik Frisk, utvecklade den uppkopplade försvarssprayen Plegium som larmar anhöriga via en app när den utlöses.

– Det är ytterst få som använder dem, men de som använder dem känner sig mindre maktlösa, säger Henrik Frisk.

Sverige är största marknaden och under förra året ökade omsättningen från 6 till 10 miljoner kronor med fortsatt förlust. Henrik Frisk upplever att det blivit mer normaliserat att använda den här typen av produkter och drar paralleller till att sälja hemlarm eller försäkringar. De har även noterat att fler yngre män använder produkterna.

– Vi ser det inte som att vi profiterar på människors rädsla. Det är klart att det vore skönt om vi inte behövde finnas och det inte fanns någon brottslighet, men det är inte så och då är det bra att det finns produkter, säger Henrik Frisk.

Det är vidrigt att det ska behövas sådana här produkter men jag är min egen målgrupp och vet att det behövs. Men mitt mål är att mina produkter inte ska behöva finnas. Vi måste jobba på flera fronter för att minska mäns våld mot kvinnor

När Linn Gerhardsson växte upp i Stockholm inträffade flera incidenter som fick henne att känna sig otrygg i offentliga miljöer. Under studierna till civilingenjör utvecklade hon bolaget Alarmwear som skapat överfallslarm för kvinnor i form av en app, handhållet överfallslarm och ett midjeband med texten ”Alarmed”. Tanken är att kvinnor ska bära bandet synligt för att skrämma bort potentiella förövare samt känna sig tryggare utomhus. Om ett larm aktiveras börjar midjebandet att blinka och larmar närstående med hjälp av en app. Användaren kan dra i det handhållna larmet som ger av sig ett högt kvinnoskrik, eller välja att larma i tystnad.

– Jag tog avstamp i det som fanns på marknaden och skapade något eget. Även om jag bär larm eller spray så används de först när attacken är ett faktum. Det motverkar inte att det faktiskt händer, säger Linn Gerhardsson.

Hon är medveten om att det är kontroversiellt att skapa lösningar där kvinnor förväntas använda överfallsprodukter för att undvika överfall och säger att hennes idé delar människor i två läger.

– Det är vidrigt att det ska behövas sådana här produkter men jag är min egen målgrupp och vet att det behövs. Men mitt mål är att mina produkter inte ska behöva finnas. Vi måste jobba på flera fronter för att minska mäns våld mot kvinnor.

Att se lösningen som något som förminskar och lägger över ansvaret på kvinnor är ett för snävt sätt att se på problematiken, enligt Linn Gerhardsson.

–Tittar vi på hur läget ser ut just nu så är det många kvinnor som begränsar sig och inte vågar gå ut vissa tider och i vissa områden. Jag har fått frågan om det här inte blir som att sätta kvinnor i fängelse, men fängelse är att begränsa sitt liv och om jag får frihet genom att sätta på mig ett midjeband är det värt det.

Linn Gerhardsson äger drygt 90 procent av bolaget. Pandemin har försenat lanseringen och produkterna började precis att säljas på den svenska marknaden.

– Det tar ett tag att förstå produkten och att nå resultat. Vi har mött stort intresse och oavsett hur det här går är jag stolt över att kunna presentera något som väckt mycket nya tankar hos människor. Varför ska vi inte visa att vi är larmade om det kan fungera brottsförebyggande?

Vi förvånades över att många sa att de kände igen problemet och ville ha appen men sedan inte använde den. Det är lätt att få nedladdningar och spridning men svårt med varaktig användning

Samtidigt vittnar entreprenörer om att det varit svårt att få genomslag för den här typen av lösningar. De appar som förlitar sig på att omgivningen ska rycka in kräver stora volymer användare och det finns ingen garanti för att hjälpen faktiskt kommer. Det förutsätter även att mobilen är laddad, har täckning och att gps-funktionen fungerar.

För några år sedan var Per Källgården med och grundade en app med fokus på yngre kvinnor som skulle kunna slå larm till nära och kära samt personer i omgivningen vid otrygghet i offentliga miljöer.

– Vi förvånades över att många sa att de kände igen problemet och ville ha appen men sedan inte använde den. Det är lätt att få nedladdningar och spridning men svårt med varaktig användning, säger Per Källgården.

I dag har hans app Safeland runt 100000 registrerade användare men majoriteten av dem använder en tjänst som fokuserar på grannsamverkan och trygghetslarm i hemmet. Om någon känner sig otrygg hemma kan de trycka med en knapp eller i appen för att varsko vänner och grannar för att få hjälp.

Anders Paulson lanserade också en trygghetsapp som har runt 15.000 nedladdningar men det huvudsakliga fokuset ligger nu på lösningar mot företag och organisationer som vill skydda sina anställda.

– Många anställda är otrygga i sin arbetsmiljö och därför ökar intresset för mobila säkerhetslösningar bland svenska företag, men denna trend ser vi i hela världen, säger Anders Paulson.

DN har sökt Petra Tungården.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.