Categories
Ekonomi

Det minsta problemet med krig är samtidigt det största för börsen

Det minsta problemet med krig är samtidigt det största för börsen: man kan inte räkna på det.

Börsen handlar om risk och pengar och relationen däremellan. Men förutsättningen är att man kan sätta siffror på risken. Det säger sig självt att det är ogörligt när det gäller Ukrainafrågan och krigshotet.

Stora ekonomiska konsekvenser

Krig är förstås främst en fråga om mänskligt lidande och fysisk förödelse. Men de ekonomiska konsekvenserna blir också mycket stora.

Nu följer finansmarknaderna spänt varje steg i utvecklingen i den världspolitiska krisen. När Stockholmsbörsen öppnade i morse var det USA:s ”det blir krig på onsdag”-budskap som gällde.

Börsen hann rasa mer än 4 procent, innan besked att Putin kanske ska fortsätta samtala med Väst. Då mildrades fallet direkt.

Om Putin invaderar Ukraina eller inte, vad det skulle utlösa för motreaktioner och vilka konsekvenserna skulle bli ekonomiskt, i till exempel Europa, är som sagt omöjligt att räkna på.

Men några hårda siffror och fakta finns:

EU får 40 procent av sin naturgas från Ryssland.

Gaspriset sjufaldigades mellan maj och december förra året.

EU har länge varit beroende av naturgas från Ryssland. Och eftersom gasen transporteras i rör är det svårt att utan vidare ersätta den ryska gasen med gas från andra håll i världen.

Gasen ett kraftigt vapen

Gaskranen till Europa är därmed ett mycket kraftfullt vapen i Putins händer om västländerna inför ekonomiska sanktioner mot till exempel Rysslands banksystem.

Ryssland är världens näst största oljeproducent, efter USA men före Saudiarabien (2020). Snart är oljepriset uppe i 100 dollar per fat, vilket är dåligt för länder utan oljeproduktion men bra för till exempel Ryssland. Oljeexporten drar in tre gånger så mycket pengar som gasexporten.

Oljan och gasen gör att Ryssland har oproportionerligt stort inflytande över världsekonomin i relation still sin storlek – BNP är bara två och en halv gånger större än Sveriges, och bara en tiondel av USA:s eller Kinas.

På kort sikt ger krigshotet och världens och framförallt Europas oro för olje- och gasleveranserna klirr i kassan för Ryssland i form av stigande olje- och gaspriser. Men på lång sikt är det förödande.

Dels strävar ju hela världen att komma bort från olja, och även den mer klimatvänliga men ändå inte fossilfria gasen. Ett krånglande Ryssland betyder risk för energikaos och är därmed ett starkt incitament att öka på den takten.

Makt och inflytande

Dels behöver Ryssland bygga upp en mer utvecklad ekonomi inom andra sektorer. Det kräver utlandsinvesteringar och förtroende från utlandet, vilket kanske inte känns självklart om man samtidigt mobiliserar sin krigsmakt och hotar med att invadera Europa.

Den nuvarande strategin från Putin verkar alltså dålig, på gränsen till obegriplig, så långt man trots allt kan räkna.

Kanske är svaret att pengar inte ens är med i ekvationen, utan att det handlar om andra aspekter av makt och inflytande.

Kontrasten är total mot den andra faktorn som styrt börsutvecklingen senaste tiden: räntan. Osäkerheten är stor om inflationen, men det hindrar inte finansmarknaderna från att räkna ut risken på millimetern och självsäkert – i form av terminspriser – ange den framtida riksbanksränta till 1,5 procent, när riksbankschefen själv säger 0,2 procent.

Medan Vladimir Putin, till skillnad från Stefan Ingves, är totalt omöjlig att räkna på.

Vilket i sin tur gör börsen benägen att antingen inte bry sig alls, eller falla fritt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.