Categories
Världen

Erik de la Reguera: Macrons satsning på kärnkraft inte utan risker

Så sent som för tre år sedan hängde katastrofen i japanska Fukushima ännu en tung skugga över debatten i Frankrike. Emmanuel Macron var en av dem som var tydlig med att kärnkraftsverken måste bli färre.

Men när presidenten i torsdags lade fram sin stora plan för landets energiförsörjning var kärnkraften tillbaka – och det med besked.

– Den franska kärnkraftens renässans är här! förkunnade Macron i industristaden Belfort.

Frankrike strävar liksom övriga EU efter koldioxidneutralitet år 2050, samtidigt som man vill ha strategiskt oberoende gentemot stormakter som Ryssland, och hålla nere kostnaden på el för konsumenter.

För att lyckas med det är kärnkraften en nyckel, menar Macron.

Redan i dag är Frankrike ett av världens mest kärnkraftsberoende länder. Uppemot 70 procent av den franska elproduktionen sker vid totalt 58 reaktorer.

Redan i dag är Frankrike ett av världens mest kärnkraftsberoende länder. Uppemot 70 procent av den franska elproduktionen sker vid totalt 58 reaktorer.

I sitt tal öppnade Macron för att dessa nu ska kunna drivas i upp till 50 år, mot dagens 40. Därtill vill han bygga minst sex nya reaktorer – och kanske så många som 14. De första ska vara i drift 2035.

Prislappen beräknas till ”tiotals miljarder euro” och är medvetet luddigt hållen. Megaprojekt av den här typen har en tendens att ta längre tid och bli dyrare än planerat.

Det vet man i det stora franska energibolaget EDF, där staten är majoritetsägare. EDF är kraftigt skuldsatt och kommer att få svårt att låna upp summan på egen hand, så staten måste skjuta till pengar. Men det kommer också att behövas stora privata investeringar.

Därför var det viktigt för Frankrike att EU-kommissionen i förra veckan kategoriserade kärnkraftsutbyggnad som en hållbar investering i det nya förslag till taxonomi som är tänkt att fungera som ett europeiskt styrmedel på finansmarknaden.

Förslaget skulle göra det möjligt för Frankrike och andra länder – inklusive Sverige – att enklare locka till investeringar i bland annat kärnkraft. Även naturgas ska under vissa förutsättningar få räknas som en hållbar investering, enligt kommissionens förslag.

Det har gjort miljörörelsen upprörd och hittills har två länder, Luxemburg och Österrike, sagt att de tänker dra EU-kommissionen inför rätta.

Frankrike är dock nöjt – tillsammans med regeringar i bland annat Finland, Ungern och Polen, som vill satsa på kärnkraft. Att Macron lanserar en storsatsning kan delvis ses som ett sätt att sätta press på EU-kommissionen att inte backa.

Men sol och vind då? Jo, Frankrike vill satsa mer på solkraft och bygga ”ett femtiotal” vindkraftparker till havs. Men ambitionen vad gäller vindkraft på land sänks samtidigt rejält. Det är svårt att inte se det sistnämnda som en taktisk reträtt inför presidentvalet i april.

Ett växande missnöje finns på den franska landsbygden, där en del invånare menar att vindkraftsverken förfular ett tusenårigt kulturlandskap och riskerar att slå mot turismen.

Högerextrema Marine Le Pen och Éric Zemmour har försökt dra nytta av det, och även den traditionella högerns kandidat Valérie Pécresse har sagt att det är viktigt att lyssna på missnöjet.

Genom att lägga sig nära sina utmanare gör Macron energifrågan mindre laddad i valrörelsen. Han är mån om att minska risken för att bli angripen för försäljningen av energidelen i den franska industrijätten Alstom till General Electric 2014. En försäljning som ledde till tusentals förlorade franska jobb – och som ägde rum samma år som Macron utsågs till ekonomiminister.

Men det finns också risker för Macron med omorienteringen mot mer kärnkraft. Debatten om slutförvaret finns även i Frankrike, och många frågetecken finns kring finansieringen.

Men det finns också risker för Macron med omorienteringen mot mer kärnkraft. Debatten om slutförvaret finns även i Frankrike, och många frågetecken finns kring finansieringen.

Det statligt majoritetsägda EDF har förlorat mycket av den kompetens som byggdes upp under ”guldåren” för kärnkraftsindustrin, 1977-2000. Detsamma gäller många av underleverantörerna – något som kan leda till att satsningen blir något av ett svart hål, där pengar bara försvinner.

Enligt en del beräkningar kommer satsningen att kräva 4000 nya ingenjörer per år – och det i ett land där det redan råder brist på ingenjörer.

De grönas Yannick Jadot och vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon får nu också en chans att angripa Macron. Räkna med högljudda varningar om att en stat som pekar med hela handen riskerar att binda massiva resurser i sektorer som senare visar sig bli omkörda av teknikutvecklingen.

Läs mer:

Detta är EU:s gröna taxonomi – pengar ska investeras hållbart

Svenska protesten räckte inte – gas och kärnkraft kvar som hållbar investering

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.