Categories
Världen

300 miljoner kineser ska stå på snö och is

En meter framåt, sedan dratta på ändan. Upp igen, samma visa. Att många är nybörjare i backarna i Nanshan någon timmes bilfärd norr om Peking är tydligt. Backen är ett vimmel av åkare i färgglada dräkter. Knän och ändor är täckta av fantasifulla kuddar som ser ut som sköldpaddor, bananer eller solar som dämpar smällen mot knä och bak.

– Jag har ramlat och suttit på ändan mer än vad jag har stått på snowboarden, säger ekonomistudenten Zhen Quinshu i rosa skiddräkt och sköldpaddekuddar på knäna och i ryggen.

Hon kommer från en provins i södra Kina där det inte snöar och åker snowboard för första gången. Det är ”intressant”, tycker hon.

Hon och alla andra nybörjare är resultatet av Kinas enorma satsning på vintersporter som traditionellt sett inte är särskilt stora eller ens bekanta för kineser i allmänhet. När DN tidigare har frågat människor i Peking om deras känslor inför vinter-OS som invigs snart har många ryckt på axlarna. De känner inget speciellt eftersom de inte vet så mycket om vintersport.

Det vill den kinesiska regimen ändra på. Ingen jag träffar i Nanshan har undgått målet som den kinesiska ledaren Xi Jinping satte 2015 efter att Kina tilldelats vinter-OS i år. Att 300 miljoner kineser ska vintersporta.

– Regeringen har ju uppmuntrat folk att ta sig till snön och till isen, 300 miljoner ska vi bli, säger Sonia som provar snowboard för tredje gången.

Här finns också längtan om att hamna högt i medaljligan under vinter-OS, att vara framgångsrik i sport är en del av mjuk makt. Men framför allt har regimen insett att här finns möjligheter för en ny tillväxtbransch som håller de ekonomiska hjulen i rullning.

Som vanligt i planekonomin Kina sätts höga mål när det satsas. Förutom att 300 miljoner kineser ska ägna sig åt vintersport ska industrin vara värd 1 000 miljarder yuan (1450 miljarder kronor) om tre år. Redan i dag uppskattas den vara värd 600 miljarder yen.

– Satsningen går hand i hand med Kinas ekonomiska utveckling. Man vill matcha andra utvecklade länder när det gäller ekonomi i vintersport, säger Allison Malmsten, marknadsanalytiker vid konsultbyrån Daxue som specialiserar sig på Kina.

Redan har mycket hänt. Antalet skidorter har sedan 2002 ökat från 130 till över 800. Också antalet isrinkar har mångdubblats, från 59 till 654.

Men än kan inte Kina konkurrera som skiddestination med Europa och Nordamerika, menar Allison Malmsten.

– I norra Kina där förutsättningarna är bra och det snöar mycket är inte infrastrukturen utbyggd ännu. I skidorterna utanför Peking är hotellen bra, men de är beroende av konstgjord snö och alla som åker skidor vet att det inte är lika bra som riktig snö.

Bäst förutsättningar för skidåkning i Kina har Xinjiang, provinsen där Kina anklagas för brott mot mänskliga rättigheter på grund av förtryck av den muslimska minoriteten. Nu marknadsförs Xinjiang flitigt som skiddestination i statliga medier och utländska bolag som tillverkar skidutrustning är på plats i provinsen.

– Det kan vara ett sätt för Kina att avleda uppmärksamheten i Xinjiang från anklagelser om brott mot mänskliga rättigheter, säger Allison Malmsten.

Nyligen meddelade statistiska centralbyrån i Kina att 346 miljoner ska ha provat på sporter på is eller snö sedan 2015 när Peking tilldelades vinterspelen.

Det betyder inte att 300 miljoner kineser svischar nerför skidbackarna eller gör piruetter på isen. De flesta har bara provat på vintersport någon enstaka gång. Men Allison Malmsten tror de ekonomiska möjligheterna är stora.

– När fler går från att vara nybörjare till mer inbitna skidåkare ökar den ekonomiska potentialen. Nu vill många prova. I framtiden kanske färre än 300 miljoner håller på med vintersport men fler håller fast vid det, då ökar försäljningen av utrustning.

Välbärgade kineser vill gärna visa upp sin rikedom, lyxmärken som Louis Vuitton och Chanel är redan inne på den kinesiska skidmarknaden med snowboards som kan kosta över 30 000 kronor.

– Riktiga skidåkare skulle aldrig köpa deras produkter. De marknadsför sig mot nybörjare som vill börja med stil, säger Alison Malmsten.

Också andra skidmärken som Head och Atomic är på plats för att få en del av kakan, liksom utländska hotellkedjor som Marriot och Holiday Inn.

Kina ses som en av de snabbast växande vintersportmarknaderna i världen. Men än så länge är skidåkning något av en rikemanssyssla. På parkeringsplatsen i Nanshan samsas Tesla med bilar som BMW och Aston Martin. Många i backen talar engelska och har den senaste utrustningen.

Samtidigt börjar vintersport bli hippt bland ungdomar, en livsstil som är cool att visa upp i sociala medier. Amy och Zoe berättar att de kommit till Nanshan huvudsakligen för att spela in en video att lägga upp på sociala medier. De gör en liten dans och strilar snöflingor på varandra i sina pastellfärgade skidkläder medan balladen ”Let it go” från filmen Frost strömmar ur mobilen.

–Det är första gången vi åker snowboard. Men videon är främsta skälet att vi kom hit, säger Amy.

Sociala medier spelar en stor roll, konstaterar Allison Malmsten.

– Skidåkning har blivit en sak att visa upp i sociala medier, att visa vilken modern livsstil man har. Sporten har ett rykte att vara aristokratisk.

Men regimen arbetar för att göra vintersport tillgänglig för fler. Det har byggts inomhusbanor för skidåkning, bland annat i Guangzhou i södra Kina, och vintersport har skrivits in i läroplanen i 5 000 skolor. Till Nanshan har det satts in bussar som går frekvent från Peking.

22-åriga Li Dong som jobbar med IT-säkerhet och läkarstudenten Lv Na hör till dem som tagit bussen. De märker av satsningen.

– Det har byggts flera skidbackar i närheten av Peking och på fotbollsplanen vid vår gamla gymnasieskola har de spolat is, säger Lv na.

I kulissen sticker något som ser ut som ett kyrktorn upp. Inspirationen från alperna är tydlig. Här finns Starbucks och hamburgerkedjor. Men också matstånd med nudelsoppa, dumplings och andra kinesiska rätter.

42-åriga Shun är en av få jag stöter på som står stadigt på brädan. Han lärde sig åka snowboard när han bodde i Los Angeles. Klädd som en viking med rött flätat lösskägg och horn på mössan undervisar han frun Sonia. Shun säger sig älska vinter och snö och hade önskat han kunde få biljetter att se OS på plats.

Han manar på sin fru som är trött efter många fall i backen.

– Jag gillar känslan på snowboarden. Men det är svårt, just nu har jag ingen kontroll, säger Sonia.

Fakta. Värd 600 miljarder yuan

Vinter-OS invigs den 4 februari.

Ett syfte för Kina med att hålla spelen är att få fart på vintersportsindustrin.

Kina presenterade en vintersportutvecklingsplan 2016, efter att landet valts till värd för vinter-OS.

Målet är att vintersportsindustrin ska vara värd 1 000 miljarder yuan 2025.

Då vill man också att 300 miljoner kineser regelbundet håller på med vintersport.

Antalet skidorter i Kina har ökat till över 800 från 130 år 2002.

Skidindustrin uppskattas i dag vara värd 600 miljarder yuan.

Läs mer: Sverige och Norge sa nej – därför hamnade OS i Peking igen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.