Categories
Kultur

TV4 lägger ner långköraren ”Malou efter tio”

I 16 år har Malou von Sivers varit ett tryggt ankare för TV4:s förmiddagar. Men efter vårens omgång är det över.

– Det var ett jättesvårt beslut. Det här är något som jag har skapat och gjort i 16 år och älskat på alla sätt. Det har varit som en arbetsfamilj att gå till, säger Malou von Sivers.

Vad TV4 ska sända på vardagar efter klockan tio i stället är ännu inte klart.

– Det pågår diskussioner om det. Vi har en hängiven publik som suttit klistrad och som bara har växt, inte minst under pandemin. Det här programmet har varit knutet kring mig som person, på gott och på ont, och jag har verkligen fått experimentera, säger von Sivers.

Framöver ska den rutinerade programledaren återuppta sitt intervjuprogram ”Malou möter”. Formatet sändes för första gången i TV4:s barndom på 1990-talet och genom åren har det blivit många möten. Malou von Sivers har satt sig ned mitt emot personer som Nelson Mandela, Yoko Ono, Britney Spears och Ingmar Bergman.

– Det är det som jag brinner för. Intervjuer som är avskalade med bara jag och en annan person, där man kommer nära någon. Jag och kanalens ledning är överens om att vi inte har något sådant program på TV4 just nu, säger hon.

Hon kommer att sakna direktsändningarna, förklarar hon, men hon understryker att bytet inte rör sig om någon nedtrappning – snarare en storsatsning. Malou von Sivers fyller 70 nästa år, men hon har inga planer på att sakta ned.

– Jag är en sådan där som inte tänker ålder utan går på min nyfikenhet. Jag har mycket energi och idéer hela tiden.

Först på tur att intervjuas blir partiledarna inför valet i höst. Samtalen, som blir en del av TV4:s valbevakning, ska få en personlig prägel, förklarar hon.

– Jag kommer att föra ideologiska samtal med partiledarna och jag vet att de uppskattar det. Det är sådant som ofta faller bort och det blir fokus på sakfrågor. De ideologiska frågorna har ofta sitt ursprung i någonting i livet som de påverkades av och som fick dem att välja den ideologi som de representerar, säger von Sivers.

TT: Så vad är receptet på en lyckad intervju?

– Lyssnande och nyfikenhet. Ibland kan man förbereda sig med ett så stort frågebatteri så att man missar något spännande i svaret och går på nästa fråga i stället. Det som har varit min grej är att jag följer samtalet och försöker fånga det som sägs i nuet.

Den 33:e och sista säsongen av ”Efter tio” har premiär 21 februari.

Categories
Svensk Politik

Regeringen: Elever bör styras dit jobben finns

Regeringen lägger fram ett förslag som innebär att huvudmännen ska ta större ansvar för att matcha gymnasieutbildningen mot arbetsmarknaden. I dag styrs utbudet av popularitet bland elever, enligt utbildningsministern.

– Vi kommer att sätta arbetsmarknadens behov i centrum. Förslaget bidrar till bättre kompetensförsörjning och bättre etablering, säger hon.

Bakgrunden till regeringens förslag är ett betänkande som utredaren Lars Stjernkvist levererade 2020 och som i korthet gick ut på att gymnasieskolans utbud av utbildningar bättre ska matchas mot arbetsmarknadens behov.

Problemet, enligt Stjernkvists utredning, är att elevernas önskemål styr för mycket.

– I en situation när vi behöver arbetskraft är det ett bekymmer. Vilken utbildning man väljer spelar väldigt stor roll, sade Stjernkvist när betänkandet presenterades.

TT: Går det att tvinga elever till utbildningar för att de matchar arbetsmarknadens behov?

– Nej, vi ska inte tvinga eleverna att söka någon enda utbildning, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Men enligt förslaget ska en princip införas i skollagen som innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in när huvudmän bestämmer antalet utbildningsplatser.

– När friskolor ansöker om att starta en utbildning ska den bidra till kompetensförsörjningen.

Hon lyfter behoven av arbetskraft i den framväxande gröna industrin, elektriker, VVS-montörer och undersköterskor. I motsats till utbildningar som enligt Anna Ekström marknadsförs med att ge allt man behöver veta för att bli en framgångsrik influencer.

TT: Du nämnder ett antal branscher där det är brist, omvänt vilka utbildningar är det som ska krympas?

– Utredningen pekade på att det var en stor grupp elever som går högskoleförberedande program utan att söka sig till högskola, och sedan söker sig ut på arbetsmarknaden utan att ha den kompetens de behöver.

Enligt ministern ska förslaget inte leda till att samhälls- eller naturvetenskapliga utbildningar minskar.

– Jag ser framför mig att vi ska få ett bredare och större utbud av yrkesprogram så att elever kan söka sig till dem och inte behöver söka sig till högskoleförberedande program.

Categories
Sverige

Man jagades och sköts till döds – fyra åtalas för mord

”Barnen sprang åt alla håll när det började smälla. Det är så mycket jag vill säga nu, men jag finner inga ord…”

Så sade en anonym småbarnsmamma till DN ett par dagar efter det mord som på djupet skakade om Husbyborna den solliga måndagseftermiddagen förra året.

Enligt både polis och de många ögonvittnen som var på plats kunde precis vem som helst ha träffats av de skott som avlossades. Klockan var runt 15.30 många barn och föräldrar var på väg hem från skola. Skytten avlossade skott från minst tre platser.

Redan samma dag greps en 22-årig man, misstänkt för mordet. På måndagen åtalades han tillsammans med tre 19-åringar. Samtliga står åtalade för mord. För två av dem finns alternativyrkandet medhjälp till mord.

Enligt åtalet har två av männen avlossat skott, de andra två ska ha hållit uppsikt och förmedlat information till skyttarna om hur offret rörde sig.

De två skyttarna åtalas också för framkallande av fara för annan eftersom det fanns en, som Åklagarmyndigheten uttrycker det, ”avsevärd risk att även andra personer skulle träffas eller skadas allvarlig”. Två olika pistoler användes och minst tio skott avlossades

De båda 19-åriga skyttarna var på rymmen från de två olika SiS-hem när mordet begicks.

Bevisningen i målet består av övervakningsfilm och analyser av omfattande kommunikation på sociala medier och mobiltelefontrafik.

– Jag skulle säga att kameraövervakningen har varit den stora framgångsfaktorn i den här utredningen. Hela mordet finns på film, säger kammaråklagare Alexandra Bittner.

Efter mordet har också de omfattande kartläggningar och analyser som polisen gjort spelat stor roll för att åtal nu väcks.

Knäckfrågan har varit att identifiera de två skyttarna, som var maskerade.

– Ett flertal poliser med god kännedom om de här personerna kommer att vittna för att fastställa vem som är vem. Vi har också kunnat koppla vissa kläder till vissa personer, säger Alexandra Bittner.

Offret, en 28-årig man, var sedan tidigare känd av polis och har pekats ut en som en tidigare ledargestalt inom ett kriminellt nätverk i norra Stockholm. En av teorierna kring motivet var tidigt att det handlade om en hämnd för ett mord som inträffade i Sollentuna sommaren 2019 då en 17-åring sköts ihjäl. Mordet på 28-åringen ska ha varit ett beställningsmord som ett nätverk i Husby tagit på sig att utföra. Det är dock inget som kammaråklagare Alexandra Bittner kunnat leda i bevis eller vill uttala sig om.

Man har heller inte kunnat se några konkreta kopplingar till det mord som inträffade i Hjulsta, samma dygn.

De åtalade männen förnekar alla brott.

Läs mer:

Mordutredare i norra Stockholm: Vi har absolut inte gett upp

Polisen i Husby: Föräldrarna måste ta ett större ansvar i kampen mot våldet

Minst 15 gängkonflikter pågår i Stockholm

Stockholm vill se fördubblat antal övervakningskameror

Categories
Kultur

Björn Wiman: Den väldige härföraren från Ystad

I takt med att covidpandemin klingar av har handbollen under de senaste veckorna framträtt som den nya faran för folkhälsan. Sporten är hälsovådligt spännande; Sveriges sista tre matcher i EM kan antas ha förkortat medellivslängden i befolkningen med flera år.

För egen del anser jag att handboll, möjligen i konkurrens med bordtennis, är den idrott som är mest outhärdlig att titta på; särskilt som den extrema spänningsnivån i mitt fall kombineras med en empiriskt grundad erfarenhet av att gynnsamma matchutvecklingar ofelbart vänder i den sekund jag slår på tv:n.

Sporten har därtill alltid haft låg kulturell status, till skillnad från högbrynta prestigeidrotter på kultursidorna som fotboll, löpning och boxning. En svensk roman om handboll? Inget som går till litteraturhistorien.

Kanske kommer detta nu att förändras.

Ögonblicket när Jim Gottfridsson, den väldige härföraren från Ystad, i slutsekunderna av EM-finalen mot Spanien på bred skånska manar sina mannar till kamp blev snabbt en klassiker: ”Lyssna här nu. 19 sekunder. Vi ska fan bli Europamästare! Nu kör vi tysk höger, dansk vänster. Kom brett!”

Men scenen har också något mer, något som en gång för alla kan få fjällen att falla från våra ögon vad gäller handbollens litterära potential. När Gottfridsson fortsätter gör han det som en rödhårig uppviglare på Kiviks marknad i en roman av Fritiof Nilsson Piraten: ”Om jag inte släpper den … för HELA DITT JÄVLA LIV håll han i ryggen, så får du den mellan benen.”

Det är redan nu ett oförglömligt ögonblick i svensk idrottsexegetik. Kan man till och med dra högre politiska växlar –mellan den tyska högern och den danska vänstern? Kom brett.

Categories
Sport

Häckens mardröm – nyförvärvet Rosa Kafaji har brutit benet

Olyckan hände när Rosa Kafaji styrde in 1–0 för Häcken i lördagens träningsmatch mot elitettanlaget Lidköping. Kafaji krockade med Lidköpings målvakt. Fem minuter senare rullades anfallaren ut på bår.

På söndagen opererades Rosa Kafaji för en fraktur på underbenet. Enligt en första bedömning av Häckens läkare Sadesh Balasingam kommer rehabiliteringen att ta omkring 8–10 månader.

18-åriga Rosa Kafaji kom till Häcken från AIK efter förra säsongen. Värvningen har pekats ut som en av de dyraste som skett inom svensk damfotboll. Köpesumman var i närheten av 700000 kronor, skriver Göteborgs-Posten.

Debuten i nya klubben blev dock dyster för Kafaji.

– Men jag har alltid varit medveten om att det finns risker med att spela fotboll. En sak är säker: En vinnare kommer alltid tillbaka, säger Rosa Kafaji till klubbens hemsida.

Häcken åker till ett träningsläger i spanska Marbella på onsdag.

Categories
Kulturdebatt

Martin Gelin: Att läsa Proust kan bli en tröst i mörka tider

I en essä i Lydia Davis senaste artikelsamling, ”Essays two”, påstår hon att Marcel Proust är en ”ekonomisk” författare, som ”aldrig använder fler ord än nödvändigt”.

Det är kanske ett provocerande påstående om en författare vars mästerverk krävde sju volymer, med meningar som klättrar över flera sidor. Men jag är beredd att hålla med henne.

Det är sällan läsning känns mindre bortkastad än när jag läser Proust. Få författare har skrivit litteratur som läsaren bär med sig så länge; som etsar sig fast så djupt i våra minnen.

För den polske konstnären och tillfällige militärofficern Jósef Czapski blev minnet av att läsa Proust ett sätt att överleva.

1940 spärrades Czapski in i sovjetiskt fångläger i Grjazovets, efter att tusentals av hans polska kollegor dödats, eller försvunnit spårlöst, på order av Stalin. Omgiven av skräck och terror började Czapski hålla föreläsningar om Proust. Han hade inte tillgång till själva böckerna utan hämtade all kunskap från blotta minnet.

Föredragen om Proust blev ett slags själsligt skyddsnät. Minnena förhindrade ett sammanbrott i fånglägret.

Delar av föredragen publicerades strax efter kriget, men de har fått nytt liv sedan New York Review häromåret gav ut dem under titeln ”Lost time”. 2021 kom boken även på svenska, som ”Proust i Grjazovets” (övers. Alain Asaid, Bokförlaget Faethon), med ett berikande efterord av Emi-Simone Zawall. Där berättar hon att Czapski förälskade sig i Prousts romansvit efter ett kollapsat förhållande med Sergej Nabokov, författaren Vladimirs bror. Kanske är det Czapskis bitterljuva minnen av parets liv i Paris före kriget som ger föredragen om Proust en särskilt livsbejakande glöd.

Bokens kraft uppstår i kontrasten mellan den bistra verkligheten i fånglägret och Czapskis passionerade entusiasm för Proust.

Han ägnar dagarna i Grjazovets åt att ”skura golv och skala potatis” i bister vinterkyla. Men på kvällarna samlas fångarna i ett liten sal där de förkovrar sig i konst och litteratur, Proust och Delacroix:

”Jag kan fortfarande se framför mig hur mina trött­körda kamrater efter en arbetsdag i temperaturer ner mot minus fyrtiofem satt tätt ihop under porträtten av Marx, Engels och Lenin och lyssnade på våra föredrag (…) om hertiginnan de Guermantes, Bergottes död och allt det som jag förmådde återkalla i minnet av denna värld, så fylld av fina psykologiska upptäckter och litterär skönhet”, skriver Czapski.

Jag tänkte på Czapskis förmåga att skapa mening under de mörkaste omständigheter när jag nyligen besökte en utställning med den brittiska konstnären Derek Jarmans livsverk på galleriet David Zwirner i New York.

Öppningskvällen samlade ett hundratal av New Yorks äldre gaypar, som överlevt aids-epidemin på 1980-talet men fortfarande bär på ärren av alla förlorade vänner. (Drygt 60 000 New York-bor dog av aids). Det var en säregen stämning på galleriet; en glädje över att kunna samlas och dricka champagne tillsammans, samtidigt som vi var omgivna av konstverk fulla av sorg och politisk vrede.

Jag dröjde mig kvar vid en monter med Howard Sooleys fotografier från Jarmans trädgård i Dungeness, som även förevigats i boken ”Derek Jarman’s garden”. Under en biltur övertygade Jarmans kompis Tilda Swinton honom att impulsköpa en liten stuga på ett oansenligt fält i Dungeness, för 750 pund. Där skapade han sedan en sublim trädgård, omgiven av ett gigantiskt kärnkraftverk.

Bilderna från trädgården visar en döende Jarman, som går runt och vårdar sin blomstrande vallmo och krysantemum, med kärnkraftsverkets bistra silhuett i bakgrunden. ”Det var landskapets själva dysterhet som fick mig att förälska mig i det”, skriver Jarman i boken.

Precis som Jarman lyckades Jósef Czapski bygga en trädgård av mening och skönhet mitt i hopplöshetens landskap.

I den digra skörden av Proust-böcker som ges ut inför hundraårsdagen av hans romansvit i år är Czapskis lilla bok en särskild pärla; inte för att hans analys är den mest unika eller uttömmande, utan för att bokens själva tillblivelse säger något om hur berikande det är att läsa Proust.

Världen omkring dig kan bli hur mörk som helst, men du kan ändå bära med dig Prousts landskap, i en minnenas trädgård som ingen kommer åt.

Läs mer:

1922 – året som förändrade världslitteraturen i grunden

Carl-Johan Malmberg finner lyckan i Prousts minneschocker

Categories
Sverige

Stora brister i fall där barn och vuxna dödades

Socialstyrelsen har identifierat ett 30-tal brister hos olika myndigheter i genomgången av 75 fall, där personer skadats eller dödats mellan 2018 och 2021.

Ofta handlar det om att myndigheterna inte tagit hot på allvar, inte frågat om våld i nära relationer, inte anmält misstänkt våld eller ingripit för att hjälpa personer med psykisk ohälsa, eller på andra sätt underlåtit att agera på signaler som man fått.

När det gäller de 26 offer som är barn hade 20 av dem haft kontakt med hälso- och sjukvården, 19 med förskolan eller skolan och 13 med socialtjänsten under det senaste året före brottet.

Omkring två tredjedelar av gärningspersonerna i de fallen hade haft kontakt med hälso- och sjukvården, och ungefär hälften med socialtjänsten.

Även bland de vuxna offren hade en stor majoritet (49 av 57) haft kontakt med vården, ungefär hälften med socialtjänsten och drygt 40 procent med polisen. För gärningsmännen var det liknande nivåer.

När barn dödats är det i de flesta fall en förälder som begått brottet, men det finns också barn som dödats av ett annat jämnårigt barn eller någon annan vuxen. Då rör det sig som regel om äldre barn.

Majoriteten av de vuxna som dödats eller utsatts för försök till dödligt våld är kvinnor. Oftast är en manlig partner eller tidigare partner gärningsperson, men det finns även män som dödats av en kvinnlig partner och fall där en person dödats av exempelvis sitt vuxna barn eller någon annan släkting, enligt Socialstyrelsen.

– I de flesta fall där en förälder hade dödat ett barn fanns en oro hos exempelvis hälso- och sjukvården för familjens situation, ofta på grund av psykisk ohälsa hos föräldern, säger Moa Mannheimer, utredare på Socialstyrelsen i en skriftlig kommentar.

Även om regelverket är tydligt för hur myndigheterna ska agera så följs det inte i tillräcklig utsträckning, menar Socialstyrelsen, som pekar ut fyra förbättringsområden:

● Stärka implementeringen av det befintliga regelverket.

● Myndigheterna behöver i vissa fall samverka för att berörda personer ska få det stöd och skydd som de behöver. Det krävs en helhetssyn och i många fall samordnad planering, genomförande och uppföljning.

● Utveckla bland annat hur man arbetar för att förebygga våld i de fall där personer utöver våld mot närstående.

● Införa nya regler, till exempel när det gäller uppföljning av pågående insatser till våldsutsatta och ökad möjlighet för myndigheter att dela information.

De myndigheter som granskats i studien är Arbetsförmedlingen, förskola och skola, Försäkringskassan, hälso- och sjukvården, Kriminalvården, Migrationsverket, polisen, och socialtjänsten.

Categories
Lokalt

Skärpt lag om uppehållstillstånd slår hårt mot doktorander

Anledningen är att anställningarna inom universitet och högskolor skiljer sig från andra delar av arbetsmarknaden. Fasta jobb eller långa visstidsanställningar är mindre vanligt här än inom offentlig och privat sektor. För utländska doktorander, som vill fortsätta inom sitt forskningsområde, är det kortare projektanställningar som gäller.

– Jag kom till Sverige för att det fanns ett bra forskarlag här. Samhället har satsat cirka en miljon kronor på mig i skattepengar. Nu känns det som att Sverige vill kicka ut mig, säger Lucia Gutiérrez Loza som doktorerar i meteorologi vid Geocentrum på Uppsala universitet.

Förutsättningar ändrade i efterhand

De nya reglerna började gälla i somras, och gäller även dem som påbörjade sina avlönade doktorandstudier innan lagen ändrades och skrivningen om ”varaktig försörjning”, 18 månader, kom till.

Missnöjet jäser nu bland Sveriges cirka 5000 utländska doktorander. 2000 av dem har bildat en facebookgrupp för att stärka varandra i arbetet med att få stanna permanent i Sverige. Senare i år planeras även demonstrationer. Ett stort problem är försörjningskravet på 18 månader – för så långa anställningar är sällsynta i universitetsvärlden.

Vanligt med korta anställningar

– De flesta anställningar inom akademin som vi har chans att få är på 6-12 månader, säger Niranjan Joshi, doktorand i seismologi vid Uppsala universitet.

– Jag känner mig lite lurad. När jag började här så var det en doktorexamen som jag trodde var biljetten till permanent uppehållstillstånd. Med de nya reglerna känns det som att börja om från noll, säger han.

Klippet: Mer om missnöjet som jäser bland Sveriges doktorander.

Categories
Lokalt

Fyra män åtalas efter dödsskjutning i Husby

På eftermiddagen den 31 maj förra året fick polisen in larm om skottlossning nära tunnelbanan i Husby i nordvästra Stockholm. En man i 30-årsåldern hittades allvarligt skadad och fördes till sjukhus där han senare avled.

Åklagare Alexandra Bittner väckte i dag åtal mot fyra män som misstänks för inblandning i mordet. Enligt åklagaren har de fyra ”tillsammans och i samförstånd samt med uppsåt dödat NN genom att skjuta honom”. Två av dem ska ha hållit offret under uppsikt och förmedlat informationen till de två andra åtalade som skjutit offret med flera skott, skriver åklagaren i stämningsansökan.

Samtliga fyra åtalas i första hand för mord. I andra hand åtalas två av dem för medhjälp till mord.

– De som åtalas är fyra unga män födda mellan 2000 och 2003, samtliga med koppling till en kriminell gruppering i Husby. Alla fyra förnekar inblandning i gärningarna, säger förundersökningsledaren, kammaråklagare Alexandra Bittner.

Polis: ”Osedvanligt hänsynslöst”

Det var mycket folk i rörelse när mordet inträffade. Vittnen ska ha sett hur gärningsmännen började skjuta mot offret och sedan jagade honom tills han föll till marken.

En polis, som jobbat i Järvaområdet i 15 år, berättade för tidningen att dådet varit osedvanligt hänsynslöst.

– De sköt hejvilt i centrum och det var en massa folk och barn i rörelse här. Mannen flydde för sitt liv och svängde in mot Husbygårdsskolan där föll han till marken framför skolan. Det var barn, skolpersonal och föräldrar ute på gården, sade hon till Aftonbladet.

Två av männen, de som åklagaren menar var skyttarna, åtalas även för framkallande av fara för annan då det funnits stor risk att även andra personer skulle träffas av skott och dödas eller skadas allvarligt.

Categories
Lokalt

Oro inom universitetsvärlden efter nya utlänningslagen: ”Kan tappa spetskompetens”

Det var 20 juli förra året som utlänningslagen ändrades och det tillkom en skrivning om ”varaktig försörjning”. Praxis nu är att Migrationsverket kräver en 18 månaders anställning, från det att ansökan behandlas, för att medge ett permanent uppehållstillstånd.

Ett alldeles för tufft krav, menar Sveriges universitets- och högskoleförbund. I en skrivelse till bland annat utbildningsdepartementet skriver organisationen att Sverige varje år lägger cirka 13 miljarder kronor på forskarutbildning och att en doktorand är en investering på cirka en miljon kronor.

”Denna investering resulterar i specialistkompetens som både lärosäten, näringsliv och samhälle har behov av. Det är därför väsentligt att åtminstone en del av denna kompetens behålls i Sverige”, står det i skrivelsen.

Organisationen ser en fara i att information om det mer osäkra läget för utländska doktorander i Sverige sprider sig, och att färre talanger söker sig hit.

Vill se tryggare anställningar

Utbildningsminister Anna Ekström har läst skrivelsen från Sveriges universitets- och högskoleförbund. Hon delar uppfattningen om att Sverige ska vara en attraktiv forskningsnation, men ser inget behov av att ändra lagen.

– Däremot behövs längre, trygga anställningar inom akademin och här ser jag fram emot att ta upp en diskussion om det med universitetsvärlden.

Mer om situationen för utländska doktorander i klippet.