Categories
Sport

Johan Esk: I vinter-OS är den fysiska kollapsen i centrum

Sommar-OS i Tokyo hade mycket fokus på mental ohälsa. I vinter-OS i Peking är den fysiska kollapsen i centrum.

Den tunna, syrefattiga bergsluften får skidåkare och skidskyttar att knockas och vingla fram utan att vi som ser kan förstå vad de upplever.

Nils van der Poel försöker få folk att inse vad det innebär att bli världens bästa skridskoåkare. Det är ett generöst försök att sprida kunskap men för 99 procent av befolkningen missar det målet. Vi kan ändå inte förstå.

Nils van der Poel slog alla motståndare och sänkte ett eget världsrekord. Sedan välte han nätet.

200000 nedladdningar på ett drygt dygn är inte det största klickmonster internet sett. Men howtoskate.se är trots allt något så osexigt som ett träningsdokument för skridskoåkare.

De lediga helgerna, ölen han gärna dricker och glassarna han trycker i sig. De delarna är lätta att känna igen, uppskatta och ta efter.

Men det andra. Inga ord och siffror kan ta fram känslorna som skapas i kropp och huvud när mjölksyran tar ett krampartat grepp om kroppen och idrottaren vet att det ska göras igen och igen och igen av den enkla anledning att idrottaren ska försöka bli bäst.

Tack vare – eller på grund av – den höga höjden har OS 2022 blivit en studie i hur tuff elitidrotten kan vara. Skidåkare och skidskyttar tävlar på 1700 meters höjd. Som jämförelse avgörs skidtävlingar i Davos på 1500 meters höjd.

Den syrefattiga luften gör att tröttheten slår till snabbare och brutalare än på lågland och att återhämtningen tar längre tid.

Med risk för att låta cynisk är det bra att vi ser idrottare klappa ihop totalt eftersom det visar en ärlig bild av hur hård underhållningsindustrin som elitidrotten är kan vara.

Den blir så eftersom vi tittare vill ha tuffa banor som gör tävlingarna mer utslagsgivande och roligare att titta på.

Norske Pål Golberg minns inte de sista fyra kilometerna när han föll från tredje till elfte plats i 15-kilometersloppet.

Oskar Svensson sade efter sin stafettsträcka:

– Jag har aldrig mått sämre. På toppen var det som att det slog till och benen ville inte vara med alls. Det är hemskt när det händer, jag får lite panik.

Och Elvira Öberg sade efter sitt andra OS-silver:

– Förhållandena i dag var extrema. Den här höjden och så den här nysnön som gjorde det mjukt i spåret. Det var fruktansvärt tufft i dag.

Och tuffast är det för de idrottare som inte lyssnar på kroppens varningssignaler. Den förmågan kan göra dem till segrare. På hög höjd blir ”förmågan” fullständigt förödande.

Två exempel under OS är svenska skidåkaren Frida Karlsson och norska skidskytten Ingrid Landmark Tandrevold. De har kört in i väggen tre respektive två gånger under OS. För norskan blir det inga mer OS-väggar 2022.

Tandrevold bars ut från målområdet efter söndagens jaktstart. De första rapporterna sade att hon repat sig men på måndagen kom beskedet att hon inte får tävla mer. Hennes historik av kollapser och hjärtflimmer gör att landslagsläkaren säger stopp.

Det riktar återigen ljuset på den svenska truppens ledare och läkare. De bär ansvaret för om Frida Karlsson verkligen ska tävla mer i OS.

Hennes historik består av ett tränings- och tävlingsstopp när hennes kropp inte klarade förbundets hälsokontroller. Frida Karlsson hade kört på för hårt och inte lyssnat på kroppen.

Det måste göras noggranna tester av hennes värden för att se hur kroppen repat sig nu innan hon får starta igen. Det räknar jag med kommer att ske. Jag tror aldrig att hon självmant klarar att hoppa av söndagens avslutande tremil.

Frida Karlsson är bara 22 år. Karriären kan vara lång. Om hon inte kör slut på sig totalt nu.

För Nils van der Poel är skridskokarriären troligen över efter säsongen.

Det jag gillar mest när jag läser hans träningsdokument är att han bröt vissa invanda mönster för att gå en egen väg som känns helt logisk.

Temat är att träna så likt som han ska tävla.

Han har inte värmt upp på is före träningspass eftersom det kan vara svårt att få till motsvarande uppvärmning under tävling.

Han har inte träningsåkt i grupp utan precis som på tävling åkt själv och växelvis inner- och yttervarv.

Han har inte tränat på glidbräda, inte sysslat med sidledshopp men han har ofta tränat i tävlingsfart. För det är då han åkt med den teknik som behövs när han ska vinna OS-guld.

Dokumentet läses av men vänder sig egentligen inte till oss vanliga motionärer. Det är inte heller något för den som håller på med juniorverksamhet.

Men precis som Nils van der Poels två guldlopp under OS inte visade vilka fysiska kraftprov han utsatte sig för så saknar dokumentet en viktig del.

Det står lite om vilken bakgrund som krävs för att ens kunna testa ett sånt här träningsprogram.

All den träning han lade under sig i de två första kapitlen som skridskoåkare lade grunden till att han kunde träna så mycket i det tredje och sista(?).

När han var 18 år och juniorvärldsmästare var han så trött på skridskolivet att han kände sig fri när han slutade.

I sin senaste och sista satsning har han prioriterat det sociala livet och vänner.

Han behövde de lärdomarna från sina tidigare satsningar. Men han behövde minst lika mycket den träning han lagt ner då.

Man kan inte leva på gamla träningsmeriter i en konditionsidrott men det var i unga år han byggde upp sin teknik och lärde sin kropp hur den reagerar på hård träning.

Med ord och siffror beskriver Nils van der Poel sin träningsväg men smaken av blod i munnen, smärtan när mjölksyran suger tag i hela kroppen och den fysiska påfrestningen som slår ut de flesta sinnen förklaras inte så.

De känslorna kan aldrig skildras rättvist.

Men under OS i Peking har vi sett vad de kan göra med idrottare.

Läs mer: Avslöjar träningsmetoderna i 62-sidigt manifest: ”Höjde min prestation med glass”

Categories
Sport

Juniorspelare dömd för misshandel av domare

Det var när juniorspelaren tilldelades ett felaktigt matchstraff som han attackerade huvuddomaren med att ta ett grepp runt dennes hals för att sedan trycka ned honom på isen. När spelaren sedan bortfördes ska han även ha skallat en linjedomare.

För misshandeln döms spelaren, som inte är myndig, till att betala skadestånd om 12650 kronor till vardera domare och dessutom förbjuds han från att spela ishockey fram till april 2023.

Categories
Sport

Jens Burmans test av kinesiska snacks gör succé i Kina

Det har inte gått riktigt som han hoppades i spåren hittills under OS för den svenske längdskidåkaren Jens Burman. Men en sak kan han glädja sig åt – en explosionsartad uppgång i antalet som följer hans videodagbok.

Eller delar av den. Kina är världens största marknad för sociala medier. Men det är också ett land med hård censur. Här tillåts inte appar som Facebook, Twitter, Youtube och Instagram. På kinesiska sociala medier plockas material som anses känsligt ned. Exempelvis togs den kinesiska tennisspelaren Peng Shuais inlägg om att hon tvingats till sex med en tidigare partitopp bort inom kort. Det gick inte att söka på händelsen på den kinesiska sökmotorn Baidu och kinesiska medier skrev inte om det.

Något känsligt material av den arten handlar det inte om i Jens Burmans videodagbok som publiceras på Youtube. I ett inlägg från Peking-OS visar han sitt rum, berättar vad han äter, om den första träningsrundan, om tester och inte minst, han provar ett antal kinesiska snacks.

Det är efter att någon har klippt från Burmans Youtube-inslag och lagt upp det på den kinesiska motsvarigheten Bilibili som hans tittarskara mångdubblats.

Totalt har 4,6 miljoner, jämfört med drygt 50000 på Youtube, sett klippet på Bilibili och över 6000 har kommenterat. Kineserna har särskilt reagerat på sekvensen när Burman testar chipsliknande godsaker, våfflor och en rulltårta. En del varnar för att han kan bli tjock. Andra skriver att han kanske inte vill lämna Kina eftersom han inte kan hitta lika läckra saker i Sverige.

Men riktigt allt i Burmans ursprungliga video, som är nästan 13 minuter, finns inte med i den kinesiska versionen på åtta minuter. De få negativa saker han yppar i den ursprungliga videon är borta i den kinesiska versionen. På Youtube finns exempelvis en sekvens där han klagar på att det är så kallt i rummet och att termostaten på väggen är trasig. Han skojar med en lagkamrat om att det inte är någon risk för att han ska visa feber vid en av alla kontroller, snarare kommer han visa 33 grader. Det är borta i den kinesiska videon.

Förutom Burman väcker Almida de Val, som tog brons i mixedcurling, kinesernas intresse. Förutom att curla jobbar Almida de Val som ingenjör för Akzo Nobel. Det var när en kollega vid bolagets kontor i Shanghai publicerade ett automatiskt mejlsvar från Almida de Val som berättade att hon var ledig för att delta i OS som blickarna vändes mot svenskan. Hur kan man ta OS-medalj samtidigt som man har en karriär, frågar sig fascinerade kineser. Almida de Vals bedrift har till och med lett till en artikel i det statliga propagandaorganet Global Times.

Då är uppmärksamheten kring Oskar Eriksson, som Almida de Val spelade i par med, av ett ytligare slag. Här är kineserna framför allt fascinerade av hans blå ögon, särskilt när han koncentrerar sig inför en ny omgång.

Läs mer:

Marianne Björklund: Helvetet och framtiden möts i Shougang Parks hoppbacke

Categories
Kultur

Så förenade hatet mot judarna stormuftin och Nazityskland

Relationen mellan stormuftin av Jerusalem – ledaren för de muslimska palestinierna i Mellersta Östern – och Nazitysklands ledarskap har länge varit föremål för debatt. En fördjupad granskning visar att kontakterna var långt mer intensiva än vad som tidigare har påvisats. Muftin tillbringade mer än tre år i Berlin under kriget och uppbar finansiellt stöd från Nazityskland. Han medverkade ofta med hätska antisemitiska tirader i arabiskspråkiga sändningar i tyska radion. Speciellt anmärkningsvärd är hans relation till Heinrich Himmlers SS. Ideologiskt var det judehatet som förband muftin med nationalsocialismen, ett faktum som även är relevant i dagens debatt när det gäller antisemitismen hos radikala muslimer.

Den 28 november 1941 riktades fotoblixtarna mot den tyske Führern Adolf Hitler och en gäst i rikskansliet i Berlin. Besökaren hade rest lång väg för att träffa Hitler. På bevarade bilder ses gästen sitta i en soffa, rak i ryggen, med händerna knäppta och med en närmast andlig framtoning. Här framträder en figur från en svunnen tid tillsammans med ledaren för Västeuropas största rike, vars arméer vid tidpunkten åt sig allt längre in i Sovjetunionen och stod endast några få mil från Moskva.

Den person Hitler hade fått besök av var Haj Muhammed Amin al-Husseini, som gick under namnet stormuftin av Jerusalem. Al-Husseini predikade jihad, heligt krig, och var en kraft bakom den växande palestinska nationella rörelsen på tjugo- och trettiotalen. Muftin och Führern hade samma fiender: engelsmännen, bolsjevikerna och inte minst judarna. Redan innan andra världskrigets utbrott hade muftin också uttryckt sitt stöd för Tyskland och visat ett intresse av att träffa Hitler.

Fram till krigsutbrottet var dock intresset svalt från Berlin. Detta förändrades under 1941. Kriget hade då fått en utbredning österut och Mellersta Östern blivit en av många krigsskådeplatser.

Al-Husseini anlände till Berlin den 6 november 1941, några veckor efter det att de organiserade deportationerna av judar påbörjades från Tyskland. Redan samma månad fick han audienser hos utrikesminister von Ribbentrop och Hitler. Dessa möten hade över huvudtaget inte kommit på fråga om inte muftin hade ansetts som strategiskt användbar.

Han bodde i en fashionabel villa på Goethestrasse 27 i Berlin-Zehlendorf och erhöll drygt 50 000 riksmark i månaden

Vid mötet med Hitler i november 1941 uttryckte muftin sin tacksamhet till den tyske Führern för att denne stödde ”elimineringen av judarnas hem”. Nazityskland gav dock inga garantier om framtida stöd till al-Husseinis vision av Mellersta Östern, men Muftin erbjöds logi och finansiell trygghet. Han bodde i en fashionabel villa på Goethestrasse 27 i Berlin-Zehlendorf och erhöll drygt 50 000 riksmark i månaden, vilket var mer än en vad en tysk hög officer tjänade… per år.

Muftin kom att tillbringa större delen av andra världskriget i Berlin, där han bland annat var verksam vid Islamisches Zentral-Institut zu Berlin. Den 18 december 1942 öppnades detta centralinstitut med al-Husseini som talare. I sitt tal kungjorde al-Husseini att judarna är ”islams mest oförenliga fiende”. Propagandaminister Joseph Goebbels närvarade vid invigningen och några dagar senare sändes stormuftins tal på arabiska över tysk radio.

I arabiskspråkiga radiosändningar använde al-Husseini en antijudisk och antibrittisk retorik, helt i enlighet med den nazistiska politiska koreografin. Han talade ofta om ”den världsomspännande judiska konspirationen” och använde rå rasistisk vokabulär för att beskriva judarna, i synnerhet under 1943 och 1944. Det fanns tillfällen då han jämförde dem med skadliga baciller och i minst en sändning propagerade han för att döda judar varhelst en arab såg dem.

Under 1943 fördjupades Muftins relationer med SS. Den 24 mars 1943 bjöd chefen för SS:s huvudkontor Gottlob Berger in al-Husseini till ett möte för att diskutera en rekryteringsdrive till Waffen-SS för muslimer i Bosnien. Redan i december 1942 hade Himmler tagit upp frågan med Hitler, som dock avvaktade till februari 1943 då han gav klartecken. Efter katastrofen i Stalingrad behövde nazisterna assistans från alla håll, och stormuftins hjälp kom lägligt.

Mellan den 30 mars och 11 april 1943 arbetade al-Husseini engagerat i rekryteringskampanjen i Bosnien. Den 29 april rapporterade Berger att cirka 25 000 rekryter hade anslutit och att ”stormuftins besök har haft en extraordinärt framgångsrik inverkan”. Al-Husseini verkade kraftfullt för att muslimer skulle ansluta sig till den militära grenen av SS, Waffen-SS. Liknande SS-divisioner bildades, med al-Husseinis bistånd, även i Albanien och Kroatien. Tyskarna fick den benägna hjälp de behövde när al-Husseini kunde övertyga de lokala religiösa ledarna att detta var rätt och riktigt. På bilder från april 1943 ses stormuftin paradera i Sarajevo med utsträckt arm i Hitlerhälsningen när han tillsammans med befälhavaren Karl-Gustav Sauberzweig inspekterar SS-divisionen ”Handschar”.

SS-mannen Gottlob Berger var imponerad och ordnade ett möte mellan al-Husseini och Reichsführer SS Heinrich Himmler, vilket hölls den 3 juli 1943. Den 4 juli 1943 signerade Himmler ett kort med ett foto på honom och muftin med orden ”Seiner Eminenz dem Grossmufti zur Erinnerung – H. Himmler”. Al-Husseini följde upp med gratulationer på Himmlers födelsedag den 6 oktober och uttryckte sin förhoppning att ”att vårt samarbete under det kommande året ska föra oss närmare våra gemensamma mål”.

Vissa källor uppger att Himmler ska ha förlänt muftin graden SS Gruppenführer. Även om det inte är belagt förefaller det logiskt. Med den höga graden skulle muftin under sina besök hos rekryterna i Bosnien kunna uppvisa såväl auktoritet som hög ställning.

Det fördjupade samarbetet ledde till att SS under kriget startade en imamutbilding i Dresden

I november 1943 skrev Himmler till al-Husseini och prisade alliansen mellan ”det nationalsocialistiska Stortyskland och frihetsälskande muslimer i hela världen” och att den vilade på erkännandet av den gemensamma fienden, ”de judiska inkräktarna”. Det fördjupade samarbetet ledde till att SS under kriget startade en imamutbilding i Dresden för att tillgodose behovet av imamer inom SS. Stormuftin skall ha haft ett separat ansvar för denna utbildning

Det råder ingen tvekan om att muftin kände till nazisternas folkmord på judarna, Förintelsen. Som del av SS-utbildningen besökte de muslimska Waffen-SS-soldaterna koncentrationslägret Sachsenhausen. Al-Husseini var dessutom bekant med Adolf Eichmann, mannen som koordinerade det operativa arbetet med att göra Europa judenrein. De två träffades vid flera tillfällen, den första gången våren 1942. Eichmanns ställföreträdare i Slovakien ska vid ett förhör efter kriget ha berättat att Eichmann personligen informerade muftin om den ”slutliga lösningen i judefrågan”.

I muftins dagbok, som de allierade fann efter kriget, finns ett införande från 9 november 1944 där al-Husseini själv har skrivit: ”Arabernas bäste vän – Eichmann, en mycket sällsynt diamant”. Det är känt att muftin besökte dödslägret Auschwitz-Birkenau och koncentrationslägret Majdanek, två centrala platser i Förintelsen.

I Nazityskland gjorde sig al-Husseini ökänd för att ständigt blanda sig i de nazistiska myndigheternas hantering av ”judefrågan”. Exempelvis attackerade han von Ribbentrop med ett krav på att denne skulle göra allt för att stoppa emigrationen av judiska barn från Bulgarien, Rumänien och Ungern till Palestina. Al-Husseinis påtryckningar sågs inte med blida ögon av tjänstemännen på Auswärtiges Amt. En högt rankad diplomat skrev i en not: ”Muftin är en uttalad fiende till judarna, och döljer inte sin åsikt att han skulle vilja se alla dödade”.

För dem som tvivlar på muftins vetskap om Förintelsen rekommenderas muftins redigerade memoarer, som kom ut 1999. I dessa är muftin rättfram vad gäller den nära relationen och hur Himmler under tedrickande med muftin sommaren 1943 berättade att SS vid tidpunkten hade mördat tre miljoner judar. Han använder det arabiska ordet abadna.

Under 1944 är det tydligt att muftin blir alltmer radikal, även i nazisternas ögon. Han deltar i sändningar och skriver uppmanande till sina följare att ”döda juden varhelst ni finner honom… Gud är med er”.

Efter kriget flydde al-Husseini först till Schweiz och sedan till Paris. Han blev placerad i husarrest av de franska myndigheterna. I slutet av 1945 drog de jugoslaviska myndigheterna tillbaka ett tidigare framfört krav på utlämning av al-Husseini. Fransmännen var å sin sida inte heller övertygade om hur det skulle tolkas i arabvärlden om de fortsatte att hålla al-Husseini fången. Det blev räddningen för stormuftin.

Lösningen kom i maj 1946 då al-Husseini relativt lättvindigt flydde med ett falskt pass och tog sig till Kairo. Muftin borde egentligen ha ställts inför rätta i Nürnberg, men istället fick han ett varmt mottagande i Egypten. Al-Husseini tillbringade sedan de kommande årtiondena i Beirut, där han dog 1974. Han förblev en extrem antisemit och en hård motståndare till bildandet av staten Israel. I en intervju 1948 i al Sarah, en tidning i Jaffa, använde al-Husseini ett språkval som för tankarna till tebjudningarna hos Hitler och Himmler: ”Araberna kommer att fortsätta sin kamp till dess sionisterna är utrotade och hela Palestina blir en helt arabisk stat”.

Al-Husseini ses som en förebild för många radikala muslimer i Mellersta Östern. Hans efterträdare som ledare för palestinierna blev kusinbarnet Yassir Arafat. I en intervju 2002 i den palestinska dagstidningen Al Kuds beskrev Arafat al-Husseini som en hjälte.

Anders Carlberg är författare, aktuell med ”Toner och terror”, Santérus Förlag.

Läs mer: Rebecka Katz Thor: Därför måste ett Förintelsemuseum ha en rörlig syn på historien och minnet.

Categories
Sport

Succécomeback för Christian Eriksen efter hjärtstoppet

Inför mötet sade dansken, som fyllde 30 på måndagen, att han inte varit rädd för att återvända till planen.

– Nej, hade jag haft någon rädsla så hade jag inte gjort comeback. Om jag inte var helt dedikerad och kände att jag kunde lita på läkarna, lita på mitt hjärta, lita på pacemakern, då skulle jag inte göra det här, sade Eriksen på efter presskonferens.

Och på måndagen, alla hjärtans dag, var dansken tillbaka i spel för första gången sedan premiärmatchen i EM mot Finland den 12 juni, då han kollapsade med hjärtstopp.

Han var med från start och fick spela 60 minuter innan han blev utbytt.

Enligt klubbens hemsida klev dansken direkt in som en naturlig del av mittfältet. Han lyckades få med sig en assist i mötet, efter att ha spelat fram till Jose Dasilvas kvitteringsmål (1–1). Han ska även ha varit nära att själv noteras i målprotokollet två gånger, men skotten stoppades av Frank Onyeka i Southend-målet.

Eriksen har haft en lång och tuff väg tillbaka efter händelsen i somras. Han tvingades att lämna Inter då den italienska proffsfotbollen har regler som inte tillåter att spelarna har hjärtstartare – men skrev den 31 januari på för Premier League-klubben Brentford.

Categories
Sport

Fifas dom: Miljonböter för avbrutet VM-kval

Det var i september som VM-kvalmötet mellan Brasilien och Argentina i San Paulo fick avbrytas under tumultartade former.

Då stormades planen av representanter från den brasilianska hälsomyndigheten som krävde att matchen, som pågått i sju minuter, skulle avbrytas. Slagsmål bröt sedan ut mellan spelare och ledare.

Upprinnelsen till det hela var att Argentinaspelarna Emiliano Martinex, Emiliano Buendia, Cristian Romero och Giovani Lo Celso anklagats för att ha brutit mot Brasiliens covid-19-regler genom att ha förfalskat informationen som krävdes för att resa in i Brasilien och få spela matchen. Inför matchen hade hälsomyndigheten därför krävt att spelarna skulle sättas i omedelbar karantän.

Fifa, som utrett frågan sedan dess, kräver nu att matchen spelas om, på en plats och vid ett tillfälle som förbundet bestämmer. Spelarna som tros ha förfalskat sina dokument stängs dessutom av i två matcher eftersom att de inte bedöms ha följt Fifas säkerhetsprotokoll.

Båda förbunden bötfälls också, dels för att inte ha slutfört matchen men också på grund av en rad brister i samband med mötet.

Brasiliens fotbollsförbund får böta motsvarande 5,6 miljoner kronor för brister i ordning och säkerhet, medan Argentina får betala motsvarande 2,5 miljoner för att ha ”misslyckats med sina åtaganden gällande ordning och säkerhet, och i förberedelserna inför och deltagandet i matchen”, enligt Fifas uttalande.

Categories
Utrikes

Amnesty: Läkemedelsbolagen har ansvar för hälsan i fattiga länder

Läkemedelsbolag har liksom stater skyldigheter vad gäller mänskliga rättigheter, enligt Johansson.

– FN har vägledande principer för företag. En viktig princip är att företag inte får göra skada. När man då ser att länder inte har möjlighet att vaccinera sina befolkningar så har företag en skyldighet att bidra, säger hon i SVT:s Morgonstudion.

Rapporten pekar på att endast fyra procent av befolkningen i låginkomstländer är fullvaccinerade. Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström har pekat på att problemet delvis har sin grund i vaccinmotståndet i fattiga länder.

Problemet: Bristande tillgång

Den bilden köper inte Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemi vid Karolinska instituetet.

– Fram tills i dag har det varit en enorm brist på vaccin i Afrika och världens låginkomstländer. Det är orsaken till att man inte har kunnat vaccinera upp.

I takt med att tillgången ökar måste man öka kunskapen för att motverka den skepsis som finns. Det är svårt för länder att trycka på vikten av att vaccinera sig när det inte finns något vaccin, fortsätter hon.

Hör mer i klippet ovan.

Categories
Lokalt

Kramgo stämning i Söderköping på alla hjärtans dag

Invånarna i Söderköping är eniga om att man ska få krama om varandra under alla hjärtans dag, men att kramarna främst ska hållas inom familjen.

Det är något som Christina Lagnestam håller med om.

– Pandemin är inte över än. Först när den är slut får man kramas fullt ut, säger hon och kramar om sitt barnbarn Eufemia.

Även Åsa Sjöberg tycker att man ska vara fortsatt försiktig trots de lättade restriktionerna.

– Jag har nog sparat kramarna till familjen än så länge eftersom det är så hög smittspridning nu. Men till sommaren ska jag kramas mycket, det lovar jag.

Titta på klippet för att se vilka fler Söderköpingsbor som har kramats idag.

Categories
Ekonomi

Det minsta problemet med krig är samtidigt det största för börsen

Det minsta problemet med krig är samtidigt det största för börsen: man kan inte räkna på det.

Börsen handlar om risk och pengar och relationen däremellan. Men förutsättningen är att man kan sätta siffror på risken. Det säger sig självt att det är ogörligt när det gäller Ukrainafrågan och krigshotet.

Stora ekonomiska konsekvenser

Krig är förstås främst en fråga om mänskligt lidande och fysisk förödelse. Men de ekonomiska konsekvenserna blir också mycket stora.

Nu följer finansmarknaderna spänt varje steg i utvecklingen i den världspolitiska krisen. När Stockholmsbörsen öppnade i morse var det USA:s ”det blir krig på onsdag”-budskap som gällde.

Börsen hann rasa mer än 4 procent, innan besked att Putin kanske ska fortsätta samtala med Väst. Då mildrades fallet direkt.

Om Putin invaderar Ukraina eller inte, vad det skulle utlösa för motreaktioner och vilka konsekvenserna skulle bli ekonomiskt, i till exempel Europa, är som sagt omöjligt att räkna på.

Men några hårda siffror och fakta finns:

EU får 40 procent av sin naturgas från Ryssland.

Gaspriset sjufaldigades mellan maj och december förra året.

EU har länge varit beroende av naturgas från Ryssland. Och eftersom gasen transporteras i rör är det svårt att utan vidare ersätta den ryska gasen med gas från andra håll i världen.

Gasen ett kraftigt vapen

Gaskranen till Europa är därmed ett mycket kraftfullt vapen i Putins händer om västländerna inför ekonomiska sanktioner mot till exempel Rysslands banksystem.

Ryssland är världens näst största oljeproducent, efter USA men före Saudiarabien (2020). Snart är oljepriset uppe i 100 dollar per fat, vilket är dåligt för länder utan oljeproduktion men bra för till exempel Ryssland. Oljeexporten drar in tre gånger så mycket pengar som gasexporten.

Oljan och gasen gör att Ryssland har oproportionerligt stort inflytande över världsekonomin i relation still sin storlek – BNP är bara två och en halv gånger större än Sveriges, och bara en tiondel av USA:s eller Kinas.

På kort sikt ger krigshotet och världens och framförallt Europas oro för olje- och gasleveranserna klirr i kassan för Ryssland i form av stigande olje- och gaspriser. Men på lång sikt är det förödande.

Dels strävar ju hela världen att komma bort från olja, och även den mer klimatvänliga men ändå inte fossilfria gasen. Ett krånglande Ryssland betyder risk för energikaos och är därmed ett starkt incitament att öka på den takten.

Makt och inflytande

Dels behöver Ryssland bygga upp en mer utvecklad ekonomi inom andra sektorer. Det kräver utlandsinvesteringar och förtroende från utlandet, vilket kanske inte känns självklart om man samtidigt mobiliserar sin krigsmakt och hotar med att invadera Europa.

Den nuvarande strategin från Putin verkar alltså dålig, på gränsen till obegriplig, så långt man trots allt kan räkna.

Kanske är svaret att pengar inte ens är med i ekvationen, utan att det handlar om andra aspekter av makt och inflytande.

Kontrasten är total mot den andra faktorn som styrt börsutvecklingen senaste tiden: räntan. Osäkerheten är stor om inflationen, men det hindrar inte finansmarknaderna från att räkna ut risken på millimetern och självsäkert – i form av terminspriser – ange den framtida riksbanksränta till 1,5 procent, när riksbankschefen själv säger 0,2 procent.

Medan Vladimir Putin, till skillnad från Stefan Ingves, är totalt omöjlig att räkna på.

Vilket i sin tur gör börsen benägen att antingen inte bry sig alls, eller falla fritt.

Categories
Utrikes

”En dag vill jag bli korrespondent”

– Jag har många mardrömmar, jag drömmer om kriget. Fortfarande vaknar jag ofta om natten.

Muhammed är idag 13 år. För två år sedan spelade han fotboll med sin bästa vän när de båda vännerna kidnappades av Huthirebellerna och fördes till ett läger där barn tränades att använda vapen. Muhammed och hans vän skickades till olika frontlinjer, en dag efter intensiva strider kom Muhammeds vän inte tillbaka.

– Jag brukade titta på bilder i min telefon för att minnas min familj. Men jag började alltid gråta, de hotade att slå mig med en käpp och de tog min telefon ifrån mig, berättar Muhammed.

Humanitär katastrof

FN beskriver Jemen som världens värsta humanitära katastrof. Konflikten i landet är inne på sitt sjunde år, utan någon lösning i sikte. Trots fredsförhandlingar som hållits i Stockholm så vill ingen av de stridande parterna; Huthierna som stöds av Iran och den internationellt erkända regeringssidan som stöds av en saudiledd koalition, implementera sina löften från avtalet.

FN har precis släppt en alarmerande rapport om att barn används vid striderna från båda sidor av konflikten. Uppemot 2000 barn ska ha dödats i strider under åren 2020 och 2021.

– Det finns inte så många män som kan strida längre så därför måste de rekrytera barn. Jag har sett väldigt många barn vid krigets frontlinjer, säger Muhammed.

Kriget kryper ner i åldrarna

När jag och reporter Stina Blomgren rör oss i staden Marib är det slående hur unga män och pojkar med van hand bär vapen. Det är tydligt hur det sju år långa kriget har krupit ner till den yngre generationen i Jemen.

I Marib finns ett framgångsrikt rehabiliteringscenter för barnsoldater, men klinikens psykolog Mahmoud Al-Mukhlafi vittnar även om barn som är mycket aggressiva och har svårt att hitta tillbaka till ett normalt liv.

Muhammed som precis skrivits ut från kliniken har fått stor hjälp av psykologen, men Muhammed tar en dag i taget.

– Jag mår bra idag, jag har fått hjälp och jag har studerat flera ämnen. En dag vill jag bli korrespondent och rapportera från konflikter, säger Muhammed med ett lugn och en beslutsamhet i blicken.

Tillåts vara barn

Efter att vi följt Muhammed kan jag se hur den stillsamma pojken iakttar och lyssnar uppmärksamt på sin omgivning, en viktig egenskap att ha om man vill bli en bra journalist. Jag är helt övertygad om att Muhammed en dag kommer bli en fantastisk journalist, och ge oss viktiga och gripande skildringar från Jemen och världen.

Samtidigt en bit ifrån Muhammeds tält spelar några barn fotboll. Kvällen är ljum och kvällssolen lyser upp dammet som virvlar upp tillsammans med ropen och glädjen som sprider sig över det sandiga landskapet. Barnen jagar bollen och nu är det bara fotbollen och nästa passning som existerar. För en stund är allt glömt, och de tillåts vara barn i dammet av spelet.